84 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
VERKSAMHET
REGIONPLANERING
Många aktörer behöver agera samordnat för att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion år 2030. I den växande storstadsregionen finns det därför ett behov av en aktuell och offensiv regionplanering. Den regionala planeringen ska bidra till att lösa problem, hantera utmaningar och underlätta informationsspridning.
10. En attraktiv, hållbar och tillgänglig storstadsregion
Befolkningstillväxten i Stockholms län ligger på historiskt höga nivåer och de beslut som fattas under de kommande åren kommer att permanent förändra hur regionen ser ut och fungerar. Detta innebär stora utmaningar samtidigt som det ger möjlighet att stärka länets attraktivitet och
konkurrenskraft genom en hållbar och framtidsinriktad regionplanering.
Ett högt förändringstryck innebär att regionens aktörer behöver vara innovativa och flexibla för att de befintliga resurserna ska räcka och ge bästa möjliga resultat. Det kräver bland annat nya lösningar för
samfinansiering mellan kommun, landsting och stat samt privata aktörer för en utbyggd kollektivtrafik. Det ställer även krav på att kollektivtrafik och bostadsbyggande samordnas, att landstinget lever upp till de löften som har getts kring den framtida kollektivtrafiken när nya bostadsområden växer fram, samt att synergier mellan cykel, gång och kollektivtrafik beaktas i varje steg i processen.
Bostadsbyggandet i Stockholms län ökar kraftigt och det är viktigt att landstinget har en god dialog med kommunerna för att uppmuntra goda planeringslösningar, exempelvis flexibla parkeringstal och fler privata finansieringslösningar, för att stärka regionens stadskvaliteter och ekonomiska bärkraft. Det är viktigt att genomföra Sverigebygget, den av Alliansen initierade satsningen på bostäder, jobb och infrastruktur, för att ge optimala förutsättningar för framtiden.
Genom samlastning och gröna leveranser kan godstransporter underlättas i en växande stad medan ny teknik ger möjligheter till en innovativ och hållbar stadsbyggnad genom lägre utsläpp och minskade bullernivåer.
Länets attraktivitet och konkurrenskraft stärks även genom ett rikt kulturutbud och en hög kvalitet på utbildningen på alla nivåer: från förskola, grundskola och gymnasium till välrenommerade universitet och högskolor.
85 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
Den snabba befolkningstillväxten i Stockholmsregionen ökar behovet av att samling kring regionens gemensamma frågor och en tydlig struktur för beslutsfattandet inom regionen. Uppdelningen av funktioner och ansvar kring regionala utvecklingsfrågor mellan det folkvalda landstinget och länsstyrelsen riskerar att medföra sämre fokusering och administrativa merkostnader som försvagar regionen i den internationella konkurrensen.
Därför behöver uppdelningen ses över med den möjliga konsekvensen att Stockholms läns landsting ombildas till region.
Det är emellertid viktigt att denna process är väl förankrad hos
kommunerna i Stockholms län. Efter beredning hos landstinget ska frågan om en regionbildning därför sändas på remiss till samtliga kommuner i länet för inhämtande av synpunkter.
Landstinget bedömer att en större regionbildning i Mälardalen inte är aktuell för Stockholms län. En komplicerad gränsdragningsprocess riskerar att ta kraft från sakfrågorna. Därför är det viktigt att fortsätta samarbeten kring frågor som rör läns- eller regionöverskridande frågor i hela
Mälardalsregionen och i andra geografiska områden där ett samarbete är viktigt för medborgarna. Detta kan röra såväl sjukvård och kollektivtrafik som forskning, utbildning och andra frågor. Syftet med allt regionalt samarbete, liksom med en eventuell ombildning till region, måste vara att skapa bättre förutsättningar för Stockholms läns invånare.
10.1 Ny regional utvecklingsplan
Under 2016 fortsätter arbetet med att ta fram en ny regional
utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS, och ett formellt samråd med berörda parter genomförs. Alternativa utvecklingsvägar för regionen ska då lyftas för en bred dialog och samråd. Som regionplaneorgan har landstinget ett ansvar för att ta fram en regional utvecklingsplan där sociala, ekonomiska och ekologiska frågor förenas med den fysiska planeringen.
Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att skapa förutsättningar för regionens hållbara tillväxt och bidra till att göra Stockholmsregionen till en ledande tillväxtregion i ett krävande konkurrensklimat. Detta är både ett landstingsmål och en förutsättning för landstingets långsiktiga ekonomiska stabilitet. Skattekraften avgör landstingets möjligheter att finansiera de investeringar och producera de tjänster som ska tillhandahållas i regionen.
Den kommande regionala utvecklingsplanen ska också innehålla en
landsbygds- och skärgårdsstrategi och en klimatfärdplan. Arbetet handlar i stor utsträckning om en dialog med regionens aktörer. Eftersom RUFS inte
86 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
är tvingande utan vägledande är det extra viktigt att aktörerna känner ett ägarskap till målbild, inriktning och innehåll.
Som ett komplement till Stockholms innerstad planeras regionala
stadskärnor som har goda förutsättningar att utvecklas till starka regionala centrum. På så sätt motverkas en allmän utglesning av verksamheter och bebyggelse, vilket inte är långsiktigt hållbart eftersom det leder till ett växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Om utvecklingen av nya verksamheter och bostäder kan koncentreras till de regionala
stadskärnorna främjar det tjänsteutbyten, möten, kultur och
stadskvaliteter. Det underlättar även integrationen och sammanhållningen i regionen.
Den kommande regionala utvecklingsplanen kommer att fokusera ännu mer på en hållbar tillväxt. Som ett led i detta ska tillväxt- och
regionplanenämnden kartlägga i vilka delar av regionen en ökad bebyggelsetäthet ger störst utsläppsminskningar, samt inventera vilka styrmedel som nationella, regionala och kommunala aktörer förfogar över för att främja en ökad bebyggelsetäthet, ett ökat kollektivtrafikresande och en minskad miljöpåverkan. En ökad bebyggelsetäthet och minskade utsläpp resulterar även i en bättre hälsa. I samråd med hälso- och
sjukvårdsnämnden ska tillväxt- och regionplanenämnden därför utreda de samhällsekonomiska effekterna av en ökad täthet samt dess påverkan på landstingets ekonomi.
Vid sidan om hållbarhetsfrågorna är även bostadssituationen i regionen en central komponent i RUFS-arbetet. Regionplaneringen syftar till ett ökat bostadsbyggande och tillväxt- och regionplanenämnden ska utreda om kommuner tjänar på att bygga många bostäder och hur dagens regelverk påverkar bostadsbyggandet. I och med den historiskt höga
befolkningstillväxten i Stockholms län är det även viktigt att hitta sätt som förenar naturvård med ett ökat bostadsbyggande, särskilt i
kollektivtrafiknära lägen. Det är viktigt att skyddsvärd natur bevaras för att främja en ekologisk mångfald och stadsnära rekreation, samtidigt som bostadspotentialen på kollektivtrafiknära mark utnyttjas genom en tät och klimatsmart stadsplanering. Vid målkonflikter kan grön stadsbyggnad och grön kompensation vara ett sätt att bevara ekosystemtjänster och
ekologiska spridningsvägar.
Det är en stor utmaning att både bygga för en växande region och att göra detta på ett långsiktigt hållbart sätt. Skyddet för och bevarandet av de gröna kilarna blir därför ännu viktigare i en växande region. Varje enskild
kommun ansvarar för kilarnas utveckling i sin roll som markägare eller ansvarig för den fysiska planeringen. Landstinget bidrar till en utvecklad
87 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
samverkan mellan kommuner och andra aktörer för de gröna kilarna i regionen.
Regionplaneringen är vägledande och bidrar till länets utveckling genom bland annat en effektiv informationsinsamling och -spridning. För att ytterligare underlätta detta arbete ska tillväxt- och regionplanenämnden ta fram ett nytt webbverktyg för benchmarking och kommunjämförelser som baseras på RUFS mål och strategier. Tillväxt- och regionplanenämnden ska även utveckla en ram för hur externa aktörer som kommuner, företag och intresseorganisationer kan bidra till RUFS-dialogen för att med befintliga resurser öka kännedomen om regionplanen och på sikt förbättra dess genomförande.
10.2 En region i rörelse
I en snabbt växande region måste vi satsa på kapacitetsstarka och yteffektiva transportslag för att säkra framkomligheten och minska
klimatavtrycket. Kollektivtrafiken är stommen i regionens transportsystem, men cykel, gång och kollektivtrafik kompletterar och stärker varandra.
Cykelpendlingen har ökat kraftigt i Stockholmsregionen, men det återstår fortfarande mycket att göra för att cyklingen ska nå sin fulla potential och avlasta bil- och kollektivtrafiken och stärka folkhälsan. Den regionala cykelstrategin, som har tagits fram av bland annat landstinget, behöver nu få genomslag i en bättre cykeltrafikplanering över kommungränserna.
Landstingets roll är att överblicka och samordna satsningar som kan stärka den regionala cykelinfrastrukturen. För att åstadkomma detta ska ett regionalt cykelkansli inrättas under tillväxt- och regionplanenämnden som, i samarbete med trafiknämnden, samverkar med länets kommuner i syfte att stärka det regionala transportsystemet och genomföra den regionala cykelplanen. Stockholms län bör ligga i framkant när det gäller cykling genom att bland annat jobba för en standardisering av skyltning och för cykelstrador genom länet.
10.3 En levande skärgård
Stockholms skärgård är en viktig del av Stockholmsregionens
attraktionskraft. Skärgården är mångfacetterad och unik men har samtidigt utpräglade glesbygdsutmaningar, till exempel när det gäller tillgänglighet och kommunikationer. Landstingets viktigaste bidrag till att vidmakthålla och utveckla en levande skärgård är en fungerande kollektivtrafik som möter de behov som fastboende, företagare, fritidsboende och tillfälliga besökare har.
Den nordsydliga skärgårdslinjen som nu körs på försök ska utvärderas under 2015. Utvärderingen ska bland annat se över om linjen har ökat
88 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
skärgårdens attraktivitet, lett fler besökare till skärgården och om den har tagits emot positivt bland skärgårdens turistentreprenörer. Om
utvärderingen visar att linjen har gett få eller inga positiva avvecklas den, annars fortsätter den att drivas även under 2016.
Skärgårdens samhällen är småskaliga och därmed sårbara för förändringar i service, infrastruktur och näringslivets förutsättningar. För att
åstadkomma en god utvecklingskraft i skärgården har samverkan och samsyn mellan kommun, landsting, länsstyrelse, det lokala näringslivet och de boende stor betydelse. Det regionala skärgårdsrådet har en central roll när det gäller att samordna samtliga dessa aktörer och därmed skapa större utvecklingskraft i skärgården. Landstinget måste också gå före och skapa förutsättningar för skärgårdens företagare genom att exempelvis minska antalet krångliga regler och skapa enkla och lättöverskådliga regelverk. Men också genom att aktivt bjuda in små företag till exempelvis upphandlingar.
Den nya regionala utvecklingsplanen ska innehålla partsgemensamma planer och strategier för skärgårdens utveckling där genomförandekraften stärks.
Landstinget ansvarar för att Skärgårdsstiftelsen får ekonomiska förutsättningar för att utveckla sin verksamhet. Under den kommande femårsperioden görs betydande satsningar på upprustning, underhåll och utveckling av stiftelsens fastigheter och de naturresurser som stiftelsen äger och förfogar över. Det är viktigt att dessa resurser används effektivt för att höja standarden på stiftelsens fastigheter och ägor, samt att detta leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Därigenom kan Skärgårdsstiftelsen fortsätta att möjliggöra attraktiva och mångfacetterade
skärgårdsupplevelser.
Många som bor i Stockholms län besöker och njuter av skärgården men det finns dessvärre många personer som inte har denna möjlighet. Landstinget vill göra det möjligt för fler att få tillgång till skärgården. Under 2016 ska därför tillväxt- och regionplanenämnden se över hur kommuner,
frivilligorganisationer och andra aktörer kan samarbeta med landstinget för att barn och unga i utsatta områden ska få möjlighet att komma ut i
skärgården. Det åligger externa aktörer att organisera enskilda initiativ för att sedan undersöka om landstinget kan bistå i form av exempelvis
transport och faciliteter.
89 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
VERKSAMHETSSTÖD
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING
Genom ett aktivt fokus på forskning och innovation får invånarna i Stockholms län tillgång till ständigt bättre läkemedel, säkrare
behandlingsmetoder och smartare teknik. Landstinget ska fullt ut utnyttja digitaliseringens möjligheter med flexibla och stödjande e-hälsotjänster, samt erbjuda en ändamålsenlig och verksamhetsstödjande
informationsmiljö.
Landstinget ska fortsätta att utveckla miljöarbetet med hög ambitionsnivå och främja en grön tillväxt. Arbetet mot diskriminering och för
jämställdhet är prioriterade frågor i landstingets samtliga verksamheter, liksom tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning.