V AL AV FORSKNINGSÄMNEN GER PERSPEKTIV

I båda tidningarna är det samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning som dominerar i det material som tagits fram med sökorden kön*, genus*, jämst* och feminis*. I de artiklar och notiser jag har hittat med former av sökorden kvinna och man dominerar medicinsk forskning stort, följd av psykologi och samhällsvetenskaplig forskning⁶⁸. Detta innebär att medicinsk forskning totalt sett är det mest representerade forskningsområdet i båda tidningarna – men här skiljer det sig markant mellan morgontidningen DN och kvällstidningen Aftonbladet. Skillnaderna gäller både de olika forskningsområdenas andel av materialet och vilka perspektiv på kön/genus som dominerar.

I följande två figurer är underlaget de fyra månader som alla sökorden använts: mars-april och september-oktober. Syftet är inte att fokusera exakta tal och andelar, utan att ge en bild av fördelningen av de olika forskningsområdena och vilka perspektiv på kön/genus de domineras av i de båda tidningarna.

68 I denna del av materialet: sociologi, ekonomi och socialt arbete.

•

Figur 5: Perspektiv på kön/genus i texter om olika forskningsområden (DN).

I materialet ur Dagens Nyheter utgör referenserna till medicinsk forskning ungefär 30 procent. Nära hälften av dessa texter har fokus på jämställdhet medan hälften har kategoriserats som kvinnligt/manligt eller handlar om enbart kvinnor eller enbart män, ofta i relation till hälsa och sjukdom. I hänvisningarna till humanistisk forskning dominerar fokus på genuskonstruktion medan de samhällsvetenskapligt anknutna artiklarna till största delen fokuserar jämställdhet eller jämlikhet. Det rör sig om en stor variation av ämnen, allt från ny lönestatistik till kvinnomisshandel eller homo- och bisexuellas rättigheter. I DN hittar jag också artiklar som tar upp genus-, homo-, queer- eller biforskning, och det vanligaste är att dessa diskuterar olika perspektiv på kön/genus.

Artiklarna med hänvisningar till naturvetenskaplig forskning finns fr a under vinjetten Vetenskap, i DN Inrikes och Lördag. Av de sex artiklarna från vetenskapsredaktionen har en jämställdhetsperspektiv, fyra handlar om genetik och kön (kvinnligt/manligt) och en ifrågasätter det biologiska könets självklarhet (diskussion av olika perspektiv).

DN: Perspektiv på kön/genus i texter om olika forskningsområden

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Hum Sam Med Psyk

Nat.vet.

Genusforsk.

Framg. ej/Ej tillämpb.

Andel i procent (n=31)

Komb./diskussion Annat

Kvinnl./manl.

Genuskonstr.

Jämst.

I Aftonbladet är dominansen för artiklar och notiser som anknyter till medicinsk forskning än större – dessa texter utgör mer än hälften av AB-materialet.

Figur 6: Perspektiv på kön/genus i texter om olika forskningsområden (Aftonbladet).

En mycket mindre andel av medicinartiklarna i Aftonbladet än i DN har fokus på jämställdhet. I stället dominerar kategorierna Annat (mest artiklar om kvinnors eller mäns hälsa och sjukdomar) samt artiklar som säger något om kvinnligt/manligt. Andelen humanistisk forskning är mindre än i DN, samhällsvetenskapliga referenser vanligare. Den stora andelen jämställdhets-perspektiv har bland annat sin orsak i Kvinna-redaktionens fokus på kvinno- och jämställdhetsfrågor, men också i Nyheters artikelserie om minskade födelsetal i Sverige. Även psykologi och psykiatri är vanligare forskningsområden i AB än i DN. Under just dessa fyra månader saknas texter om genusforskning helt i Aftonbladet och de förekommer glest i materialet som helhet. Även i texterna om andra forskningsområden är genusperspektiv mer ovanligt i AB än i DN.

Sammanfattningsvis innebär det här att föreställningar om kön som enhetliga, kollektiva kategorier dominerar i relation till forskningsområdena

AB: Perspektiv på kön/genus i texter om olika forskningsområden

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Hum Sam Med Psyk

Nat.vet.

Genusforsk.

Framg. ej/Ej tillämpb.

Forskningsområdenas andel, fyra månader (n=63)

Komb./diskussion Annat

Kvinnl./manl.

Genuskonstr.

Jämst.

•

jämställdhetsartiklarna används begreppen kvinnor och män som enhetliga kategorier – det som problematiseras är deras livsvillkor. Dessa artiklar finns till största delen i nyhetsmaterialet. Ett resonerande kring och ifrågasättande av köns- och genuskategorier som sådana, hittar jag framför allt i artiklar som berör genusforskning (inklusive ett fåtal om queer- och biforskning) samt humanistiska ämnen. Därmed återfinns dessa ämnen framför allt på kultursidorna.

Forskning och forskare som källor

Det vanligaste är att en eller ett par forskare presenterade med akademisk titel står för information och/eller kommentarer i artiklarna, ofta i anslutning till sitt eget forskningsarbete. En likhet mellan tidningarna är den oväntat stora andelen artiklar med mer eller mindre oprecisa forskningshänvisningar. En sådan grupp artiklar är de där ett forskarnamn nämns, men ingen ledtråd till var hon eller han verkar. I en femtedel av artiklarna i DN och en ännu större andel i Aftonbladet nämns ingen specifik forskare. I några av dem får vi veta något om inom vilken institution eller vilket forskningsprojekt den nämnda forskningen bedrivs, men i andra får läsaren nöja sig med uttryck som ”forskning visar”, ”brittiska forskare”

och dylika referenser. Nämnandet av forskning fungerar då i notis- eller artikeltexten endast som en legitimitetsmarkör, som kan ge utsagorna karaktären av fakta (jfr Wahl 2007). Detta kan förstås även gälla för forskare och forskning som presenteras mer utförligt, men i artiklarna utan källa menar jag att det sker

”per automatik”, att nämnandet av forskning inte kan ha någon annan funktion än som markör av legitimitet och trovärdighet.

Forskarkällornas kön

De kvinnliga forskarna är i klar majoritet i båda tidningarna och tydligast är det i DN. Där utgår de ungefär 75 procent av dem som har kodats som mest förekommande forskare i artikeln. I Aftonbladet är kvinnorna knappt 60 procent av de forskare som räknats som först eller viktigast i artikeln. Kvinnodominansen är alltså klart mindre i Aftonbladet än i DN. Det är dock större andel av de kvinnliga forskarna som intervjuas i AB än i DN, ungefär hälften av dem. Resten refereras eller citeras i enstaka pratminus.

Kontentan är att de kvinnliga forskarnas dominans är större i DN, men att en relativt liten andel av dem kommer till tals i längre intervjuer jämfört med i Aftonbladet. Jag kan tänka mig att materialets fördelning mellan olika

redaktioner och genrer är en delförklaring till dessa skillnader. I recensioner, kulturessäer och debattartiklar (vanligare i DN) förekommer sällan eller aldrig några ”pratminus”. Det gör det däremot i artiklar av nyhetskaraktär (vanligare i AB) och det är också inom den genren de flesta manliga aktörerna brukar finnas.

Direkta citat med ”pratminus” används sällan för att berätta om ”fakta” utan framför allt för att uttrycka kommentarer, känslor och åsikter som inte reportern kan stå för själv. En slutsats kan därför vara att forskningens/forskarnas röster i nyhetsmaterialet (framför allt i Aftonbladet) bidrar till att göra dessa texter mer levande och konkreta än artiklarna inom de andra genrerna. Samtidigt ökar risken för det forskarna brukar uppleva som alltför långtgående förenklingar eller till och med förvrängningar av deras forskning, när reportern står för

”information och fakta” och använder källorna för kommentarer. I nästa kapitel går jag närmare in på forskningens funktioner i texten och journalisternas förhållningssätt till kunskap och till sina källor.

S

Utifrån denna övergripande innehålls- och tematiska studie kan jag dra slutsatsen att utsagor och föreställningar om kön och genus i de forskningsrelaterade texterna skiljer sig åt både mellan olika tidningstyper, genrer och redaktioner. Jag kan också säga att variationerna har samband med vilka frågor som tas upp och vilket slags forskning som representeras. I Dagens Nyheter finns den största andelen artiklar bland recensioner och essäer på kultursidorna. I Aftonbladet är det däremot avdelningarna Nyheter och Kvinna som står för nästan hela materialet. Över huvud taget består materialet från AB:s olika redaktioner nästan helt av nyhetsartiklar och -notiser, medan forskningsanknutna utsagor om kön/genus i DN förekommer även i andra genrer än nyheter och kultur.

Exempel är intervjuer och feature på Insidan, personporträtt och intervjuer på DN:s familjesida och feature eller faktaartiklar från DN:s vetenskapsredaktion.

De ämnesområden som är vanligast i materialet ligger nära de två motpoler jag beskrev i kapitel 2 när det gäller vilka aspekter av kön som fokuseras. Den ena ämnesgruppen är medicin, biologi, hälsofrågor i stort och relationer mellan kvinnor och män – de forskningsområden som varit olika biologistiska strömningars hemvist. Den andra ämnesgruppen inbegriper kultur- och forskningssfärerna – senare tids dominerande fält för genusdiskussioner och

•

anknutna tidningstexterna i materialet går att placera i någon av dessa två grupper. Exempelvis är forskning med jämställdhetsperspektiv på samhälle och livsvillkor också vanlig i båda tidningarna, framför allt i nyheter och debatt och framför allt när det gäller arbete och yrkesliv, vård samt barn och föräldraskap⁶⁹.