Förutsättningar och uppföljning av verksamheten

7. Verksamhet

53 Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan (Ku2000/470/Ka).

54 Grinell, 2020.

55 Riksutställningar, 2015.

56 Armbrecht & Andersson, 2010.

57 Statens kulturråd, 2020.

59 Kulturmiljöstatistik har getts ut 2016 respektive 2020.

Förutsättningar och uppföljning av verksamheten

7. Verksamhet

7.2 Förutsättningar och uppföljning av verksamheten

7.2.1 Omfattande verksamhet på få personer

Det ändamål och de uppdrag som har lagts på regionmuseerna är mycket

omfattande. Det är genom den verksamhet som utförs via dem som en betydande

del av det praktiska kulturarvs- och kulturmiljöarbetet sker. Utan tvekan kan

konstateras att allt det som förväntas görs, men det görs i olika omfattning och inte

vid vart och ett av regionmuseerna, utan sammantaget över landet i sin helhet.

Länsmuseernas samarbetsråd, som beskriver sig som Sveriges största museum,

sammanfattade 2017 verksamheten under följande rubriker: Hela Sverige,

Tjugofyra mångfaldsplatser, Snabbfotad kulturaktör och Demokratisk plats.

För att förstå vilken verksamhet som rapporten avser är det viktigt att ge en bild av

dess storlek. I avsnitt 10.1, tabell 8 presenteras antal årsverken 2018. De omfattar

ca 1 275 årsverken enligt inrapporteringen till Myndigheten för kulturanalys, som

sammanställer den offentliga statistiken.

Generellt är det små verksamheter sett till antalet årsverken. Endast två

region-museer rapporterar mer än 100 årsverken och mindre än hälften, 10 av 24, mer än

50 årsverken. Medel för att bedriva verksamheten är självklart den viktigaste

förutsättningen och styr omfattningen och volymen av den prestation som kan

förväntas. Regionmuseerna har signalerat via olika kanaler att de har att hantera

ökade fasta kostnader och minskade anslag. Liksom att de befarar att de, d.v.s. det

regionala allmänna museiväsendet, riskerar att hamna i en kulturskuld då de inte

har förutsättningar att klara sina löpande arbetsuppgifter och uppdrag. Samtidigt

kan konstateras att det finns en utbyggd struktur med väl utrustade

musei-anläggningar och samlingar runt om i hela landet. Dessa har potential att utnyttjas

mer effektivt.

Även om de regionala museerna till antalet medarbetare är små organisationer och

deras förutsättningar är begränsade så är deras verksamhet väl känd hos

medborgarna. Det har gjorts flera analyser av museers betydelse och effekt för

samhället. Kulturförvaltningen i Göteborg har exempelvis tagit fram rapporten

Kulturens värde och sociala effekter.

Ett annat exempel är Värmlands museum.

En tillgång för regionen från 2015.

Ytterligare ett, om än mer lokalt, En studie

kring samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet.

Rapporterna kan tjäna

som exempel på hur museers verksamhet och betydelse beskrivs. I avsnitt 7.4 följer

en redogörelse för hur museerna hanterat den extraordinära situationen med

pandemin. Avsnittet nedan är ett försök att se vilka delar av museernas verksamhet

som går att spåra i offentlig uppföljning och andra sammanställningar. Det visar

även vilka delar av verksamheten som prioriterats för uppföljning från nationell

nivå.

7.2.2 Verksamhetsberättelserna är anpassade för

respektive regionmuseums behov

Fördelningen av de statliga bidragen till regional kulturverksamhet är delegerad till

regionerna genom kultursamverkansmodellen. Statens kulturråd arbetar dock med

uppföljning. Syftet ”är demokratisk insyn och legitimitetsskapande samt

kunskaps-inhämtning och underlag för prioriteringar”.

Riksantikvarieämbetet ingår i

Kultursamverkansrådet och en av uppgifterna i rådet är att ta del av

verksamhets-berättelserna från samtliga regionala museer som får medel via

samverkans-modellen. En bedömning av hur verksamheten svarar mot de kulturpolitiska målen

ska göras, men det finns 2020 inte någon fråga i bedömningsunderlaget som svarar

mot kulturmiljömålen. Det finns möjlighet att lyfta fram särskilt intressanta

exempel som noteras under arbetet.

Metoden för bedömning är under utveckling och år 2020 är första året för att pröva

att följa de regionala kulturverksamheterna via årsredovisningar och

verksamhets-berättelser. Statens kulturråd konstaterar i sina anvisningar att ”en utmaning med

att låta den kvalitativa uppföljningen utgå från årsredovisningar och

verksamhets-berättelser är deras disparata karaktär, det vill säga varierande längd, omfattning

osv.”

7.2.3 Offentlig statistik har fokus på antal besökare och

programverksamhet

Myndigheten för kulturanalys sammanställning av uppgifter avseende data om

verksamheten vid museerna och kulturmiljöarbetet har använts för att förstå hur

verksamheten redovisas i den officiella statistiken. I möjligaste mån har uppgifter

avseende år 2018 använts.

Den information som samlas in och redovisas om de regionala museernas verksamhet

finns uppdelad i två redovisningar som följer idén om inre och yttre

kulturarvs-arbete. Den inre verksamheten redovisas i serien Museer och den yttre i

Kulturmiljöstatistik. Vad gäller konstområdet pågår ett utvecklingsarbete för

statistik inom bild- och konstområdet. En pilotstudie är planerad av Myndigheten

för kulturanalys under 2020/2021.

I serien Museer redovisas antal besök, dels till museianläggningen, dels till de

verksamheter museet erbjuder. Även antal digitala besök till museets webbplats

redovisas sedan 2015. Museer som har fler än 10 anställda redovisar exempelvis

antal visningar och guidningar inom museet och utanför museet samt antal

föredrag, seminarier, debatter och publika samtal. Man redovisar även antal

permanenta och tillfälliga utställningar och vandringsutställningar. Under