Akutsjukvård

49 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542

arbetet med att identifiera vilka åtgärder som krävs för att skapa ändamålsenliga flöden i en långsiktig och hållbar struktur.

Patientperspektivet är det viktigaste i denna process. De standardiserade vårdförlopp som har arbetats fram inom cancervården och liknande

modeller bör inspirera arbetet också inom andra områden, utan att för den skull påverka möjligheten till en individuellt anpassad vård. Innehållet i de avtal som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med vårdgivare ska stödja och skapa förutsättningar för detta arbete.

En viktig part i nätverkssjukvården är länets kommuner som utöver landstinget är huvudmän inom vård och omsorg. Samarbetet mellan den landstingsdrivna vården och länets kommuner ska stärkas för att förbättra vårdprocesserna och uppfylla målen i de olika överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett exempel är

samordningsförbunden mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting när det gäller insatser för individer som behöver rehabiliteringsinsatser.

Det är angeläget att fler kommuner fattar beslut om att samarbeta och bidra till finansieringen av verksamheten med hälsokommunikatörer och arenor för utbildning och information som riktas till nyanlända flyktingar som i migrationsprocessen drabbas av särskilda hälsorisker. I linje med den statliga utredningens slutsatser ska Stockholms läns landsting aktivt verka för att regeringen vidtar åtgärder kring de utskrivningsklara patienter som tvingas stanna kvar på sjukhus på grund av brister i det kommunala mottagandet. Sådan onödig tid på sjukhus bör undvikas med hänsyn till individernas livskvalitet. Förändringar i kostnadsansvaret är ett effektivt incitament för att upprätthålla ansvarsfördelningen.

7.3 Akutsjukvård

Framtidsplanen innebär omfattande förändringar i uppdragen för akutsjukhusen. Under 2016–2019 genomförs stora ombyggnationer.

Vårduppdrag flyttas delvis mellan akutsjukhusen, där flytten till Nya Karolinska Solna har stor betydelse. Kraven på ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet kvarstår, samtidigt som andelen vårdkrävande patienter ökar. Det krävs flexibilitet för att vården ska kunna upprätthållas även när störningar inträffar. Nya arbetssätt behöver utvecklas för att koncentrera vårduppdraget på vård som inte kan ske utanför akutsjukhusen.

Metoder och former för ett samarbete som säkrar en långsiktigt hållbar hög kompetens behöver utvecklas för att exempelvis säkra jourlinjer och med fördel i samarbete med andra vårdgivare.

50 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542

7.3.1 Ekonomisk ram

Akutsjukhusens kostnadsutveckling har under flera år varit för hög. Den utvecklingen måste brytas för att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar. Framöver ligger fokus på ett effektivt resursutnyttjande, nya arbetssätt och stärkt styrning.

Den ekonomiska ram som har fastställts för varje akutsjukhus ska täcka kostnader för vård som utförs på hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag samt delar av de uppdrag som akutsjukhusen utför på landstingsstyrelsens uppdrag, främst utbildningsuppdrag.

Utöver ersättningar för ett ökat vårduppdrag och prisökningar,

kompenseras akutsjukhusen för ökade kostnader på grund av höjda hyror och kapitalkostnader till följd av utrustningsinvesteringar i samband med strategiska investeringar i fastigheter.

Som en följd av genomförandet av Framtidsplanen ersätts akutsjukhusen även för omställningskostnader på sammanlagt knappt 2,2 miljarder kronor.

En generell prisuppräkning med två procent sker från 2015 till 2016 samt åren därefter. För läkemedel får Karolinska Universitetssjukhuset en

uppräkning med tre procent. Med anledning av befolkningstillväxten har en uppräkning också skett för all verksamhet, förutom den somatiska

specialistvården vid akutsjukhusen. För denna vård ökas istället vårdvolymerna då nya vårdplatser i de strategiska investeringarna driftsätts. Då Karolinska Universitetssjukhuset Solna flyttar till det nybyggda sjukhuset minskas vårduppdraget och den ekonomiska ramen i motsvarande grad.

I ramen inkluderas utbildningsmedel samt ersättning för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och facklig tid som finansieras via landstingsstyrelsens förvaltning.

De fastställda ramarna är utgångspunkten i den fortsatta dialogen med respektive verksamhet för att precisera akutsjukhusens ekonomiska ramar och uppdrag.

I Karolinska Universitetssjukhusets ramar återstår att precisera kostnader för avtalet om offentlig privat samverkan, OPS-avtalet, samt strategiska utrustningsinvesteringar. Dessutom återstår att få en tydlig uppdelning av vårduppdrag och kostnader mellan Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

51 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542

7.3.2 Nya vårdavtal för akutsjukhusen – omställningsavtal Ett arbete har inletts för att utveckla en ny avtals- och styrmodell för akutsjukhusen under omställningsperioden 2016–2019.

Syftet med omställningsavtalen är att de ska underlätta genomförandet av Framtidsplanen och ge förutsättningar att minska kostnadsökningarna inom akutsjukhusen. Omställningsavtalen utgår från en gemensam syn där akutsjukhusen får förutsättningar att under stor frihet utveckla och

effektivisera sin verksamhet utifrån tydliga och långsiktiga mål med avseende på vårduppdrag, kvalitet, bemötande och därigenom på eget ansvar. Avtalen stimulerar också att kontakter med andra vårdgivare ökar så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas. I enlighet med avtalen och genom detta arbete kommer akutsjukhusen att minska sina kostnadsökningar.

Omställningsavtalen är avsedda att bli trepartsavtal mellan akutsjukhusen, beställaren – hälso- och sjukvårdsnämnden, samt ägaren –

landstingsstyrelsen. Beställare och ägare gör egna åtaganden i avtalen för att ge akutsjukhusen möjlighet att klara sina åtaganden. Utgångspunkten är att omställningsavtalen omfattar samtliga vårduppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden, öppen- och slutenvård samt planerad och akut vård.

Inom ramarna för omställningsavtalen ska akutsjukhusen också säkra att verksamheten involveras och att förutsättningar skapas för att

omställningsprocessen ska fungera ändamålsenligt.

Den nya ersättningsmodellen innebär att akutsjukhusen får en tydlig ekonomisk ram där enbart en del av ersättningen knyts till den utförda produktionen, det vill säga DRG-ersättningen. Därutöver ges en målrelaterad ersättning som kopplas till uppföljningen. När

omställningsavtalen formuleras utan koppling till enbart produktion är uppföljningen viktig. Avtalen ska ge utrymme för justeringar för att kunna säkra vårdens tillgänglighet och långsiktiga kvalitet samt den nödvändiga utvecklingen av nya arbetssätt. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning av akutsjukhusen ska omfatta vårdproduktion, liksom patientnöjdhet, tillgänglighet, initiativ och genomförande av aktiviteter för en bättre samverkan med andra vårdgivare i en nätverkssjukvård, samt bidra till att säkra verksamheter inom forskning, utveckling, innovation och utbildning i hela sjukvårdssystemet.

Utgångspunkten är att akutsjukhusen ska utföra sina uppdrag inom respektive sjukhus och inte i lokaler utanför, om det inte finns ett särskilt uppdrag från ägaren och beställaren. Bland annat delas ansvaret för icke-kirurgisk onkologi mellan Karolinska Universitetssjukhuset,

Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus. Förutom verksamheter som ingår i

52 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542

omställningsavtalen utförs till exempel vård av utomlänspatienter eller konsulttjänster åt interna och externa vårdgivare inom akutsjukhusen som föreslås få hantera och utveckla dessa verksamheter själva, inom de ramar ägardirektiven anger. Kravet är att kostnaderna inte överstiger intäkterna.

7.3.3 Vårduppdrag och vårdutbudskarta

Akutsjukhusen får stor frihet att själva utforma vården inom

omställningsavtalens ramar och till exempel avgöra om den ska utföras som slutenvård eller som öppenvård. Öppenvården kan utföras som

mottagningsbesök eller på annat sätt, exempelvis telefonkontakt, videosamtal eller, om det är lämpligt, e-post.

I dag bedrivs fortfarande mycket vård vid akutsjukhusen som skulle kunna drivas i öppenvården. Målet är att säkra att rätt typ av vård ges på rätt nivå i systemet. Flera analyser har genomförts för att fastställa vilken vård som är lämplig att föra ut från akutsjukhusen. Omkring 15 procent av den vård som i dag utförs på akutsjukhusen ska successivt kunna utföras av andra

vårdgivare. Utifrån dessa analyser och behovsanalyser tas en vårdutbudskarta fram som uppdateras varje år, tabell 2.

Tabell 2: Vårdutbudskarta för slutenvården

Årlig förändring av

Universitetssjukhuset

Solna 52 666 53 794 53 597 51 418 47 000 0 0 0

Tabell 2 forts: Vårdutbudskarta för slutenvården

Årlig förändring av

län och länder, antal

vtf 14 510 15 378 15 840 16 240 16 240 16 440 16 540 16 540

ASiH = Avancerad sjukvård i hemmet