I kommunerna finns en föreberedelseperiod som gör det möjligt för projekten
att inledas när tillfälle ges och fasen kännetecknas av att det här är vaga och
breda idéer om utveckling som diskuteras. I denna fas kan projekten befinna
sig under en lång period, i Partille hade ett nytt centrum diskuterats under
många år, i Tanum fanns en idébank där idéer som var mer eller mindre
fär-diga att sättas i verket hade samlats och i Alingsås fanns en grupp individer
som funderade över vad kommunen skulle hitta på för att komma till rätta
med de finansiella problemen. Att diskussioner kan pågå i många år när det
gäller stora projekt har konstaterats tidigare, i fallet med Federation Square i
Melbourne pågick diskussion i 80 år innan en lösning identifierades (Brennan
2010). Svårigheten att identifiera startskotten för ett projekt är därför
uppen-bart, ingen minns när diskussion om projekten inleddes och av dem som var
med då är få, om några, kvar. Anledningen till att projekten diskuteras länge
och inte har blivit av tidigare kan förklaras av att när de befinner sig i denna
fas diskuteras de ur olika vinklar men beslutsfattarna har svårt att enas. Idéerna
är inte heller speciellt konkreta utan det handlar om övergripande tankar om
att kommunen borde förändras och utvecklas på något sätt. Denna otydlighet
gör det svårt för individerna i processen att ta ställning till dem men trots
projektens otydlighet fastnar de i denna fas ofta i detaljer, som kan vara
pro-blematiska att ta sig runt. Det kan till exempel handla om var en möjlig
etable-ring skulle kunna ske, som i Partille eller vilken inriktning en satsning skulle
kunna ha, som i Tanum. Motiven är visionära och breda i detta skeende men
fastnar trots det i mindre frågor. Idéerna som sådana får dock projekten att
drivas framåt och detaljer får en större roll längre fram.
Idéer skapar förutsättningar
De inledande idéerna fyller en viktig funktion eftersom de förbereder
organi-sationen på förändring, att något förr eller senare ska ske. I alla tre
kommu-nerna uttryckte respondenterna att kommukommu-nerna var redo för att utvecklas,
även om inte alla var överens om varför, hur och var. Idéerna kan därför sägas
fungera enligt ”future perfect thinking” (Weick 1979; Schutz 1967/1972)
och när förändringen sker har den därigenom på ett sätt redan inträffat. Ett
liknande resonemang för Sahlin-Andersson (1986; 1996) som pekar på att
projekten uppstår genom visionära idéer samt Blomqvist och Jacobsson
(2002) som benämner det drömmar om framtiden. Ett konkret exempel ger
Berg (2001) som menar att Öresundsbron och Öresundsregionen inte i första
hand skapades genom formella beslut och i organiserade sammanhang, utan
genom att bilden konkretiserades genom konversation, genom vad författaren
kallar imaginära platser. Tankgjear (2001) betonar det genom att argumentera
för att vi inte kan ta på Öresundsregionen men att den finns där skapad genom
förhandlingar och genom språket. Att en identitetsförändring inleds genom
konversation om riktigheten i projekten ter sig naturligt eftersom identitet
konstrueras och omkonstrueras genom språket (Kornberger 2010).
På grund av den osäkerhet som föreligger angående stora projekt blir de
imaginära platserna, drömmarna om framtiden och visionära tankarna viktiga
för att övertyga om riktigheten i en satsning. Detta förtydligar vikten av att
det innan skapandet av projekten fanns en idé vilket emotsäger att projektet
uppstår slumpmässigt, något som framförallt respondenterna i Alingsås är
tyd-liga med att poängtera. En förutsättning för projekten föreföll vara att de först
fanns i idéform men där idén inte behöver vara konkret, snarare en vag idé
om utveckling på något sätt. Det fanns i kommunerna vilande idéer om vad
kommunerna borde vara och desto längre de funnits desto mer verkliga
fö-refaller de bli och desto enklare blir det att sätta dem i verket. När det sedan
uppstår ett tillfälle för ett projekt som passar in i den skapade bilden finns
för-utsättningar för förändring. Förekomsten av idéer angående hur kommunen
ska komma att se ut innebär därför ett skapande av förutsättningar. När något
sedan inträffar som motiverar projekten är kommunen redo att sätta planen i
verket. Det handlar i denna fas om att göra både organisationen och
omvärl-den redo för att inleda en förändring.
Berättelser motiverar projekten och förmedlar unikhet
Att identitet skapas genom språket argumenterade redan Nietzsche för och
med andra ord består identitet av narrativ (Czarniawska 1997; Kornberger
2010). Eftersom inget existerar utanför språket är identitet; ”talked into
exi-stence” (Kornberger 2010 sidan 63). Att mening skapas genom språket och i
kommunikation mellan individer förtydligar betydelsen av berättelser om
pro-jekten (Weick med flera 2005; Taylor och Van Every 2000). Hernes (2008)
menar att organisationer skapar sin egen verklighet genom att tala med sig
själva, något som poängterar vikten av berättelser inom organisationer.
Be-rättelserna skapar organisationens verklighet, oavsett riktigheten i
berättel-serna
43. Den otydlighet som föreligger kring projekten förstärker vikten av
berättelser eftersom de skapar reda och gör att händelser upplevs som
för-väntade och mer styrbara än vad de är (Ericson 1998). Vad som berättas om
43 Hernes (2008) gör här en koppling till Weick (1979) och hans fråga; ”How can I know what I think until I see what I say?” och att organisationer därigenom talar med sig själva. Kopplingen mellan Luhmans systemteori och Weick är också tydlig i detta sammanhang.
projekten är därför av vikt för hur de ska komma att förstås eftersom
berät-telser har en identitetsskapande funktion (se även Gioia och Chittipeddi
1991). Berättelser om projekten förekom i hela processen men med olika
syf-ten. I denna fas var berättelserna framförallt betydelsefulla för att motivera
projekten. De berättelser som förekom i kommunerna föreföll ha framförallt
två syften, å ena sidan syftade de till att motivera projekten genom att de
för-medlar att projekten är av vikt för kommunens utveckling och å andra sidan
förmedlar de att projekten är unika. Det hör emellertid samman eftersom det
är motiverat att satsa på det som är unikt och sticker ut. Att berättelser visar
på unikhet visar Martin med flera (1983) som diskuterar paradoxen att
be-rättelser samtidigt också liknar varandra. Författarna identifierar sju olika slags
berättelser som är vanligen förekommande inom organisationer, vilket
mot-säger dess unikhet.
Att fastställa när och hur idén om projekten uppstår är svårt, olika
respon-denter ger olika berättelser och inte sällan ett otydligt svar om att idéerna har
funnits länge, i någon form. Detta illustrerar att en förändring inte har en
startpunkt, eller att den åtminstone är omöjlig att identifiera. Berättelsen om
hur idén om utformningen av Globen i Stockholm föddes illustrerar att
be-rättelserna också har ett annat syfte än att visa på hur något gick till. Enligt
Blombergs (2003) berättelse föddes idén om Globens sfärformade
utform-ning i en bastu på en golfbana. När en golfboll kom infarandes genom fönstret
kom arenans projektledare på att arenan borde vara sfärformad. Att Globen
skulle vara av denna form framgick emellertid redan i tävlingsprogrammet
och var därför redan känt vid tidpunkten för golfbollshistorien (Blomberg
2003). Anmärkningsvärt är att Sahlin-Andersson (1989) i sin beskrivning av
Globenprojektet fick höra en annan historia, där en arkitekt stack handen i
fickan, fick upp en golfboll och därigenom fick idén om Globens utformning.
Att berättelserna skiljer sig åt visar att vad berättelserna förmedlar är viktigare
än att vad de säger verkligen har inträffat. Båda historierna om Globen
sym-boliserar den unika idén om att arenan skulle vara sfärformad
44men på olika
sätt. Unika idéer och berättelser om projekten konstrueras således för att passa
med projektets syfte och med kontexten (se Weick 2001). I de tre
kommu-nerna förekom berättelser om det unika i projekten, vilket poängteras även
om det inte alltid har med själva skapandet att göra. I till exempel Alingsås
berättas angående hur idén om visionsdokumentet uppstod och i Partille om
tanken om ett sammanhållet centrum genom överbyggnaden av motorvägen.
Projekten i sig behöver inte vara unika men de kännetecknas alltid av unika
44En idé som Pred (1995) hävdar inte på något vis var ny och att det till och med i Stock-holm tidigare funnits en sfärformad byggnad.
detaljer som motiverar satsningen eftersom det unika får kommunerna att
sticka ut och synas.
In document
Kommunala satsningar av betydelse
(Page 168-171)