• No results found

Förändring av ekonomiska förutsättningar i siffror

9. Finansiering

9.2 Förändring av ekonomiska förutsättningar i siffror

9.2.1 Ekonomisk utveckling 2003 till 2018 i siffror

Statens kulturråd har gjort en uppföljning av kulturområdenas årliga bidrag för

perioden 2010–2018. Syftet är att få kunskap om utveckling över tid, men även att

belysa komplexiteten i och svårigheter att tolka tillgänglig data. En särskild

sammanställning har gjorts av bidrag från stat och region till de museerna som

ingår i länsmuseernas samarbetsråd och som tidigare ingick i bidragssystemet med

statsbidrag. Stockholms länsmuseum ingår inte då Region Stockholm inte ingår i

kultursamverkansmodellen.

128

I tabellen används begreppet årliga bidrag för de verksamhetsbidrag som fördelats

av antingen stat, region eller kommun. Med begreppet årliga bidrag indikeras att de

fördelas för att ge kontinuitet och stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna att

bedriva verksamhet. För en anslagsstiftelse kan det jämföras med årligt anslag

respektive tillfälliga bidrag.

129

128 Statens kulturråd, 2019.

Statens kulturråds uppföljningsrapport för perioden 2010–2018 är den första

rapporten som ger en samlad bild av utvecklingen av bidragen för de olika

kulturområdena. Där kan en jämförelse göras dels över de olika bidragsgivarnas

insats, dels med några andra kulturområden och deras utveckling.

Tabell 4. Förändring i bidragsgivning från stat, region och kommun genom samverkansmodellen.

Bidragsgivare Förändring

2010–2018 Kommentar

Årligt statligt bidrag fördelat via

samverkans-modellen, alla kulturområdena 3,4 % Redovisas per region Årligt regionalt bidrag fördelat via

samverkans-modellen, alla kulturområdenb 28,8 % Redovisas per region Årligt kommunalt bidrag fördelat via

samverkansmodellen, alla kulturområdenc 29,7 % Redovisas per region

a Statens kulturråd, 2019, tabell 1.

b Statens kulturråd, 2019, tabell 3.

c Statens kulturråd, 2019, tabell 5.

Siffrorna bekräftar den bilden som bland annat de intervjuade museicheferna

framfört, att det regionala och kommunala bidraget till kulturverksamhet ökat

sedan 2010 sett i relation till statens bidrag.

Tabell 5. Förändring i bidragsgivning till ABM-sektorn genom samverkansmodellen.

Verksamhet Förändring

2010–2018 Kommentar

Länsmuseer / regionmuseera 17,5 % Avser statliga och regionala bidrag. Redovisas per region, inte museum. Biblioteksverksamhetb 10,5 % Avser statliga och regionala bidrag.

Redovisas per region.

Arkivverksamhetc 43,4 % Avser statliga och regionala bidrag. Redovisas per region.

Konsthallard 89,6 % Avser statliga och regionala bidrag. Endast 7 regioner.

a Statens kulturråd, 2019, tabell 42.

b Statens kulturråd, 2019, tabell 62.

c Statens kulturråd, 2019, tabell 68.

d Statens kulturråd, 2019, tabell 55.

Vid en jämförelse av verksamheterna inom arkiv, bibliotek och museer kan konstateras

att en satsning gjorts på den regionala arkivverksamheten. Medel har även gått till

konsthallar i sju av regionerna. Någon närmare studie av dem har inte gjorts.

Bidrag från stat och region till ”länsmuseerna”, det vill säga regionmuseerna,

redovisas i tabellen nedan.

I tabellen kan vi notera att de regionala variationerna är stora. Summorna avser

statligt och regionalt årligt bidrag. I de tidsserier som redovisas är värden justerade

för inflation med hjälp av konsumentprisindex (KPI), vilket gör att de kan jämföras

mer rättvisande.

130

Alla regioner utom två visar på en höjning av bidraget. I drygt

hälften av regionerna redovisas en ökning av bidragen som är större än 10 procent

för perioden. En region, Södermanland, har en ökning av bidragen på över

100 procent. Det har sin förklaring bland annat i att museet under tidsperioden

flyttat in i ett helt nybyggt museum. Även Västmanland redovisar en betydande

ökning, med över 50 procent. Den kan kopplas till att museet fått utökad utställningsyta

och producerat utställning till den.

Tabell 6. Årliga statliga och regionala bidrag till regionmuseerna 2010–2018, 2018 års priser (tkr).

Region 2010 2018 Förändring 2010–2018 Blekinge 11 813 12 321 4,3 % Dalarna 23 107 24 659 6,7 % Gotland 16 090 17 076 6,1 % Gävleborg 17 484 17 692 1,2 % Halland 19 121 25 655 34,2 % Jämtland Härjedalen 24 294 28 914 19,0 % Jönköpings län 17 663 20 683 17,1 % Kalmar län 13 994 17 050 21,8 % Kronoberg 16 569 17 855 7,8 % Norrbotten 25 921 31 074 19,9 % Skåne 29 800 29 670 -0,4 % Sörmland 23 072 48 756 111,3 % Uppsala 24 612 28 565 16,1 % Värmland 18 645 19 673 5,5 % Västerbotten 14 952 18 988 27,0 % Västernorrland 28 532 27 272 -4,4 % Västmanland 19 354 29 132 50,5 % Västra Götalandsregionen 118 576 128 725 8,6 % Örebro län 18 822 22 354 18,8 % Östergötland 14 541 17 902 23,1 % Totalt 496 962 584 016 17,5 %

Källa: Statens kulturråd, 2019, Tabell 42.

Med utgångspunkt från de data som inrapporterats från de regionala museerna till

den officiella statistiken har sammanställningarna nedan gjorts för att studera

fördelningen mellan de olika intäktskällorna.

131

Inledningsvis en sammanställning

av relationen mellan dem.

Figur 1. Procentuell andel av totala intäkter för perioden 2003–2018.

Källa: Datautdrag från Myndigheten för kulturanalys.

Utifrån figuren kan bland annat följande noteras. Förhållandet mellan stat, region

och kommun är förhållandevis stabilt fram till och med 2010. Under perioden 2006

till 2009 pågick det så kallade Accessprojektet som innebar extra medel från staten.

Efter 2011 och samverkansmodellens införande har regionernas andel av den totala

budgeten ökat och de statliga bidraget minskat i relation till varandra. Det

kommunala anslagen ligger stabilt på en nivå av 13 till 17 procent över tid och

även andelen EU-medel har varit jämn.

En närmare studie av de statliga medlen visar att de består av två poster, dels

kulturpolitiskt motiverade, fördelade via Statens kulturråd och från 2011 genom

samverkansmodellen, dels arbetsmarknadspolitiska medel som tillförs via

arbetsförmedlingen. I det statistiska underlaget redovisas de som en summa fram

till 2011 och därefter uppdelat på två poster.

131 Baserat på datautdrag från Myndigheten för kulturanalys, sammanställt av Riksantikvarieämbetet.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel bidrag av totala intäkter

2003–2018, alla regionmuseer.

Tabell 7. Fördelning mellan olika statliga bidragsgivare (tkr) till regionmuseerna.

År Totalt statligt bidrag

(tkr) Bidrag från staten (tkr) utom arbetsförmedlingen Bidrag från arbetsförmedling (tkr)

2012 191 939 130 324 61 615

2013 186 152 125 117 61 035

2014 162 355 105 877 56 478

2015 159 067 106 538 52 529

2016 152 890 107 596 45 294

2017 134 866 93 227 41 639

2018 157 487 118 309 39 178

Källa: Datautdrag från Myndigheten för kulturanalys.

Bidragen från staten som fördelats efter regional prioritering visar varierande

årsvisa belopp, utan någon tydlig trend. De är dock lägre än 2012. Det stärker den

bild som museerna givit om att planeringshorisonten blivit mer oförutsägbar.

Det statliga bidraget från arbetsförmedlingen visar en tydligt nedgående trend. Det

hör samman med att antalet bidragsanställda minskat, vilket bekräftar den bild som

även framkommer i avsnitt 10.

Sammantaget innebär det en minskning av statliga bidrag med 34 452 (tkr), under

den relativt korta tidsperioden av sex år. Mer korrekt redovisning av minskningen

av statligt bidrag är 12 015 (tkr) respektive arbetsförmedlingens minskade bidrag

med 22 437 (tkr) mellan de specifika åren 2012 och 2018. Minskningen utgörs

följaktligen till ca 65 procent av arbetsmarknadsmedel.