Fortsättningsfasen – ”a never ending story”

Det har tidigare konstaterats att projektens början och slut är svåra att

iden-tifiera. Det finns flera olika beslut som leder fram till ett avgörande. Detsamma

gäller när processen avslutas. Om processen ska beskrivas förenklat går det att

säga att den avslutas i samband med att projektet är färdigtbyggt eller

genom-fört. Det är emellertid inte så enkelt. Efter att projektet står klart rent

etable-ringsmässigt fortsätter processen i snabb eller långsam takt och sätter igång

andra processer som har mer eller mindre med det inledande projektet att

göra. Beroende på hur projektet beskrivs, vad för mening som skapats, om

det anses vara lyckat eller misslyckat, inleds ”etapp två”. Etapp två innebär att

projektet utvecklas, det byggs ut och det byggs om. I Partille och Alingsås

skedde detta nästan omgående då projekten beskrevs i framgångstermer. I

Tanum tog det längre tid, här förändrades projektet istället av andra faktorer,

exempelvis för att möta ekonomiska bekymmer.

Det andra sättet på hur projekten lever vidare har att göra med att

projek-ten i sig, genom att lösa ett problem, skapar nya varför denna fas också kan

ses som en startpunkt till andra satsningar. Det hela ter sig självklart,

proces-serna startade en gång, genom idéer och att tillfälle ges, detta är ett tillfälle

för andra satsningar.

Empire State blev Empty State blev Empire State – projekten hittar

sin plats

Avslutningsvis ska betonas att projekt, trots att de möter kritik och debatt,

förr eller senare blir bra, eller åtminstone accepterade. Detta genom att en

parallell till Empire State Building i New York som när det stod färdigt gick

under namnet ”Empty State Building” men idag återigen är Empire State

Building (se Rutherford 2010 för en beskrivning). Identitetsprojekt

känne-tecknas av att de är kostsamma, riskabla och osäkra till sin karaktär (se till

ex-empel Sahlin-Andersson 1989; Flyvbjerg med flera 2002) men utvecklingen

i de tre kommunerna såväl som historien visar att projekt av de här slaget förr

eller senare blir omtyckta och accepterade. Förr eller senare hittar projektet

sin plats även om det då kan ha förändrats i förhållande till hur det

inlednings-vis var planerat och kan ta olika lång tid.

Det var i kommunerna tydligt att projekten svarar mot olika problem i

olika tider, vilket innebar att det först i ett senare skede kan ha uppstått ett

syfte där projektet passar in. Det innebär också att det är svårt att i efterhand

utvärdera projekten genom att titta på hur de svarar mot de inledande

moti-ven. Det projekt som bäst kan beskriva detta är Tanumstrand då det har

fun-nits med under en längre period. Tanumstrand är ett tydligt exempel på att

ett projekt svarar mot olika problem i olika tider, från smala plånböcker till

rika norrmän, till ”Svenssons”. Tanumstrand anses idag ha varit en stor fördel

för Tanum som kommun, även om det inte har blivit som det var tänkt från

början. Resonemanget ska beaktas med försiktighet, det innebär inte att

pro-jekt kan få kosta hur mycket som helst med motivet att de blir bra så

små-ningom. Kalkyler måste fortfarande upprättas med syfte att vara tillförlitliga

och det måste också finnas en känsla för hur stor risk en kommun kan ta och

en acceptans för det. Däremot finns det ingen anledning att väcka oro alltför

tidigt, projekten behöver tid för att hitta det syfte de kan svara mot, om det

inte sker inledningsvis.

Mening i efterhand – och efter hand

Mening av något skapas i efterhand, först då kan individer bedöma det

in-träffade. I backspegeln är det därför intressant att konstatera att de allra flesta

anser att projekten har varit bra för kommunen. Men studien visar på att

pro-jekten inte är att betrakta som en händelse – utan flera och att de växer fram

över tid. Mening skapas således inte endast i efterhand utan efter hand. Men

samtidigt som de flesta i efterhand anser att projekten har varit bra fasthåller

kritiker vid de inledande argumenten till att de var kritiska. Fiskarna i den

grunda viken vid Tanumstrand är för alltid borta och Tanumstrand innebar

exploatering. Gray med flera (1985) menar att mening som skiljer sig åt ligger

kvar latent inom organisationen varpå den kan tas upp igen vid ett senare

till-fälle. Att projekten används för äskande av pengar av andra och som

”slag-påse” tyder på detta. Vid behov återanvänds de gamla argumenten.

Kon-sekvensen blir enligt Gray med flera (1985) att organisationer löser samma

problem om och om igen. Det handlar inte nödvändigtvis om samma fråga

men i nästa satsning kommer motståndare och förespråkare att återigen

ar-gumentera på samma grunder. Detta ter sig naturligt då mening skapas med

grund i identitet, det vill säga beroende på vilka vi är. I kommunerna hittar

projekten sin plats genom att syftena bakom projekten förändras i enlighet

med kontexten. Den mödosamma processen och debatten glöms inte av men

bleknar. Vid nästa projekt kan samma argument återuppstå.

Berättelser är viktiga under hela processen inte minst efter att projekten är

etablerade. I detta skede gäller det att argumentera och berätta om det unika

i projektet, vad det än må vara. I Partille handlar det om bygget och dess

komplexitet och då framförallt överbyggnaden av motorvägen vilket var

kom-plicerat på grund de säkerhetsföreskrifter som förelåg. Att en överbyggnad

skulle finnas var en förutsättning från kommunens sida eftersom det anses ena

kommunen men var även en förutsättning från Steen och Ströms sida då

köp-centret skulle bli för litet om bygget endast skedde på ena sidan motorvägen.

I Alingsås berättar respondenterna om att Lights in Alingsås är unikt i sitt

slag i Europa där det unika består i hur projektet genomförs, att det sker på

årlig basis. Det berättas om telefonsamtalet från projektledaren för

ljusutbild-ningen och att kommunen var beredd att satsa på något när de väl fick

chan-sen. Själva händelseförloppet som sådant kan tolkas som slumpmässigt men

respondenternas berättelser tydliggör att kommunen hade en viktig roll i det

hela och kanske därav vikten av att berätta om det. Berättelserna i Alingsås

har som syfte att visa på den berättelse kommunledningen vill ska gälla och

då identitet skapas genom språket är det ett rimligt antagande. I denna

avslu-tande fas är det viktigt att framhålla unikheten och betydelsen av projekten –

för att de ska utvecklas och fortleva.

Den mening som skapas i efterhand syftar också till att visa på hur

projek-ten har gått, om de är lyckade eller misslyckade, bra eller dåliga. Vad processen

leder till är temat för nästa kapitel.