M ATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR

M

Att urvalet blev just Dagens Nyheter och Aftonbladet har flera orsaker. Eftersom en grundläggande fråga i studien är vilken typ av kunskap som sprids om kön och genus via medierna, ville jag studera rikstäckande tidningar som når en större publik men riktar sig till delvis olika läsargrupper. Dagens Nyheter och Aftonbladet är de rikstäckande dagstidningar som har största upplagorna och som alltså kan förväntas nå stora grupper av befolkningen⁴⁵. De kan också förväntas nå delvis olika grupper av läsare, dels på grund av sina olika läsartilltal dels på grund av skilda marknadsmässiga villkor.

44 Diskurser kan även, som jag ser det, skapas genom andra handlingar än språkhandlingar, men i denna studie är det endast språkliga mönster som analyseras.

45 För upplagesiffror, se http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602&a=493183 respektive http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/tidningen_i_siffror/

De flesta av DN:s läsare är prenumeranter och därmed säkra köpare.

Tidningens vision och mål⁴⁶ formuleras i relation till en upplysningstradition, med formuleringar som att ”människor med olika social bakgrund har rätt och möjlighet att delta i och förstå gemensamma angelägenheter” och att tidningen vill ”bidra till att svenskarna förblir ett läsande och tänkande folk”. Det handlar om att göra ”en bred kvalitetstidning”, som ska vara ”dominerande tidning för läsare intresserade av kultur, politik, debatt, ekonomi och samhällsfrågor”.

Aftonbladet är beroende av lösnummerförsäljning. Detta faktum påverkar behovet av att locka till spontanköp genom slagkraftiga rubriker och andra mediedramaturgiska grepp. På tidningens egen hemsida uttrycks detta som att tidningen till skillnad från morgontidningarna varje dag måste övertyga läsarna om att tidningen är värd att betala för⁴⁷. Dessutom ligger det i AB:s policy och tradition att ”ge röst åt vanligt folk”⁴⁸. Innehållet ska ”spegla svenska folkets intressen” och som känslomedium talar tidningen ”direkt till läsarens hjärta och grundläggande mänskliga känslor” vilket också påverkar de stilistiska krav som ställs på texterna⁴⁹.

Olika ekonomiska villkor och policy samt uppfattning om läsargrupper innebär skillnader i (ur)val av ämnen samt val av perspektiv, abstraktionsnivå och form. Detta påverkar journalistikens innehåll. DN och AB representerar sålunda i sin helhet olika tidningstyper, i vilka specifika genrer ges olika mycket utrymme och fördelas på olika redaktionella avdelningar. Detta är ytterligare ett motiv för mitt urval eftersom studien utgår från grundantagandet att olika genrers varierande tematiska innehåll, formspråk, stil och tilltal får betydelse för vilka kunskaper om köns- och genusfrågor som uppmärksammas och hur de framställs.

Avgränsningen till två tidningar har att göra med valet att studera en längre sammanhängande tidsperiod, för att inte få en snedfördelning av ämnen på grund av någon pågående debatt eller kortvarigt aktuell fråga.

46 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602&a=4514 2007-11-08

47 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/journalistiken/ 2007-11-08

48 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/policy/ 2007-11-08

49 http://koncernen.aftonbladet.se/tidningen/journalistiken/ 2007-11-08

•

Insamling av material

De båda tidningarnas innehåll under år 2001 har sökts igenom på jakt efter artiklar som talar om kön eller genus med någon form av hänvisning till forskning. Artiklarna ur DN är hämtade från databasen Presstext och AB-artiklarna från Mediearkivet. Båda dessa är fulltextdatabaser och jag har kunnat göra fritextsökningar. Det innebär att jag har använt mig av kombinationer av sökord som ska finnas någonstans i rubrik, ingress, brödtext eller bildtext. Jag har alltså valt att inte använda databasernas ämnesord (t ex forskning och jämställdhet), för att inte göra mig beroende av någon annans föregående kodning och kategorisering.

Sammanlagt har 219 artiklar, 100 ur DN och 119 ur AB ingått i studien. I en första sökning på hela år 2001 användes sökorden genusforsk*, genusteor* och genusvet* samt orden kön*, genus*, feminis*, jämställd* och queer*, i kombination med olika former av sökorden forsk* och studie*. Trunkeringen gav träffar också på artiklar med sammansättningar och böjningar av dessa ord.

Sökningen resulterade i ett urval på 157 artiklar, 87 ur DN och 70 ur Aftonbladet⁵⁰. Eftersom jag utgår från att forskning om kön och artiklar om denna forskning kan produceras utan att begreppen kön eller genus används uttryckligen, gjorde jag också en sökning med orden kvinn*, manl* och män i kombination med forsk*. Denna sökning visade sig ge ett ohanterligt stort antal träffar för mina syften och analysmetoder – drygt 230 artiklar ur DN och drygt 340 ur Aftonbladet. För att ändå få en uppfattning om huruvida former av orden kvinna och man gav andra resultat än de sökord jag först använt, gjorde jag en mindre sökning på två vårmånader (mars - april) och två höstmånader (september - oktober). Denna sökning gav ett urval på ytterligare 62 artiklar, 14 ur DN och 49 ur Aftonbladet⁵¹.

Genom en extrapolering kan jag göra en grov uppskattning av hur stort urvalet av forskningsrelaterade artiklar med orden kvinnor och kvinnligt samt män och manligt skulle ha blivit för hela år 2001, nämligen ca 40 texter ur DN

50 Kriterierna för urval av artiklar beskrivs i nästa avsnitt, Principer för urval av artiklar.

51 Urvalet från fyra månader kan tyckas litet jämfört med antalet träffar på ett år. Här är det därför på sin plats att påpeka att storleken på mitt urval inte är detsamma som antalet träffar i databaserna. (Se noten ovan).

och ca 150 ur Aftonbladet. I figuren nedan visar jag dels fördelningen av sökord i det faktiska urvalet, dels hur fördelningen enligt uppskattningen skulle ha sett ut för helåret.

Figur 1: Urval fördelat på sökord. Artiklarna och notiserna med orden kvinn*, män och manl*

skiljer sig inte bara kvantitativt utan också kvalitativt från sökningen med kön*, genus* etc, vilket i sig är ett intressant resultat som jag redovisar och diskuterar närmare i nästa kapitel.

En styrka med databassökning som metod för materialinsamling är, förutom snabbheten, att man kan hitta texter som vid en manuell genomsökning av tidningarna inte skulle uppfattas som forskningsanknutna. Anknytningen framgår långtifrån alltid vid en första anblick. Å andra sidan är ett problem med metoden att den egna fantasin när det gäller att komma på sökord begränsar vad man finner, på ett annat sätt än när man mer förutsättningslöst ögnar igenom en tidning. Ytterligare en begränsning är att jag inte har kunnat ta hänsyn till de bilder och illustrationer som finns med i många av artiklarna. Visserligen kan man i databaserna utläsa om artikeln har någon illustration och av vilken typ den är (foto, grafik etc), men jag har inte sett att en sådan knapphändig uppgift skulle tillföra min analys något väsentligt utifrån forskningsfrågorna.

Urval fördelat på sökord

0 50 100 150 200 250

DN DN

uppskattn.

helår

AB AB

uppskattn.

helår

Antal texter

kvinn*, män, manl*

kön*, genus*, etc

•

Principer för urval av artiklar

Jag har hämtat mitt material från alla dagspressens genrer med undantag för insändare och TV-tips. Grundprincipen för att en text ska tas med i analysen har varit att den på något sätt berör köns-/genusfrågor med hänvisning till forskning och/eller forskare. Det innebär att materialet innehåller artiklar och notiser som i varierande grad handlar om kön och genus och som i varierande grad använder sig av forskning eller forskare som informationskälla eller för kommentarer. Det rör sig om allt från kön som en av många i förbifarten nämnda variabler till ingående resonemang om genuskonstruktioner i det svenska samhället, och från ett obestämt ”forskning visar” till långa intervjuer med en eller flera forskare och beskrivning av deras arbete.

Jag har uteslutit texter om djur, även om forskning om könsroller i djurvärlden också kan sägas bidra till genusdiskurser (se bl a Ganetz 2004).

Däremot förekommer i materialet ett mindre antal artiklar där det dras tydliga paralleller mellan resultat av forskning på djur och forskning på människor.

Två kategorier av artiklar har orsakat mig en del bryderi. Den ena är artiklar om kvinnors respektive mäns sjukdomar. Kan man säga att texter om prostatacancer eller biverkningar av P-piller handlar om kön? Kanske inte varje enskild artikel, men eftersom de ingår i en större helhet, bidrar de till bilden av kvinnor, män, kvinnligt, manligt, svagt, starkt, friskt sjukt, könens villkor m m.

Dessa artiklar har alltså tagits med i analysen.

Den andra gruppen artiklar är de texter, framför allt debattartiklar, som handlar om homosexuella pars rätt att prövas som adoptivföräldrar eller i ett fåtal fall om rätten till insemination. I dessa artiklar hänvisas ofta till ”forskning” som talar för eller emot adoption för samkönade par, med hänvisningar till barnets bästa. Men det är sällan dessa artiklar uttalat diskuterar könets eller den sexuella identitetens betydelse för exempelvis de berörda barnen och deras liv. Snarare är det genomgående temat oftast jämlikhet och minoriteters lika rättigheter. Jag har dock valt att betrakta hela debatten som en fråga om det biologiska könets och den sexuella identitetens och praktikens sociala och kulturella betydelser och inkluderat dessa artiklar i mitt forskningsmaterial.