17. Budgetens finansiering
17.5 Kostnadsutveckling 2016–2019
116 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
17.4 Intäktsutveckling 2016–2019
Landstingets intäkter påverkas i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som befolkningsutveckling, demografiska förändringar och
konjunkturutveckling. De totala intäkterna består av verksamhetens intäkter samt de samlade skatteintäkterna och uppgår år 2016 till 90 160 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5,5 procent i jämförelse med budget 2015.
En översyn av nu gällande avgifter har gjort. Avgifterna framgår av bilagan över Taxor och avgifter. Totalt genererar förändringarna
intäktsförstärkningar för trafiken med cirka 700 miljoner kronor och för sjukvården med drygt 90 miljoner kronor. Förändringarna kan ibland vara påkallade för att åstadkomma önskvärda samhällsekonomiska
styrningseffekter. I vissa landsting tas det idag ut en avgift för transport med ambulans, medan man i andra landsting valt att inte ta ut en avgift.
Det är av yttersta vikt att länets ambulanser finns till för dem som befinner sig i ett livshotande tillstånd. I tveksamma fall råder dock risken att man väljer att låta bli att ringa efter en ambulans trots att det är nödvändigt. I sammanhanget finns ett antal etiska frågeställningar som behöver
genomlysas. Utifrån rådande situation, då landstingen har olika system, är det lämpligt att ge i uppdrag att utreda vilken styrmodell som fungerar bäst för Stockholms läns landsting.
Verksamhetens intäkter uppgår till 19 749 miljoner kronor år 2016 och utgör cirka 20 procent av landstingets totala intäkter. Under de kommande åren, 2016–2019, ökar verksamhetens intäkter med drygt 3 procent per år.
Detta är betydligt långsammare än skatteintäkterna till följd av att taxor och avgifter ökar långsammare än skatteintäkterna.
De samlade skatteintäkterna uppgår till 70 411 miljoner kronor år 2016 och utgör närmare 80 procent av landstingets totala intäkter. I genomsnitt beräknas de samlade skatteintäkterna öka med 4,5 procent per år 2016–
2019. En övervägande del av de samlade skatteintäkterna fördelas via budgetbeslut till verksamheterna i form av det så kallade
landstingsbidraget. Skattesatsen är oförändrad under hela budgetperioden och uppgår till 12,08 kronor efter skatteväxling.
17.5 Kostnadsutveckling 2016–2019
Landstingets kostnader påverkas av befolkningsökning och
konjunkturutveckling, men även av effektiviteten i verksamheten samt av ökade krav på kvalitet och tillgänglighet. Det förväntade ekonomiska läget, med en god ekonomisk tillväxt men låga pris- och löneökningar, innebär att landstingsprisindex ökar långsamt de närmaste åren. Detta innebär goda
Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2.
117 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
förutsättningar för att bryta den höga kostnadsutvecklingen i verksamheterna.
För att behålla en ekonomi i balans och samtidigt genomföra de stora investeringar som har beslutats och som leder till ökade kapitalkostnader, krävs att kostnadsökningstakten i den ordinarie verksamheten begränsas till vad landstinget kan bära ekonomiskt. Under budgetperioden ökar landstingets kostnader därutöver successivt i takt med att Nya Karolinska Solna tas i drift. I det budgeterade resultatet för 2016–2019, med en ekonomi i balans, finns det utrymme att öka verksamheternas kostnader med i genomsnitt 3,3 procent per år. Detta är en minskning med 0,2 procent i jämförelse med budget 2015 och är en direkt effekt av en försämrad skatteintäktsprognos.
Verksamhetens kostnader uppgår i budget 2016 till 83 750 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 809 miljoner kronor eller 4,8 procent i jämförelse med budget 2015. I verksamhetens kostnader ingår bemanningskostnader, kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård, köpt trafik samt övriga kostnader. Under perioden 2016–2019 ökar verksamhetens kostnader med i genomsnitt 3,3 procent per år i förhållande till prognosen för 2015.
Bemanningskostnaderna som är den enskilt största kostnadsposten i budget 2016 uppgår till 29 424 miljoner kronor, vilket motsvarar 35 procent av verksamhetens kostnader. De budgeterade kostnaderna påverkas av lönekostnadsökningar och förändringar i antalet anställda.
Bemanningskostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 3,4 procent per år under perioden 2016–2019, vilket ska inrymma såväl
lönekostnadsökningar som volymökningar.
Kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård uppgår i budget 2016 till 18 254 miljoner kronor, vilket är en ökning med 639 miljoner kronor eller 3,6 procent i jämförelse med budget 2015. Den budgeterade
kostnadsökningen påverkas av indexuppräkningen av avtal samt
volymförändringar. Under perioden 2016–2019 beräknas kostnaderna för köpt hälso- och sjukvård öka med i genomsnitt 3,3 procent årligen vilket omfattar både pris- och volymförändringar.
Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2.
118 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
Figur 3: Ökning av verksamhetens kostnader, exklusive omställningskostnader
I budgeten för 2016 beräknas kostnaden för köpt trafik uppgå till 12 893 miljoner kronor, vilket är en ökning med 117 miljoner kronor eller 0,9 procent i jämförelse med budget 2015. Denna kostnadsökning är lägre än det utvecklingsbehov kollektivtrafiken stått inför, som i den tidigare beslutade budgeten förutsatte utökade besparingar för att bibehålla en ekonomi i balans. Med en höjning av taxan i kollektivtrafiken är det möjligt att fortsatt upprätthålla utvecklingen inom kollektivtrafiken. I genomsnitt beräknas kostnaden för köpt trafik öka med 2,7 procent per år under perioden 2016–2019.
Övriga kostnader uppgår till 23 179 miljoner kronor i budget 2016, vilket motsvarar 27 procent av verksamhetens kostnader. Här ingår bland annat läkemedel, kostnader för drift och underhåll av fastigheter, infrastruktur samt IT-kostnader. Under perioden 2016–2019 beräknas övriga kostnader öka med i genomsnitt 3,7 procent årligen.
Kapitalkostnaderna uppgår till 6 372 miljoner kronor i budget 2016 och utgör cirka 7 procent av kostnaderna. Fram till år 2019 beräknas
kapitalkostnaderna öka med 2 732 miljoner kronor. En del av de ökade kapitalkostnaderna är kopplade till en svag ökning av marknadsräntorna, medan den huvudsakliga ökningen beror på kostnader till följd av ett ökat upplåningsbehov i samband med de stora investeringar som görs. Först från och med 2019 bedöms marknadsräntorna normaliseras.
Landstinget står inför stora åtaganden att genomföra investeringar inom såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken för att möta kraven från den växande befolkningen i länet, samt behovet av att modernisera den
0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 % 7,0 %
2010 2011 2012 2013 2014 Budget
2015 Budget 2016 Plan
2017 Plan 2018 Plan
2019
Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2. Avvikelse, se dok 2.
119 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
nuvarande infrastrukturen. Detta åtagande har en stor, långsiktig finansiell påverkan på landstingets ekonomi. Till följd av de stora
investeringsvolymerna utgör kapitalkostnaderna – avskrivningar och räntekostnader – en långsiktig och allt mer ökande andel av de totala kostnaderna.
Kapitalkostnaderna stiger förhållandevis snabbt i samband med upplåning till följd av de höga, årliga investeringsvolymerna och de förväntat höjda marknadsräntorna.