Förberedelsefasen

I kommunerna finns en föreberedelseperiod som gör det möjligt för projekten

att inledas när tillfälle ges och fasen kännetecknas av att det här är vaga och

breda idéer om utveckling som diskuteras. I denna fas kan projekten befinna

sig under en lång period, i Partille hade ett nytt centrum diskuterats under

många år, i Tanum fanns en idébank där idéer som var mer eller mindre

fär-diga att sättas i verket hade samlats och i Alingsås fanns en grupp individer

som funderade över vad kommunen skulle hitta på för att komma till rätta

med de finansiella problemen. Att diskussioner kan pågå i många år när det

gäller stora projekt har konstaterats tidigare, i fallet med Federation Square i

Melbourne pågick diskussion i 80 år innan en lösning identifierades (Brennan

2010). Svårigheten att identifiera startskotten för ett projekt är därför

uppen-bart, ingen minns när diskussion om projekten inleddes och av dem som var

med då är få, om några, kvar. Anledningen till att projekten diskuteras länge

och inte har blivit av tidigare kan förklaras av att när de befinner sig i denna

fas diskuteras de ur olika vinklar men beslutsfattarna har svårt att enas. Idéerna

är inte heller speciellt konkreta utan det handlar om övergripande tankar om

att kommunen borde förändras och utvecklas på något sätt. Denna otydlighet

gör det svårt för individerna i processen att ta ställning till dem men trots

projektens otydlighet fastnar de i denna fas ofta i detaljer, som kan vara

pro-blematiska att ta sig runt. Det kan till exempel handla om var en möjlig

etable-ring skulle kunna ske, som i Partille eller vilken inriktning en satsning skulle

kunna ha, som i Tanum. Motiven är visionära och breda i detta skeende men

fastnar trots det i mindre frågor. Idéerna som sådana får dock projekten att

drivas framåt och detaljer får en större roll längre fram.

Idéer skapar förutsättningar

De inledande idéerna fyller en viktig funktion eftersom de förbereder

organi-sationen på förändring, att något förr eller senare ska ske. I alla tre

kommu-nerna uttryckte respondenterna att kommukommu-nerna var redo för att utvecklas,

även om inte alla var överens om varför, hur och var. Idéerna kan därför sägas

fungera enligt ”future perfect thinking” (Weick 1979; Schutz 1967/1972)

och när förändringen sker har den därigenom på ett sätt redan inträffat. Ett

liknande resonemang för Sahlin-Andersson (1986; 1996) som pekar på att

projekten uppstår genom visionära idéer samt Blomqvist och Jacobsson

(2002) som benämner det drömmar om framtiden. Ett konkret exempel ger

Berg (2001) som menar att Öresundsbron och Öresundsregionen inte i första

hand skapades genom formella beslut och i organiserade sammanhang, utan

genom att bilden konkretiserades genom konversation, genom vad författaren

kallar imaginära platser. Tankgjear (2001) betonar det genom att argumentera

för att vi inte kan ta på Öresundsregionen men att den finns där skapad genom

förhandlingar och genom språket. Att en identitetsförändring inleds genom

konversation om riktigheten i projekten ter sig naturligt eftersom identitet

konstrueras och omkonstrueras genom språket (Kornberger 2010).

På grund av den osäkerhet som föreligger angående stora projekt blir de

imaginära platserna, drömmarna om framtiden och visionära tankarna viktiga

för att övertyga om riktigheten i en satsning. Detta förtydligar vikten av att

det innan skapandet av projekten fanns en idé vilket emotsäger att projektet

uppstår slumpmässigt, något som framförallt respondenterna i Alingsås är

tyd-liga med att poängtera. En förutsättning för projekten föreföll vara att de först

fanns i idéform men där idén inte behöver vara konkret, snarare en vag idé

om utveckling på något sätt. Det fanns i kommunerna vilande idéer om vad

kommunerna borde vara och desto längre de funnits desto mer verkliga

fö-refaller de bli och desto enklare blir det att sätta dem i verket. När det sedan

uppstår ett tillfälle för ett projekt som passar in i den skapade bilden finns

för-utsättningar för förändring. Förekomsten av idéer angående hur kommunen

ska komma att se ut innebär därför ett skapande av förutsättningar. När något

sedan inträffar som motiverar projekten är kommunen redo att sätta planen i

verket. Det handlar i denna fas om att göra både organisationen och

omvärl-den redo för att inleda en förändring.

Berättelser motiverar projekten och förmedlar unikhet

Att identitet skapas genom språket argumenterade redan Nietzsche för och

med andra ord består identitet av narrativ (Czarniawska 1997; Kornberger

2010). Eftersom inget existerar utanför språket är identitet; ”talked into

exi-stence” (Kornberger 2010 sidan 63). Att mening skapas genom språket och i

kommunikation mellan individer förtydligar betydelsen av berättelser om

pro-jekten (Weick med flera 2005; Taylor och Van Every 2000). Hernes (2008)

menar att organisationer skapar sin egen verklighet genom att tala med sig

själva, något som poängterar vikten av berättelser inom organisationer.

Be-rättelserna skapar organisationens verklighet, oavsett riktigheten i

berättel-serna

43

. Den otydlighet som föreligger kring projekten förstärker vikten av

berättelser eftersom de skapar reda och gör att händelser upplevs som

för-väntade och mer styrbara än vad de är (Ericson 1998). Vad som berättas om

43 Hernes (2008) gör här en koppling till Weick (1979) och hans fråga; ”How can I know what I think until I see what I say?” och att organisationer därigenom talar med sig själva. Kopplingen mellan Luhmans systemteori och Weick är också tydlig i detta sammanhang.

projekten är därför av vikt för hur de ska komma att förstås eftersom

berät-telser har en identitetsskapande funktion (se även Gioia och Chittipeddi

1991). Berättelser om projekten förekom i hela processen men med olika

syf-ten. I denna fas var berättelserna framförallt betydelsefulla för att motivera

projekten. De berättelser som förekom i kommunerna föreföll ha framförallt

två syften, å ena sidan syftade de till att motivera projekten genom att de

för-medlar att projekten är av vikt för kommunens utveckling och å andra sidan

förmedlar de att projekten är unika. Det hör emellertid samman eftersom det

är motiverat att satsa på det som är unikt och sticker ut. Att berättelser visar

på unikhet visar Martin med flera (1983) som diskuterar paradoxen att

be-rättelser samtidigt också liknar varandra. Författarna identifierar sju olika slags

berättelser som är vanligen förekommande inom organisationer, vilket

mot-säger dess unikhet.

Att fastställa när och hur idén om projekten uppstår är svårt, olika

respon-denter ger olika berättelser och inte sällan ett otydligt svar om att idéerna har

funnits länge, i någon form. Detta illustrerar att en förändring inte har en

startpunkt, eller att den åtminstone är omöjlig att identifiera. Berättelsen om

hur idén om utformningen av Globen i Stockholm föddes illustrerar att

be-rättelserna också har ett annat syfte än att visa på hur något gick till. Enligt

Blombergs (2003) berättelse föddes idén om Globens sfärformade

utform-ning i en bastu på en golfbana. När en golfboll kom infarandes genom fönstret

kom arenans projektledare på att arenan borde vara sfärformad. Att Globen

skulle vara av denna form framgick emellertid redan i tävlingsprogrammet

och var därför redan känt vid tidpunkten för golfbollshistorien (Blomberg

2003). Anmärkningsvärt är att Sahlin-Andersson (1989) i sin beskrivning av

Globenprojektet fick höra en annan historia, där en arkitekt stack handen i

fickan, fick upp en golfboll och därigenom fick idén om Globens utformning.

Att berättelserna skiljer sig åt visar att vad berättelserna förmedlar är viktigare

än att vad de säger verkligen har inträffat. Båda historierna om Globen

sym-boliserar den unika idén om att arenan skulle vara sfärformad

44

men på olika

sätt. Unika idéer och berättelser om projekten konstrueras således för att passa

med projektets syfte och med kontexten (se Weick 2001). I de tre

kommu-nerna förekom berättelser om det unika i projekten, vilket poängteras även

om det inte alltid har med själva skapandet att göra. I till exempel Alingsås

berättas angående hur idén om visionsdokumentet uppstod och i Partille om

tanken om ett sammanhållet centrum genom överbyggnaden av motorvägen.

Projekten i sig behöver inte vara unika men de kännetecknas alltid av unika

44En idé som Pred (1995) hävdar inte på något vis var ny och att det till och med i Stock-holm tidigare funnits en sfärformad byggnad.

detaljer som motiverar satsningen eftersom det unika får kommunerna att

sticka ut och synas.

In document Kommunala satsningar av betydelse (Page 168-171)