Alingsås – från potatisens stad till ljusets stad

Alingsås – från potatisens

stad till ljusets stad

”Tidigare funderade man endast över hur basverksamheten skulle

fun-gera, men när den nu fungerar bra, vad ska kommunen då göra? Än

sen då? När alla trivs och mår bra, då börjar man ju fundera över vad

kommunen mer kan göra.” (ledande politiker i Alingsås)

Alingsås är staden dit människor kommer för att fika och för att shoppa i de

små butikerna. Staden är känd som Jonas Alströmer födelseort, han som fick

svenskarna att börja äta potatis. Alströmer föddes i Alingsås år 1685 och har

tidigare varit något som utgjort en stor del av Alingsås varumärke och ett

av-tryck som stadsledningen gjort mycket för att bevara med potatisfestivaler,

potatisens dag och potatiscuper i diverse sporter. Men efter en tid med en

problematisk ekonomisk situation började tankarna vandra hos

kommunled-ningen. Det var dags att bli något annat och idag är Alingsås istället känt som

”Ljusets stad”. En satsning som började i liten skala med en ljusutställning

varje år men som sedan har vuxit och nu har blivit stadens kännetecken året

runt. Det är om denna förändring kapitlet handlar om.

Om Alingsås kommun

Alingsås kommun är beläget cirka 50 kilometer öster om Göteborg och

grän-sar till Lerum, Ale, Bollebygd, Vårgårda, Essunga och Trollhättan.

Kommu-nen har cirka 37 500 invånare och en yta på 554 kvadratkilometer. Alingsås

beskrivs av respondenterna som en mysig mellanstor stad med låga trähus och

många kaféer. Respondenterna uppger att de flesta utanför kommunen har

en positiv bild av Alingsås och kommuninvånarna beskrivs vara stolta över sin

stad. Inom regionen åker människor till Alingsås när de vill ha det lite

mysi-gare vid shopping, vilket kan påvisas genom att det sker en inpendling till

Alingsås för just shopping. Samtidigt beskriver en av de ledande politikerna

att många fortfarande inte vet vad Alingsås är men att de som känner till

Alingsås brukar förknippa staden med ljusutställningen Lights in Alingsås

samt de många kaféerna. Även stadens handbollsklubb uppges vara något som

människor känner till utanför kommunens gränser. För övrigt kännetecknas

kommunen av sin vackra natur med dalgångar och betesmarker för boskap.

Självförsörjningsgraden är god i Alingsås, hela 85 procent, vilket innebär att

de flesta invånarna arbetar i kommunen. Kommunen styrs av en borgerlig

majoritet sedan 2002, då med Folkpartiet som största parti. Sedan valet 2006

är det Moderaterna som sitter på ordförandeskapet medan

Socialdemokra-terna är kommunens största politiska parti.

Berättelsen om Alingsås som följer nedan är inte upplagt som de två

tidi-gare fallbeskrivningarna. Anledningen till detta är att etableringsprocessen

skiljer sig från de två andra fallen eftersom Lights in Alingsås är ett evenemang

och inte en byggnad som Tanumstrand och Allum. Detta innebär att Lights

in Alingsås inte har genomgått samma planerings- och beslutsprocess.

Inled-ningsvis ges en kortfattad beskrivning av projektet.

Lights in Alingsås

Ljusutställningen av urban ljusdesign, Lights in Alingsås, inleddes när en

lä-rare på Högskolan för design och konsthantverk (HDK) vid Göteborgs

Uni-versitet, som var bosatt i Alingsås, kontaktade kommunen och frågade om

hans elever fick göra ljusinstallationer i staden. Tjänstemannen som besvarade

frågan såg ingen anledning att säga nej till förfrågan och biföll önskemålet.

Innan detta skedde hade emellertid kommunledningen i Alingsås funderat

över vad de kunde hitta på för att utveckla staden:

”Hur kan vi förgylla den trivsamma trästaden? Något utöver det som

fanns men ingen ’fånig festival’, något som skulle kunna skapa en

sär-prägel för Alingsås?”

Kommunledningen efterfrågade ”något av klass” och en del idéer kom upp,

att det skulle vara inom kulturområdet kunde gruppen enas om. Vad som

be-skrivs som nästan av en slump kom telefonsamtalet från läraren från HDK,

avdelningen för Ljuscentrum (som numer är nedlagd). Vid tillfället gavs en

kurs i “urban light” tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola och det

var kursledaren som ringde och frågade om de kunde få göra installationer i

Alingsås. Flera av respondenterna betonar att kommunen redan tidigare haft

fokus mot design, bland annat genom att de samarbetat med

designutbild-ningar som under somrarna varit stationerade i Alingsås, i

näringslivsorgani-sationen Futurums lokaler. Att satsa på kulturen låg därför redan inom

kommunens intresseområde.

Den första utställningen

Den första utställningen genomfördes hösten 1999 i litet format. Eleverna

och dess lärare, allt som allt en grupp på en åtta till nio personer, kom till

Alingsås en eftermiddag och ljussatte delar av staden, bland annat blev en av

broarna grön och kyrkparken lystes upp. Installationer fick vara kvar över en

helg för att sedan plockas ned igen. Respondenterna beskriver hur denna

korta period då installationerna satt uppe gjorde avtryck och hur pratet

bör-jade mellan invånarna, om de hade sett ljusen som hade prytt staden under

helgen. Intresset som skapades menade man att kommunen skulle kunna

an-vända och kanske vara den särprägel som diskuterats. Läraren från HDK

kon-taktades och kommunen erbjöd finansiellt stöd för en fortsättning men trots

detta lades kursen ned på grund av ekonomiska svårigheter.

En annan lösning eftersöktes och då en av eleverna som var med och

ljus-satte denna första gång år 1999, var medlem i den internationella

organisa-tionen för ljusdesign, European Lightning Designers Association (ELDA)

fann det sig naturligt att kommunen kontaktade organisationen.

Kommun-ledningen meddelade att de ville träffa representanter från organisationen för

att diskutera ett samarbete, vilket resulterade i att två personer från ELDA

besökte Alingsås våren år 2000 för att se vad kommunen kunde erbjuda.

Sam-tidigt pågick arbetet med Alingsås visionsdokument, vilket gjorde det möjligt

att skriva in Lights in Alingsås i visionen och därigenom erhålla finansiella

medel till projektet.

ELDA skickade följande höst sex ljusdesigner till Alingsås och kommunen

hade i sin tur valt ut sex miljöer till designerna att ljussätta. Designerna hade

med sig det material som behövdes och ”slet som djur men de orkade inte göra

allt själva” varför tanken om att samarbeta med universitetet och studenter

uppstod och bildandet av en workshop i urban lightning design. Workshopen

äger rum veckan innan dess att utställningen inleds och det är då som

ljusar-rangemangen byggs upp. Till den första workshopen kom ett 30-tal elever

som själva bekostade resan till Alingsås. Den första utställningen beskrivs som

”vansinnigt snygg”, i två veckor satt ljusen uppe och eftersom ingen reklam

gjordes blev kommunen överraskad av det stora intresse som omgivningen

visade. Ljusinstallationerna blev uppmärksammade i både tv och tidningar,

bland annat visades de i samband med en handbollsmatch. Telefonen gick

varm hos kommunledningen efter denna inledande utställning och först då

menar respondenterna att de förstod potentialen i Lights in Alingsås.

Fler utställningar

Efter insikten att detta kunde vara vad Alingsås behövde för att ”sticka ut”

slöts ett samarbetsavtal med PLDA, (Professional Lightning Designers

Asso-ciation, tidigare ELDA). Avtalet innebär att PLDA väljer ljusdesigner, av

tra-dition sex stycken från hela världen, och att kommunen väljer de miljöer som

ska ljussättas. En av de ledande tjänstemännen beskriver att kommunen

skic-kade representanter för att träffa organisationen i Frankfurt och där presentera

Alingsås och argumentera för att PLDA skulle välja Alingsås som partner för

ljusdesignprojekten. Konkurrenter var bland annat den irländska huvudstaden

Dublin samt Greklands huvudstad Aten men trots den på pappret hårda

kon-kurrensen valde organisationen Alingsås och avtal kunde skrivas. Anledningen

till att Alingsås utsågs var att kommunen gav organisationen friare händer än

vad Aten och Dublin gjorde, de hade redan klara riktlinjer om vad de ville ha

ljussatt. ”I Alingsås stod man med öppna armar och sa ’välkomna till Alingsås’”

beskriver en av de drivande i projektet inställningen i kommunen.

Öppenhe-ten uppskattades av ljusdesignerna från PLDA och vid invigningen det året

sade organisationens ordförande, på frågan angående varför de valde Alingsås;

”We got the key to the town”.

År 2001 startade kommunen med guidade turer runt ljusslingan med de

olika ljusinstallationerna, något som kommunen tar betalt för. Från år 2003

utökades längden på Lights in Alingsås från två till fyra veckor. Samtidigt

sat-tes ett mål upp, minst en aktivitet skulle anordnas varje vardagskväll under de

fyra veckorna; ”det skulle hända något varje kväll i Alingsås”. Antalet

aktivi-teter har sedan utökas och för år 2004 var målet att ha 50 aktiviaktivi-teter under

ljusmånaden. Idag är siffran uppe i 200 aktiviteter under perioden och det

går bland annat att åka häst och vagn runt slingan samt gå spökvandringar.

En av de ledande tjänstemännen beskriver marknadsvärdet av Lights in

Alingsås som mycket större än vad de hade kunnat ana och att arrangemanget

lockar ljusdesigner från hela världen; ”från början var det inte någon jättestor

affär men det har vuxit något enormt”. En av kommunens ledande politiker

beskriver Lights in Alingsås popularitet på följande sätt:

”Någon har sagt att man inte är att betrakta som en stor ljusdesigner om

man inte har blivit utsedd att vara med och ha en installation i Alingsås.”

Och att:

”Ljusdesignerna har sagt att vi inte riktigt förstår hur stort det här är

och det är säkert så, att vi inte riktigt hänger med. Men inom urban

lightning design-branschen så vet alla vad Alingsås är för något.”

Det unika med Lights in Alingsås beskrivs vara att det sker regelbundet.

”PLDA genomför andra workshops i andra städer, men inte varje år, det

är unikt för Alingsås.”

Att det är unikt visar bland annat att representanter från kommunen blir

bjudna till olika platser i världen för att hålla föredrag om hur de arbetar med

projektet, vilket beskrivs som ”smickrande”.

Varför satsade Alingsås på Lights in Alingsås?

Något egentligen syfte med ljusinstallationerna menar respondenterna inte

att det fanns från allra första början, det var mer en inställning om att ”ja, det

kan väl vara trevligt”. Även de följande åren saknades ett direkt syfte, det var

först efter några år och ett antal ljusutställningar som kommunen började se

potentialen i projektet. Då började också en politisk diskussion angående

pro-jektet föras på en högre nivå, en diskussion som tidigare främst skett på

tjänste-mannanivå.

Identitet och varumärket Alingsås

Lights in Alingsås beskrivs som en betydande del i ”varumärket Alingsås”,

och respondenterna beskriver att detta är något som många Alingsåsföretag

utnyttjar och till exempel anordnar kundbesök och liknande under

ljusmåna-den. Detta innebär att projektet ger ett mervärde för kommunens företag.

Lights in Alingsås används även till stor del i marknadsföringssyfte och bilder

på ljusinstallationerna används i samband med utskick av olika slag, till

exem-pel är årsredovisningen smyckad med bilder från Lights in Alingsås. Vidare

beskrivs Lights in Alingsås som en stor del i identitetsbyggandet och för att

Alingsåsarna ska kunna vara stolta över sin kommun. Av detta följer att

Alingsås; ”placeras på kartan och människor får upp ögonen för Alingsås” som

en ledande politiker beskriver det. I nästa led innefattar det att människor ser

att Alingsås är ett alternativ vid en eventuell flytt. Utvecklingen i Alingsås och

i andra kommuner menar en av tjänstemännen är naturlig:

”Om man finns i en tillväxtregion som vi, men även om man finns till i

mörkaste Småland, så förutom att tillhandahålla service så börjar man

fundera på vilka är vi, det är nog inte så konstigt.”

Utöver de mål som finns formulerade i kommunens vision och som är det

som framförallt ska känneteckna Alingsås anger respondenterna att det också

finns strategier antagna i samband med detaljplanearbetet. I dessa planer finns

tre målbilder framtagna som anger att Alingsås ska vara en ”cykelstad”, en

”blandstad” samt en ”sammanhållen stad”. De tre målbilderna ligger som

grund för kommunens framtida planering och är kopplade till regionens

del-taljplaner. Lights in Alingsås är således en del av vad som ska känneteckna

kom-munen men är inte det enda. Dock beskrivs projektet som det som ”står ut”.

Ljussättning i Allén 1999. Bild: Alingsås kommun/Patrik Gunnar Helin.

Friskvård och trygghet

Respondenterna beskriver att det i Alingsås, en vanlig dag i oktober, är tomt

på gatorna. Någon enstaka restaurang har öppet men annars händer inte

myc-ket i kommunen under de mörka månaderna. Att placera Lights in Alingsås

just i oktober menar respondenterna därför var genomtänkt då det innebär

att människor kommer ut även under de mörkare månaderna av året och

numer är det fullbelagt på restaurangerna i Alingsås under ljusmånaden. I

an-slutning till det finns ett friskvårdssyfte, att motivera människor att röra sig

och få frisk luft. Som ett led i friskvårdssatsningen arrangeras stavgångsturer

runt ljusslingan, något som en av respondenterna ansåg måste marknadsföras

mer eftersom det finns ytterligare potential i satsningen. Att placera Lights in

Alingsås i oktober månad har dock den naturliga förklaringen att det mörker

som under denna period finns i Skandinavien passar bra för ljusinstallationer.

Att anlägga projektet tidigare under hösten hade således inte varit möjligt.

Att människor är ute och rör sig under de mörka höstmånaderna har också

ett vidare syfte än hälsomässiga då respondenterna påpekar att det begås färre

brott under oktober månad än tidigare och jämfört med andra månader.

Detta var emellertid inget kommunledningen hade i åtanke inledningsvis utan

beskrivs vara en effekt av Lights in Alingsås, vilket de beskriver, som ”för bra

för att vara sant”.

Tillväxt

Flera av respondenterna beskriver Lights in Alingsås som en ”tillväxtfaktor”

och är därför i allra högsta grad en politisk angelägenhet. Att projektet skulle

nå de proportioner som det gjort hade ingen kalkylerat med och därför kan

det vara missvisande att hävda att tillväxt var ett syfte inledningsvis. I och med

att Lights in Alingsås har vuxit och blivit större har politiker och tjänstemän

blivit medvetna om denna faktor och numer utgör tillväxt ett syfte för

vida-reutveckling av projektet. I benämningen tillväxtfaktor förefaller både

eko-nomisk tillväxt och befolkningstillväxt avses och här görs kopplingar till

tillväxtmålet om att vara 40 000 invånare år 2010, något som omformulerats

till 42 000 år 2019.

Respondenterna ser emellertid problem med att växa snabbt eftersom det

kan resultera i att kommunen inte hinner bygga ut den kommunala servicen

i samma takt vilket resulterar i arga telefonsamtal om att det saknas

dagisplat-ser. Respondenterna beskriver kommunens nuvarande tillväxttakt som

”lagom” och det talas om en ”hållbar tillväxt” vilket innebär att ”naturen får

sätta gränserna”. De som flyttar till Alingsås uppges framförallt komma från

grannkommunerna men det sker även en omflyttning inom kommunen.

Eldsjälarna

”Eldsjälarna är viktiga och de måste få lite svängrum.”

I Alingsås beskrivs att det har funnits enskilda personer som har haft stor

be-tydelse för att Lights in Alingsås har blivit vad det är idag, personer som har

drivit projektet framåt och varit engagerade. Bland annat beskrivs att det var

avgörande att just den person som besvarade telefonsamtalet från

Chalmers-läraren var på plats, någon annan hade kanske sagt nej till förfrågan om

ljus-installationerna och då hade Alingsås kanske stått utan sin största

turist-attraktion. Kommunledningen beskriver att eldsjälar finns inom flera olika

sektorer i kommunen och att kommunen är bra på att skapa forum för dem,

vilket gör att satsningar med potential upptäcks. För att det ska kunna ske

be-skrivs att det är viktigt med svängrum och att inte alltför låsta ordningar och

beslutsvägar får hämma kreativiteten. För att kunna ge eldsjälar utrymme

krävs tillit till deras kunskap och ”känsla”, något som i grunden beskrivs

handla om människor och mänskliga relationer. Denna tillit beskrivs vara stark

i Alingsås och ses således som en förklaring bakom framväxten av Lights in

Alingsås.

Samtidigt beskrivs att det måste finnas ett politiskt samförstånd kring vad

som görs i kommunens namn och en förståelse för vilka satsningar som vidas.

De satsningar som kommer till på grund av eldsjälarna måste vara

”kommun-nyttiga”, annars anser en av de ledande politikerna att det inte går att satsa

skattemedel på projekten.

Slumpmässigt?

Att Lights in Alingsås etablerades i Alingsås kan förefalla slumpmässigt då en

kommunföreträdare mottog ett telefonsamtal och svarade ja på en förfrågan

som han inte på förhand kunde ana skulle bli kommunens nya identitet,

sym-bol och kännetecken. Men att kalla Lights in Alingsås för en slump vill

kom-munledningen inte acceptera eftersom; ”Det är aldrig en slump när något så

stort dras igång och som kostar mycket i pengar och i tid”. Respondenternas

re-sonemang bygger på att det arbete där de funderade kring vad de ville med

kommunen i framtiden fanns med i bakgrunden och gjorde dem

uppmärk-samma och mottagliga för olika satsningar. ”Det gäller att ta chansen i flykten”

som en av de ledande tjänstemännen uttryckte det.

Att det blev just ljusdesign och inget annat kan dock tolkas som en slump

men samtidigt är kulturen något kommunledningen menar att de värnar om

i Alingsås. Detta kan ha inneburit att de från allra första början var

uppmärk-samma när de fick förfrågan och insåg potentialen i projektet.

Kommunled-ningen resonerar kring att många verksamma inom den kommunala sektorn

funderar kring vad kommunen är och bör vara men att det är svårt att hitta

ett sätt som syns utåt. En av de ledande politikerna anser att byggnader ofta

får en alltför stor roll i skapandet av symboler för en stad eller en kommun.

Ett exempel som togs upp var Eiffeltornet i Paris:

”Det är ju bara ett torn, det har ingen funktion alls, förutom att vara

en symbol.”

Från början insågs, som nämnts tidigare, emellertid inte potentialen i Lights

in Alingsås. Istället har konceptet utvecklats och förfinats med åren i och med

det stora intresse det medförde. Den naturliga utveckling som Lights in

Alingsås beskrivs ha haft innebär att projektet har fått växa i sin egen takt,

något som underlättar styrningen av det. En respondent från kommunens

nä-ringslivsorganisation menar att det snarare är konstigt att kommuner över lag

inte satsar mer på olika projekt eftersom kommuner är organisationer med

ekonomiska muskler som har utrymme för olika satsningar. En av de ledande

tjänstemännen anser att problemet utgörs av att det är få kommunpolitiker

som har den vidsynta blicken och kanske kan kommunerna i många fall göra

mer än vad de gör. Det handlar om att våga chansa.

Hur gjorde Alingsås?

Respondenterna beskriver att Alingsås är en unik kommun inom

Göteborgs-regionen, dels för att kommunen är en stad med en egen kultur och en egen

identitet. ”Vi är ingen sovstad” som en av respondenterna uttryckte det.

Vi-dare beskrivs Alingsås inte vara som Lerum, med sin höga utpendling, eller

som Partille, som är mer integrerat med Göteborg. Det som är unikt med

Alingsås beskrivs vara att Alingsås är en ”riktigt stad”. Detta har formulerats

i den vision som utarbetats och som flera av respondenterna återkommer till

under intervjuerna. Visionen lyder kortfattat; ”Vi är den trivsamma trästaden

med en levande landsbygd med småstadens fördelar och storstadens möjligheter”