7. En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare
7.5 En hållbar och välfungerande hälso- och sjukvård
63 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
Under 2016 fortsätter uppföljningen av forskningsresultaten och en plan för hur resultaten kan implementeras i vården tas fram.
Aktiv hälsostyrning
Genom att tidigt identifiera patienter som har en ökad risk för flera akuta vårdkontakter och erbjuda en personlig kontakt som guidar dem rätt i vården, kan den upplevda livskvaliteten öka och de akuta besöken minska.
Projektet med aktiv hälsostyrning (vårdcoacher) har gett en ökad trygghet och färre akutsjukvårdsbesök för flera av de patienter som riskerar en frekvent kontakt med akutsjukvården. Särskilt goda resultat har projektet haft för mångbesökare och patienter som lider av KOL.
Metoden är känslig och ställer stora krav på målgrupp och genomförande.
Utifrån en hälsoekonomisk värdering finns det skäl att rikta
vårdcoachernas insatser specifikt mot de patientgrupper där metoden har haft bäst effekt.
När aktiv hälsostyrning övergår från ett forskningsprojekt till att bli en del av vårdutbudet för vissa patientgrupper ska tjänsten upphandlas.
7.5 En hållbar och välfungerande hälso- och sjukvård
7.5.1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Under 2016 tas en ny plan för det hälsofrämjande arbetet fram.
Hela hälso-och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande. Alla vårdgivare ska identifiera och följa upp sina riskpatienter för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar. Med utgångspunkt från bland annat Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska framför allt primärvården stödja en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Det gäller till exempel rökning och alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor. Där det är möjligt ska vården också stötta patienter till egenvård. Landstinget ska under 2016 verka för att rökning inte sker på ett sätt som stör andra vid landstingsdrivna och landstingsfinansierade vårdinrättningar.
Bra bemötande, goda vårdmiljöer, möjlighet till positiva måltidsupplevelser och ett kulturutbud inom i synnerhet heldygnsvården tillhör också den hälsofrämjande vården och ska framgå i avtal med vårdgivare.
Handlingsprogram övervikt och fetma 2014–2018 fokuserar på både förebyggande och behandlande insatser och prioriterar barn och unga. De förebyggande insatserna och samarbetet med andra aktörer förstärks för att uppnå målen i handlingsplanen.
64 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
Så kallade fetmaoperationer har blivit ett effektivt sätt att minska i vikt.
Tillgången till vården är god och köerna är korta. Effekterna på den därpå följande livskvaliteten är dock inte väl kända. I linje med det förebyggande arbetet för en bättre hälsa och långsiktiga livsstilsförändringar utreds under året om det för den grupp som har genomgått eller som ska genomgå en operation finns ett behov av ett ökat samarbete mellan den somatiska och psykiatriska vården, samt mellan specialist- och primärvård.
Högt blodtryck (hypertoni) är en betydande orsak till stroke, för tidig död i hjärt-kärlsjukdom, samt utveckling av demens. Ett strukturerat
omhändertagande av patienter med hypertoni behöver utvecklas.
Varje år ansöker landstinget om och tilldelas statsbidrag från
Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet) för insatser mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Ett ökat bidrag vore önskvärt för att ytterligare insatser ska kunna genomföras i enlighet med den nationella strategin. Inom området ska samarbetet med civilsamhällets organisationer utvecklas.
En nationell finansiering är angelägen för den nationella hjälplinjen om sexualitet, PrevenTell. Stockholms läns landsting är dock berett att
medverka till en övergångslösning för att säkra en fortsatt och kontinuerlig drift av PrevenTell om ett avtal om en gemensam finansiering kan nås med nationella myndigheter under 2016.
Det är angeläget att ytterligare öka andelen influensavaccinerade i riskgrupperna och att säkra en hög vaccinationsgrad i befolkningen generellt när det gäller att förebygga till exempel rotavirus, hpv och mässling. Därför behövs det återkommande informationsinsatser. Det är särskilt viktigt i områden där vaccinationstäckningen mot mässling är låg.
All vårdpersonal bör vara skyddad mot mässling.
7.5.2 Läkemedel
Prognoserna pekar på att kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökar, det gäller till exempel medel mot cancer, vissa biologiska läkemedel och särläkemedel. Den enskilt största förväntade ökningen gäller hepatit C-läkemedel. Dessa medel är mycket effektiva och rationella, trots kostnaden, eftersom de sannolikt leder till kraftigt minskade kostnader för sjukvården på sikt. För hepatit C har nationella riktlinjer och en struktur för
kostnadsfördelning tagits fram. En sådan nationell samsyn bör försöka nås inom fler områden i linje med strävan efter en jämlik vård. Andra åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen inkluderar ett utökat stöd till införandet av så kallade biosimilarer, det vill säga biologiska läkemedel som är snarlika versioner av andra läkemedel och därför möjliga att använda för att skapa
65 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
priskonkurrens när läkemedlets patentskydd upphör. Även utvecklingen av uppföljningsverktyg för att förbättra följsamheten till upphandlade
läkemedel har fått ett ökat stöd.
Det är mycket viktigt att det målmedvetna arbetet med att utveckla Kloka Listan fortsätter. Följsamheten till att använda upphandlade läkemedel ska vara god. Arbetet med att stödja en klok användning av antibiotika inom vården bedrivs vidare. Sjukvården i Stockholm ska aktivt medverka till att utveckla ett nytt antibiotikaläkemedel.
Vårdens organisation ska utformas så att kliniska prövningar av läkemedel underlättas.
Under 2016 utreds också vårdnadsgivarnas kostnadsansvar för läkemedel.
7.5.3 Kompetensförsörjning och nya arbetssätt
Alla vårdgivare ska arbeta aktivt för att skapa en bra arbetsmiljö samt utveckla nya arbetssätt och strukturer för att bygga framtidens hälso- och sjukvård. Medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och utvecklas på bästa sätt med fokus på patientnytta och ett interprofessionellt arbete.
Användning av inhyrd personal bör minska.
Såväl landstingsdriven verksamhet som privata vårdgivare ska medverka i det verksamhetsintegrerade lärandet med hög pedagogisk kompetens och en kontinuerlig kvalitetsuppföljning. När en allt större del av vården sker utanför akutsjukhusen är det viktigt att möjligheter för deltagande och samarbete inom utbildning, forskning och utveckling säkras. Utrymme och en plan för hur exempelvis deltagande i AT- och ST-utbildningar ska inkluderas i nya och befintliga vårdval ska ingå i den genomlysning och uppföljning av vårdvalsavtal som görs.
Volontärverksamhet och samarbete med patienter och patient- och anhörigorganisationer i sjukvården ska fortsätta att utvecklas för att vara ett stöd för både patienter och vårdpersonal.
66 (167) Diarienummer LS 2015-0039 LS 1312-1542
VERKSAMHET
KOLLEKTIVTRAFIK
Kollektivtrafiken är viktig för att underlätta regionens utveckling och tillväxt. Det pågår ett stort arbete för att bygga ut och modernisera kollektivtrafiken. Målet är att skapa en kollektivtrafik i världsklass för att möta de behov Stockholmsregionen står inför. Kollektivtrafiken är även en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt i regionen genom att den erbjuder ett klimatsmart resandealternativ som dessutom binder ihop regionen.