16 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
kapacitetskrav som finns. Denna investeringsutgift ingår inom ramen för de tre utbyggnadssträckornas avtalade investeringsram.
Förvaltningen anser således att det befintliga signalsäkerhetssystemet bör användas för utbyggnaden av tunnelbanans blå och gula linje.
Trafikförvaltningen ska i samråd med förvaltning för utbyggd tunnelbana utreda behovet av en anpassning av det befintliga trafikstyrningssystemet samt utreda ett eventuellt tillkommande investeringsbehov.
Att-sats 50
Att godkänna att befintligt signalsäkerhetssystem används för utbyggd tunnelbana Blå respektive Gul linje
4. Ekonomi – budgetens finansiering
Regeringen har fattat ett flertal beslut som direkt missgynnar
Stockholmsregionen och som därmed äventyrar Sveriges innovations- och tillväxtkraft som är så betydelsefull för hela landet. Samtidigt som
Stockholmsregionen står inför betydande verksamhetsmässiga utmaningar att fullgöra sitt uppdrag för medborgarna och vara landets huvudstad, åderlåts regionen i ett accelererande tempo genom
skatteutjämningssystemets utformning.
4.1 Ekonomiskt utgångsläge
År 2015 uppgår landstingets betalning för den kommunala utjämningen till 826 miljoner kronor. År 2018 beräknas denna beskattning uppgå till 2 061 miljoner kronor vilket motsvarar personalkostnaden för hela Danderyds sjukhus. Regeringen planerar att ändra i utjämningssystemet genom att justera den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften. Detta leder till en ytterligare beskattning av Stockholms läns landsting med cirka 110 miljoner kronor.
Landstingets ekonomiska förutsättningar styrs till stora delar av skatteintäkter och utvecklingen av dessa. Närmare 80 procent av Stockholms läns landstings verksamhet finansieras via skatteintäkter.
I den budget som presenteras är den tillåtna kostnadsökningstakten 3,0 procent per år. Denna kostnadsökningstakt är betydligt lägre än tidigare års ökningstakt men fullt realistisk. Inflationen är mycket låg, räntenivån är mycket låg och konjunkturläget är svagt. Samtidigt finns det förutsättningar till en lönerörelse som genererar klart förbättrade reallöner även vid
modesta löneökningar.
17 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
Nödvändigheten av att hålla kostnadsökningstakten på 3,0 procent eller lägre är kopplad till de investeringsbehov som prognostiseras för framtiden.
Investeringar genererar kostnader i form av räntor, avskrivningar,
driftskostnader och framtida avvecklingskostnader. Landstinget skärper nu processen kring investeringar så att drift- och avvecklingskostnaderna för projekten blir minutiöst belysta innan beslut. Sedan 2012 har landstinget fortlöpande beräknat landstingskoncernens möjliga investeringsutrymme för att eliminera risken för undanträngningseffekter av kärnverksamheten.
I den beräkning som genomfördes 2012 beräknades utrymmet till 75 miljarder kronor exklusive medfinansiering och statsbidrag.
Av dokumentet framgår att om utvecklingen av nettodriftskostnaderna minskar ger detta möjlighet till ett större investeringsutrymme, vilket skulle kunna ge utrymme för att hela eller delar av de ambitioner som då fanns i den gällande planen skulle kunna genomföras.
Investeringsutrymmet beräknas med utgångspunkt från de finansiella mål som landstinget har fastställt:
• ekonomi i balans
• ersättningsinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent
• lånefinansiering får endast användas för att finansiera övriga investeringar.
Investeringsutrymmet påverkas av driftskostnadsutvecklingen, samt av utvecklingen av skatteintäkterna och den långsiktiga räntenivån. Den aktuella räntenivån och den aktuella utvecklingen av skatteintäkterna ger inte anledning att justera det långsiktiga investeringsutrymmet.
Vid en budgeterad resultatnivå på 1,7 miljoner kronor är den ekonomiska säkerhetsmarginalen liten. En långsiktig resultatnivå på 1–1,5 miljarder kronor är önskvärd. Mycket små förändringar i omvärldsfaktorer kan ha stor påverkan på landstingets ekonomiska utfall. En förändring av räntenivån med en procentenhet försämrar resultatet med cirka 200 miljoner kronor. En motsvarande förändring av lönekostnaderna med en procent ger även det en kostnadsökning på cirka 200 miljoner kronor.
En återkommande riskfaktor med avseende på 2016 års resultat är den så kallade RIPS-räntan som ligger till grund för beräkningen av
pensionsskulden. RIPS-kommittén konstaterade vid sitt möte i april 2015 att den så kallade indikatorn för räntejustering såg ut att bryta sin nedre gräns under maj månad. Kommittén föreslog dock ingen justering utan konstaterade att det är motiverat med en översyn av modellen för beräkning av kommunernas och landstingens pensionsskuld.
18 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
4.1.1 Skatteintäkter
Skatteintäkterna påverkas av dels vilken skattesats landstingsfullmäktige fastställer, dels i vilken takt skatteunderlaget i länet och framför allt i riket utvecklas. De samlade skatteintäkterna i länet beräknas öka med i
genomsnitt 4,5 procent per år från 2016 till 2019. Den ekonomiska
återhämtningen är en viktig förutsättning för prognosen samt att ekonomin i Stockholms läns landsting bedöms växa snabbare än i övriga riket även i fortsättningen. I planeringsunderlaget förutsätts att skattesatsen är oförändrad under hela budgetperioden och uppgår till 12,08 kronor efter skatteväxling. Skatten har varit oförändrad sedan 2008. Den
genomsnittliga landstingsskatten i riket var 11,26 kronor under 2014.
4.2 Landstingets samlade skatteintäkter
Under åren 2015 till 2019 bedöms konjunkturen i Sverige bli starkare.
Utvecklingen väntas uppgå till i genomsnitt 2,5 procent per år, från att ha växt med 2,1 procent under 2014. Hushållens konsumtion utvecklas
gynnsamt tack vare en god disponibel inkomstutveckling och den expansiva penningpolitiken bidrar till att investeringarna ökar. BNP-tillväxten bidrar till en god utveckling av skatteunderlaget i Stockholms län samtliga år.
Den fortsatta förbättringen av arbetsmarknaden innebär samtidigt att antalet arbetade timmar ger ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten.
Skatteunderlaget visar det största ökningstalet sedan 2008.
Under perioden 2016–2018 fortsätter den ekonomiska återhämtningen.
Såväl antalet arbetade timmar som stigande timlöner och ökande pensionsinkomster bidrar till en fortsatt gynnsam tillväxt av skatteunderlaget. Mot slutet av perioden avtar dock tillväxten i
skattunderlaget då arbetsmarknaden förutsätts vara i balans och växa mer i takt med det långsiktiga arbetskraftsutbudet. I tabell 4 jämförs den senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med prognoserna från regeringen och Ekonomistyrningsverket, ESV.
Tabell 4: Olika skatteunderlagsprognoser för riket, procentuell förändring från föregående år
Olika skatteunderlagsprognoser för riket, procentuell
förändring från föregående år 2014 2015 2016 2017 2018 2013–2018 Sveriges Kommuner och Landsting, april 2015 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 24,1
Regeringen, april 2015 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9
Ekonomistyrningsverket, mars 2015 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 23,3
Sveriges Kommuner och Landsting, februari 2015 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, regeringen och Ekonomistyrningsverket
Enligt SKL:s bedömning ökar skatteunderlaget 0,6–0,8 procentenheter snabbare per år i Stockholms län än i riket under perioden. Det beror främst på att befolkningen trendmässigt ökar snabbare i länet än i riket.
19 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
Landstingets skatteintäkter beror till största delen på hur skatteunderlaget i riket och det egna länet utvecklas. Skatteunderlaget följer den
samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas
beskattningsbara inkomster och löner, sociala ersättningar, pensioner med mera. De samlade skatteintäkterna består av tre delar: skatteintäkter, generella statsbidrag samt en kommunalekonomisk utjämning.
Tabell 5: Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter, prognos 2 Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter,
prognos 2, mkr Prognos
2015 Budget
2016 Plan
2017 Plan
2018 Plan 2019
Skatteintäkter 63 112 66 921 70 208 73 635
Generella statsbidrag 5 021 4 975 5 074 5 176
Kommunalekonomisk utjämning -855 -1 485 -1 803 -2 061
Samlade skatteintäkter 67 278 70 411 73 480 76 751 80 193
Förändring från föregående år, mkr 3 307 3 133 3 069 3 271 3 442
Förändring från föregående år, procent 5,2% 4,7% 4,4% 4,4% 4,5%
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms läns landsting
4.2.1 Generella statsbidrag
I det generella statsbidraget för perioden 2015 till 2019 ingår numera endast bidraget för läkemedelsförmånen. Bidraget syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde medborgaren. För att säkerställa ett ordnat införande av nya läkemedel pågår ett nationellt samordningsarbete inom ramen för Sveriges Kommuner och Landsting. Landstinget måste även förhålla sig till och följa anvisningar från statliga myndigheter som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Bidraget för
läkemedelsförmånen antas förändras i samma takt som kostnaderna för läkemedel inom förmånen.
4.2.2 Kommunalekonomisk utjämning
Inför 2016 planerar regeringen att se över det nuvarande systemet för inkomstutjämning. I finansdepartementets promemoria föreslås en ändring av den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av
inkomstutjämningsavgifter. Effekten av förslaget blir att Stockholms läns landsting, som enda avgiftsskyldigt landsting, får ökade nettokostnader på uppskattningsvis 110 miljoner kronor i inkomstutjämningssystemet. Det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnar för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan
landstingen. Kostnaden för den kommunala utjämningen ökar kraftigt varje år fram till 2018 och uppgår då till hela 2 061 miljoner kronor.
20 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
4.3 Resultatbudget
Tabell 6: resultaträkning (OBS, rättad 22 januari 2016 pga korrekturfel i siffrorna)
Resultaträkning, mkr Utfall 2014 Budget
2015 Prognos
2015 Budget
2016 Ändring
B16/P15 Plan 2017 Plan
2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter 18 507 18 393 19 259 18 939 -1,7 % 18 981 20 371 21 032 Bemanningskostnader -27 294 -28 442 -28 626 -29 163 1,9 % -29 456 -30 227 -31 453 Köpt hälso- och sjukvård,
tandvård -16 958 -17 615 -17 814 -18 130 1,8 % -19 041 -20 471 -21 014 Köpt trafik -12 670 -12 776 -13 254 -13 569 2,4 % -13 447 -14 147 -14 344 Övriga kostnader -20 740 -21 109 -21 158 -22 408 5,9 % -22 885 -23 630 -25 089 Verksamhetens kostnader -77 661 -79 942 -80 852 -83 271 3,0 % -84 830 -88 475 -91 901 Avskrivningar -3 817 -4 215 -4 126 -4 467 8,3 % -5 133 -5 847 -6 214 Verksamhetens nettokostnader -62 971 -65 764 -65 720 -68 799 4,7 % -70 982 -73 952 -77 082 Skatteintäkter 63 971 67 067 67 170 70 411 4,8 % 73 480 76 751 80 193 Finansnetto -864 -1 250 -1 300 -1 610 23,9 % -2 336 -2 592 -2 762 Resultat före
omställningskostnader 136 53 150 2 162 207 349
Det budgeterade resultatet för år 2016 uppgår till 2 miljoner kronor, exklusive omställningskostnaderna för Framtidsplan för hälso- och sjukvården. För planåren 2017, 2018 och 2019 uppgår det budgeterade resultatet före omställningskostnader till 162 miljoner kronor, 207 miljoner kronor respektive 349 miljoner kronor.
För åren 2015–2018 uppgår de planerade omställningskostnaderna inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård till totalt 3,5 miljarder kronor, varav 3,0 miljarder kronor budgeteras för åren 2016–2018. Stockholms läns landsting har under åren 2012–2014 beslutat att reservera 5,3 miljarder kronor för att möta dessa omställningskostnader. Det
budgeterade resultatet inklusive omställningskostnader uppgår till minus 1 180 miljoner kronor år 2016, samt till minus 958 miljoner kronor
respektive minus 462 miljoner kronor för åren 2017 och 2018. Det budgeterade resultatet för år 2019 uppgår till 349 miljoner kronor.
4.4 Intäktsutveckling 2016–2019
Landstingets intäkter påverkas i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som befolkningsutveckling, demografiska förändringar och
konjunktur-utveckling. De totala intäkterna består av verksamhetens intäkter samt de samlade skatteintäkterna och uppgår år 2016 till 89 350 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4,6 procent i jämförelse med budget 2015.
21 (70)
SAMMANFATTNING LF BESLUT MÅL OCH BUDGET 2016
LS 1312-1542
En översyn av nu gällande avgifter har gjorts. Avgifterna framgår av bilagan över taxor och avgifter. I vissa landsting tas det idag ut en avgift för
transport med ambulans, medan man i andra landsting har valt att inte ta ut en avgift. Det är av yttersta vikt att länets ambulanser finns till för dem som befinner sig i ett livshotande tillstånd. I tveksamma fall råder dock risken att man väljer att låta bli att ringa efter en ambulans trots att det är nödvändigt. I sammanhanget finns ett antal etiska frågeställningar som behöver genomlysas. Utifrån rådande situation, då landstingen har olika system, är det lämpligt att ge i uppdrag att utreda vilken styrmodell som fungerar bäst för Stockholms läns landsting.
Verksamhetens intäkter uppgår till 18 939 miljoner kronor år 2016 och utgör cirka 20 procent av landstingets totala intäkter. Under de kommande åren, 2016–2019, ökar verksamhetens intäkter med drygt 3 procent per år.
Detta är betydligt långsammare än skatteintäkterna till följd av att taxor och avgifter ökar långsammare än skatteintäkterna.
De samlade skatteintäkterna uppgår till 70 411 miljoner kronor år 2016 och utgör närmare 80 procent av landstingets totala intäkter. I genomsnitt beräknas de samlade skatteintäkterna öka med 4,5 procent per år 2016–
2019. En övervägande del av de samlade skatteintäkterna fördelas via budgetbeslut till verksamheterna i form av det så kallade
landstingsbidraget. Skattesatsen är oförändrad under hela budgetperioden och uppgår till 12,08 kronor efter skatteväxling.
4.5 Kostnadsutveckling 2016–2019
Landstingets kostnader påverkas av befolkningsökning och
konjunkturutveckling, men även av effektiviteten i verksamheten samt av ökade krav på kvalitet och tillgänglighet. Det förväntade ekonomiska läget, med en god ekonomisk tillväxt men låga pris- och löneökningar, innebär att landstingsprisindex ökar långsamt de närmaste åren. Detta innebär goda förutsättningar för att bryta den höga kostnadsutvecklingen i
verksamheterna.
För att behålla en ekonomi i balans och samtidigt genomföra de stora investeringar som har beslutats och som leder till ökade kapitalkostnader, krävs att kostnadsökningstakten i den ordinarie verksamheten begränsas till vad landstinget kan bära ekonomiskt. Under budgetperioden ökar landstingets kostnader därutöver successivt i takt med att Nya Karolinska Solna tas i drift. I det budgeterade resultatet för 2016–2019, med en ekonomi i balans, finns det utrymme att öka verksamheternas kostnader med i genomsnitt 3,4 procent per år. Detta är en minskning med 0,1 procent i jämförelse med budget 2015 och är en direkt effekt av en försämrad skatteintäktsprognos.