22 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
3. Effektiv styrning när visioner ska bli verklighet
Stockholms läns landsting är inne i en period med stora investeringar i en förbättrad och utbyggd kollektivtrafik för att möta de nuvarande och kommande behoven hos en växande befolkning. Tillsammans med staten och några av länets kommuner planerar landstinget för den största
utbyggnaden av tunnelbanan sedan 1970-talet.
Samtidigt går utvecklingsarbetet för framtidens hälso- och sjukvård in i ett mer påtagligt genomförandeskede. Nya Karolinska Solna, NKS, färdigställs och tas i drift. De övriga sjukhusen moderniseras samtidigt som
uppbyggnaden av nätverkssjukvården genomförs, vilket ska ge möjligheter att tillvarata den medicintekniska utvecklingen i patientnära miljöer.
Att förverkliga visionen om framtidens vård kräver förändringar i såväl tankesätt som arbetssätt och samarbeten som kommer att engagera alla som arbetar i landstinget eller på uppdrag av landstinget.
3.1 Samordnad styrning och decentraliserat ansvar
Stockholms läns landsting är en av landets största organisationer. Av nödvändighet måste styrningen och utvecklingen av organisationen därför bygga på ett decentraliserat ansvar och många lokala initiativ, men
samtidigt måste styrningen ske på ett tydligt och effektivt sätt så att inte suboptimeringar och andra oönskade effekter uppstår. Landstinget är en koncern och ska beakta koncerneffekterna vid beslutsfattandet.
Inom vissa områden är samordning till stor fördel för landstinget. Det gäller exempelvis inom områden där landstinget och dess verksamheter uppträder som arbetsgivare och anger olika villkor. På motsvarande sätt är en mer sammanhållen organisation där kunskap kan delas snabbare av stor vikt. Flera sådana initiativ har tagits men de bygger i dag på olika
nätverkskonstellationer och ledningarnas gemensamma ambitioner. En utveckling av dessa områden är nödvändig för att möta morgondagens utmaningar.
All utveckling som planeras de kommande åren kräver nya arbetsformer på alla nivåer, samt nya konstellationer inom landstinget och med andra aktörer i länet, inte minst kommunerna. Landstinget behöver därutöver fortsätta att utveckla former för att de egna verksamheterna och ge den egna personalen utrymme att skapa en modern organisation som möter människors behov, förväntningar och krav på inflytande samt delaktighet.
23 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
De kommande åren ställer stora krav på att landstinget utnyttjar alla möjligheter till en gemensam konsekvent styrning, där alla organisationens delar utnyttjas för såväl samordning som flexibilitet med utgångspunkt från verksamhetsspecifika förutsättningar.
3.2 Landstingets ledningssystem
Landstingets styrning grundas på kommunallagen och andra lagar som reglerar hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regionplanering med mera.
Organisationsstrukturen, de styrande dokumenten, styrmodeller och ledningsprocessen bildar tillsammans ett ledningssystem och fastställer grundprinciperna för att leda verksamheten, att ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål. Styrande dokument beskriver vad som styr
verksamheten, förhållningssätt och hur arbetet ska utföras inom olika ansvarsområden. Budgeten är landstingets viktigaste styrande dokument och beskriver landstingets mål och ekonomiska ramar. Den anger också inriktning för landstingets verksamheter.
Figur 1: Ledning och styrning i landstinget
SLL Mål och budget
Landstingsfullmäktiges övergripande mål Landstingsfullmäktiges nedbrutna mål
Landstingsfullmäktiges indikatorer
Verksamhetsspecifika mål
Verksamhetsspecifika indikatorer Verksamhetens åtaganden, förväntat resultat, arbetssätt, resursanvändning
Verksamhetens
resultat, uppföljning och utveckling
Styrande dokument
24 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
3.3 Landstingets organisation
3.3.1 Landstingsfullmäktige, LF
Landstingsfullmäktige består av 149 ledamöter. Landstingets viktigaste styrdokument är budgeten som landstingsfullmäktige beslutar om varje år.
Budgeten är överställd alla andra styrdokument och beskriver landstingets mål och ekonomiska ramar. Den anger också inriktning för landstingets verksamheter. Landstingsfullmäktige fastställer också hur stor
landstingsskatten ska vara och beslutar om den övergripande organisationen.
3.3.2 Styrelser och nämnder
Landstingets verksamheter leds av nämnder och bolagsstyrelser.
Nämndernas ledamöter kan dela in sig i utskott och beredningar som behandlar vissa frågor inom styrelsen. Inom Stockholms läns landsting drivs de operativa verksamheterna, till exempel vården, i landstingsägda eller privata bolag. Undantag är Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, som är nämnder som drivs i bolagsliknande former. Kollektivtrafiken utförs i huvudsak av privata entreprenörer på beställning av trafiknämnden.
Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets nämnder och deras verksamheter samt följer upp att fullmäktiges beslut förverkligas.
Landstingsstyrelsen ansvarar även för den övergripande utvecklingen av landstinget som helhet, övergripande fastighetsstrategiska frågor samt utbyggnaden av de nya tunnelbanelinjerna. Genom landstingsstyrelsen och bolaget Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB, utövar landstinget
ägarstyrning av de egenägda bolagen.
Hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden, kulturnämnden, tillväxt- och regionplanenämnden och patientnämnden stöder
landstingsfullmäktiges arbete genom att ansvara för sina respektive fackområden. Nämndernas ledamöter är förtroendevalda och utses av landstingsfullmäktige. I Norrtälje har landstinget och Norrtälje kommun bildat en gemensam nämnd som har ansvar för både omsorg och hälso- och sjukvård.
Landstingsfullmäktige väljer revisorer för landstingsstyrelsen, nämnder, andra styrelser och bolag. Revisorerna ska granska att verksamheten
bedrivs effektivt och ändamålsenligt, att den interna kontrollen är tillräcklig och att räkenskaperna är rättvisande.
25 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
3.4 Ägarstyrning
Styrningen och uppföljningen av verksamheter som drivs i förvaltnings- respektive bolagsform ska samordnas, förenklas och bli enhetlig. Målet är en effektivare styrning som leder till god kontroll på kostnaderna och en hög kvalitet i verksamheterna.
Moderbolaget Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB, har fått en stärkt roll när det gäller att utöva ägarstyrning och koncernoptimering. Inom landstingsstyrelsen finns ägarutskotten där även ledamöter i LISAB är förtroendevalda. Landstingsdirektören är vd i LISAB och föredragande i ägarutskottet.
Landstingsstyrelsen har ett arbetsgivaransvar för samtliga förvaltnings- och bolagschefer.
3.5 Ansvar och relationer mellan landstingsstyrelsen och förvaltningar och bolag
Landstingsstyrelsen har ett samlat ansvar, så kallad uppsiktsplikt, för samtliga verksamheter inom landstinget. Ägarutskottet och
Landstingshuset i Stockholm AB, LISAB, utövar i praktiken detta ansvar, vilket omfattar bland annat strategiska ställningstaganden och beslut som påverkar landstinget som helhet.
3.6 Beställar-utförarstyrning
3.6.1 Beställarstyrning
Stockholms läns landsting tillämpar en beställar-utförarmodell för styrning av vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna ska besluta vad som ska göras och verksamheterna ska stå för att omsätta detta i praktiken. Både landstingsägda verksamheter och privata
entreprenörer kan vara utförare enligt denna modell.
I denna budget har ett betydande arbete lagts ned på att presentera
tydligare och långsiktigare planeringsförutsättningar för akutsjukhusen.
Hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden finansierar
verksamheten och styr utförarna genom avtal och överenskommelser. I beställarrollen ingår att övergripande planera och styra den verksamhet som respektive nämnd har ansvar för. Inom ramen för denna styrning bereder nämnderna beslut och föreslår landstingsfullmäktige övergripande strukturfrågor av principiell och långsiktig art.
26 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
3.6.2 Utförarstyrning
Landstingets operativa verksamhet utförs av dels landstingets egna förvaltningar och bolag, dels externa entreprenörer. Landstinget har avtal med omkring 1 000 privata vårdgivare och trafikföretag.
Utifrån avtalen med beställaren fattar förvaltningar och bolag beslut om den egna verksamheten och hur den bäst ska organiseras för att kunna verkställa politikernas beslut och de avtal som har ingåtts med beställaren.
Ledningarna har ansvaret för att leda och följa upp helheten och att säkerställa verksamhet, ekonomi, miljö, kvalitet och arbetsmiljö.
3.7 God ekonomisk hushållning
Kommunallagen föreskriver att landstinget ska ha god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans samt att landstingsfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ska gälla långsiktigt över flera budgetperioder för att
säkerställa ekonomisk stabilitet. För landstinget innebär detta en ekonomi i balans över tid samtidigt som länets invånare får en tillgänglig vård med god kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik.
Satsningarna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken förutsätter ordning och reda i ekonomin för den ordinarie driften. Landstingets ekonomiska förutsättningar regleras inom ett ramverk som styrs av landstingets långsiktiga finansiella och verksamhetsmässiga mål, en väl fungerande budgetprocess, investeringsstrategi, finanspolicy och
ekonomistyrningsstrategi. För god ekonomisk hushållning inom landstinget föreslås följande riktlinjer för perioden 2016–2025.
• Landstinget ska ha en ekonomi i balans inom balanskravet i enlighet med de krav som uttrycks i kommunallagen.
• Landstinget kommer inte använda sig av möjligheten att reservera medel i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
• Landstinget ges möjlighet att inom eget kapital reservera
omställningskostnader då det finns synnerliga skäl för att göra detta.
Detta medger att landstinget får budgetera med ett negativt resultat förutsatt att resultatet är i balans inom ramen för balanskravet.
• I landstingets budget ska anges verksamhetsmål och finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
• Landstinget ska under en löpande tioårsperiod ha en soliditet på minst två procent exklusive pensionsskulden enligt ansvarsförbindelsen.
27 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
3.8 Intern styrning och kontroll
Syftet med internkontroll är bland annat att säkerställa styrbarhet, säkerhet och effektivitet samt att undvika allvarliga fel och brister. Därutöver ska internkontrollen ge underlag för kontinuerliga förbättringar.
Målet är att få en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och säker verksamhet.
Därutöver är målet en tillförlitlig ekonomisk och finansiell rapportering och information, samt att säkerställa en efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter.
Landstingets styrelser och nämnder ska följa Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag, LS 1303-0431, vilken senast
reviderades i juni 2013. Nämnder och styrelser ansvarar för att system för intern kontroll upprättas inom sina verksamhetsområden i enlighet med för Stockholms läns landsting upprättat reglemente. I enlighet med policyn tillämpar landstinget COSO-modellen, som är ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva intern styrning och kontroll.
28 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542