På grund av problem – små problem med stora lösningar

Ovan har flera olika motiv presenterats, det finns inte en anledning till att

satsa på ett identitetsprojekt utan flera. Det handlar både om att uppnå ett

framtida idealt tillstånd men det handlar också om att svara mot förändringar

i omvärlden. Vad som är viktigt att poängtera slutligen är att projekten inte

uppstår slumpmässigt, det finns ett problem som behöver lösas och ett

genu-int behov i botten. I Tanum saknades plats för att kunna ta emot turister,

vil-ket utgjorde ett problem. Ett annat problem var att kommunens traditionella

sysselsättningar började tappa mark. I Partille var kommunens centrum slitet

och handlarna flyttade ifrån torget, det fanns ett behov av ett köpcentrum

där invånarna kunde handla sällanköpsvaror eftersom det inte fanns något i

de östra delarna av Göteborg. I Alingsås hade kommunen brottats med

eko-nomiska problem och behövde förändras inför framtiden, där

kommunled-ningen hade tröttnat på den existerande ”potatisidentiteten”. Problem

be-hövde lösas och lösningen var identitetsprojekten.

Problem och lösningar

Det fanns således i de tre kommunerna upplevda problem, att något inte var

bra som det var och behövde förändras och identitetsprojekten utgjorde

lös-ningar på dessa problem. Enligt Weick (1980) är emellertid inte problem och

lösning bra begrepp för att tala om organisatoriska skeenden eftersom problem

förutsätter att det finns en lösning och att något behöver lösas, vilket inte

be-höver vara fallet

. Vad som utgör ett problem är inte heller tydligt eftersom

vad som är ett problem förklaras av relationen mellan kontexten och individen

eller organisationen. Att problem uppstår härigenom innebär att vad som är ett

problem i kommunerna är det för de inblandade men hade inte nödvändigtvis

varit det i en annan kommun, det vill säga att problemen är relativa.

Det var däremot synligt i kommunerna att när en lösning identifierades

togs tillfället i akt att etablera något stort. De tre satsningarna är stora

sats-ningar, problemen hade kunnat lösas med mindre medel men varför inte passa

på? Storleken på projekten var också något som skapade debatt i

kommu-nerna. De identifierade problemen kopplas till det ideala tillståndet och

däri-genom löser projekten både befintliga problem och syftar till att uppnå ett

framtida tillstånd, vilket motiverar projektens storlek. Hade det endast handlat

om problemlösning hade det inte funnits utrymme för, eller varit nödvändigt,

att satsa stort. Då hade det i Partille räckt med en upprustning av torget och

ett vandrarhem i Tanum. Det är när problemen ställs mot idealtillståndet som

lösningen blir storslagen.

Att projekten inte endast löser det identifierade problemet visar det faktum

att de löser olika problem i olika tider, vilket också Sahlin-Andersson (1996)

påvisar. Detta går främst att se i Tanum då Tanumstrand har funnits en period

och det går att utläsa skiftningar i de problem som projektet löser. Från att

vara till för rehabilitering, till att vara till för dem med smala plånböcker, till

lyxanläggning, till anläggning för Svenssons och till att innebära att

kommu-nen har kunnat spara värdefull kustmark från att privatiseras. I de två andra

kommunerna har inte projekten funnits lika länge, varför problemen de löser

inte har tagit lika många skiftningar. Att motiv uppstod i efterhand kan

emel-lertid klarläggas, men vi återkommer till det.

Vems problem och behov?

Att det finns ett behov bakom projekten medför att det måste finnas ett behov

för någon eller några. Även om ett motiv bakom projekten är att locka

besö-42 Weick (1995) utvecklar resonemanget om problem och menar att andra begrepp som kan beskriva samma fenomen är; issue, dilemma, paradox eller conflict. Begrepp som inte inne-bär samma hantering som ett problem.

kare och nya invånare är det de befintliga invånarna som anses ha behov av

dem. Motiven är brett formulerade som att projekten är bra för invånarna

även om de inte direkt kommer nyttja dem. I förlängningen handlar det även

om att det är bra för de anställda inom den kommunala organisationen, om

inte annat så för att det är roligt att vara med och skapa något nytt vilket ger

deras arbete en mening. Om motivet tolkas härigenom är det en tydlig del i

att skapa enhetlighet internt vilket diskuterades tidigare, att alla strävar åt

samma håll. Resonemanget medför att de personer som arbetar i kommunen

måste sluta sig till vad kommunen vill och är. Bjälesjö (2007) studerade

mu-sikfestivalen i Hultsfred och visar att det var centralt att de personer som drev

festivalen var eldsjälar inom musikindustrin och samtidigt besatt ett

entrepre-nörsmässigt, ekonomiskt sinne. Kombinationen beskrivs som svårhanterad,

då det är två egenskaper som står i konflikt med varandra men var nödvändig

för att göra satsningen trovärdig. Bjälesjös studie visar hur enhetlighet tar sig

uttryck i en satsning, att det finns något gemensamt för de inblandade.

Lindgren och Packendorff (2007) har också studerat Hultsfredsfestivalen men

med utgångspunkt i entreprenörskap. De menar att ett syfte bakom

sats-ningen var att skapa något för kommunens invånare för att i förlängsats-ningen få

dem att stanna i kommunen, vilket förtydligar att även om satsningen är smal

är den till för ett brett spektrum av individer. Devisen är att vad som är bra

för kommunen är bra för dess invånare.

Ett hur blir ett varför

Motiven har här beskrivits i termer av Schutz för-att och på-grund-av.

Indel-ningen visade sig emellertid inte helt enkel att göra eftersom motiven bakom

projekten var både och. Det föreföll dessutom finnas en vilja att beskriva

pro-jekten i termer av både och, om till exempel motivet är att förändra identiteten

för att bli något nytt och bättre, var det också på grund av att den befintliga

var problematisk. Det finns emellertid även förklaringar till projekten som

inte fanns med som motiv men som ändå kan förklara deras tillkomst,

förkla-ringar som ligger i processen. Hur något händer kan ibland förklara att det

händer. Hur identitetsprojekten gick från idé till verklighet är vad nästa kapitel

handlar om.