Egenfinansieringens utmaningar

Egenfinansieringen kan delas i tre delar som speglas i statistiken: avgifter som

exempelvis entré för publika arrangemang och utlån av föremål och utställningar;

övriga bidrag som utgörs av hyror och arrenden, tillkommande bidrag, projekt-,

forsknings- och utvecklingsmedel, fondmedel och liknande; samt uppdragsverksamhet,

som vanligtvis avser försäljning av tjänster på en konkurrensutsatt marknad.

Tabell 3. Övriga intäkter från andra källor 2018, procent av totala intäkter per kategori.

Museikategori Entréavgift

Uppdrags-verksamhet intäkter ^Övriga

Centrala museer 15 7 4

Övriga statliga museer 21 4 9

Regionala museer

(de 24 regionmuseerna + ytterligare museer) 2 13 7

Kommunala museer 5 2 2

Källa: Myndigheten för kulturanalys, 2019, tabell 21.

I den offentliga statistiken för museerna avviker de regionala museerna från övriga

allmänna museer genom en betydligt högre grad av finansiering via

uppdrags-verksamhet och via övriga intäkter. Uppdragsuppdrags-verksamheten varierar över tid,

framför allt beroende på infrastrukturarbeten, bostadsbyggande och liknande i

regionen. Samtidigt är regionmuseernas intäkter via entréavgifter lägst i statistiken.

Inomprofessionellt definieras att ”ett museum är en permanent institution utan

vinstintresse som främjar samhället och dess utveckling”.

113

Avgifter och

kostnadsberäkningar ska därmed utgå från principen om att täcka tjänstens egna

kostnader.

En genomgång av de 24 regionmuseernas ändamålsparagrafer och motsvarande

utifrån frågeställningen om affärsverksamhet regleras visar följande.

Förening

• Ingen av de två föreningarna nämner den frågan.

Stiftelser

• 7 av de 16 museer som drivs som stiftelse har särskilt angivet i sitt ändamål

att de på affärsmässiga grunder kan hyra ut de lokaler de förfogar över.

• 4 av 16 har angivet att stiftelsen inte har som ändamål att genera vinst.

• 3 har särskilt inskrivet att de inte får använda samlingen som säkerhet för

lån, det vill säga pantförskrivning.

Aktiebolag

• I den ena bolagsordningen anges: ”Ändamål med bolagets verksamhet: ...är

att utan vinstsyfte förvalta de tillgångar som har ställts till bolagets

förfogande …”.

• I den andra finns ingen sådan skrivning. I stället anges i ägardirektivet att museet

aktivt ska arbeta med att komplettera ägartillskottet med annan finansiering.

Förvaltning

• De 4 som drivs som förvaltning omfattas av kommunallagens bestämmelser

om kompletterande bidrag respektive affärsmässig verksamhet.

Alla, utom de två föreningarna, har att förhålla sig till kommunallagen genom att

det offentliga är stiftelsebildare eller bildare av publikt bolag. Samtliga, utom de

två föreningarna, har angivet att verksamheten ska bedrivas inom länet alternativt

så styr kommunallagens lokaliseringsprincip det geografiska verksamhetsområdet.

Museilagen har uppmärksammat skrivningar i kommunallagen och anger att dessa

inte ska hindra tillträde för alla oavsett bostadsort, till samlingarna eller utlån.

Egenfinansiering via EU-medel, forsknings- och utvecklingsmedel samt samarbete

med en mångfald av aktörer pågår. Ansökningsförfaranden, redovisningssystem

och annat kräver ofta specialkunskap, ibland även ett behov av att kunna hantera

utestående fordringar över flera år. Forskningsmedel kräver forskningskompetent

och meriterade medarbetare för att kunna sökas. Det gäller i många fall även för

utvecklings- och innovationsmedel. I vissa fall finns begränsningar för offentligt

finansierad verksamhet att söka stöd och medel. Alternativt kan inte medel tilldelas

till regionala museer på grund av att de har inslag av kommersiell

marknads-verksamhet.

114

De regionala museerna är utmärkta plattformar för att bedriva projekt i syfte att

generera kunskap och ta tillvara kulturarvet i samhällets olika delar. Dessa kan

finansieras av EU-medel, forsknings- och utvecklingsmedel, fonder och andra

offentliga satsningar som exempelvis arbetsmarknadspolitiska insatser.

114 Uppgift från Västernorrlands museum utifrån avslag på ansökan från Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, med hänvisning till bestämmelser om statsstöd, 2020-11-19.

I takt med att en kulturarvsbransch med företag inom arkeologi, konservering,

byggnadsvård och antikvarisk verksamhet har utvecklats från 1990-talet och framåt

har även frågan om lämpligheten att offentligt finansierade verksamheter agerar på

marknaden blivit aktuell. Fall har prövats utifrån konkurrenslagstiftning

115

och i

några regioner har sådan verksamhet avknoppats från museiverksamheten.

116

Vid relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan gjordes en

överenskommelse om hur frågor som rör de kulturhistoriska värdena som kyrkorna

ska hanteras.

117

Samrådsgrupper ska finnas. På regional nivå ingår länsstyrelsen

och regionmuseet. Museets funktion som kunskapsförvaltare och sakkunnig kring

kulturvärden poängteras. I Svenska kyrkans redovisning till regeringen inför

kontrollstation 2019 ifrågasätts de regionala museernas medverkan utifrån deras

roll som aktör bland andra aktörer som erbjuder tjänster till Svenska kyrkan. ”Den

kritik som framförts angående länsmuseernas medverkan i de regionala grupperna

är i första hand knutet till farhågor om otillbörligt gynnande. Svenska kyrkan och

länsstyrelserna har givna roller i samrådsförfarandet då det gäller frågor som

relaterar till kyrkoantikvarisk ersättning. Enligt Svenska kyrkan är länsmuseernas

medverkan i dessa diskussioner inte lämplig eftersom de berör möjliga uppdrag

som bör konkurrensutsättas.”

118

I Riksantikvarieämbetets kartläggning och redovisning av förutsättningarna för

samverkan avseende Länsmuseerna och motsvarande museers kulturmiljöarbete

från 2015, lyfts problematiken kring de dubbla rollerna fram och då särskilt i

relationen med länsstyrelsen. Å ena sidan som kunskaps- och samlingsförvaltare

och sakkunnig kring regionalhistoria, å andra sidan som en tjänsteleverantör i

konkurrens med andra leverantörer.

119

Det finns inget krav på att det ska finnas regionala utförare av arkeologiskt

fältarbete vid regionmuseerna. Staten har valt att säkerställa att det finns tillgång

till arkeologisk kompetens för hela landet. Uppgifterna kan utföras av Arkeologerna,

som ingår i myndigheten med Statens historiska museer. De är bemyndigade att

bedriva arkeologisk uppdragsverksamhet i hela landet.

Exempel på att regionmuseerna tillhandahåller kompetens mot avgift mellan

varandra har inte identifierats i någon större omfattning. Produktion av

utställningar som sedan hyrs ut till andra museer förekommer dock regelbundet.

115 Studio Västsvensk Konservering, Västra Götalandsregionen.

116 Västmanland, övergång till Stiftelsen Kulturmiljö; Västra Götaland, pågående process inom Förvaltningen för kulturutveckling.

117 Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan (Ku2000/470/Ka).

118 Svenska kyrkan, 2018, s. 42.

Egenfinansieringen anses även driva en allt mer projektifierad ekonomi, med

konsekvenser för förvaltning av vunnen kunskap, kontinuitet samt bemannings-

och arbetsmiljöfrågor. Behovet av att ständigt ”följa pengarna” kan även medverka

till en indirekt styrning av verksamheten och dess innehåll utifrån externa

finansiärers intressen. Den långsiktiga strategiska planeringen kan riskera att

åsidosättas för kortsiktiga insatser som genererar medel.

120

Sammanfattningsvis är regionmuseer en befintlig plattform för kunskaps- och

förmedlingsprojekt via forsknings- och EU-medel samt andra riktade medel.

De juridiska förutsättningarna för att bedriva konkurrensutsatt uppdragsverksamhet

för allmänna museer kan behöva klargöras.

Varumärket ”Regionmuseum” och dess kunskaps- och främjandeuppdrag riskerar

att ifrågasättas när museet agerar på en tjänstemarknad.

9.1.5 Aktuella utmaningar 2020 och pandemins effekter

In document Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet (Page 78-81)