Allmänna principer för ett genetiskt övervakningsprogram

Vi förordar att det utvecklas ett genetiskt övervakningsprogram som bör ha en gemensam organisation för hela Sverige.

En av de mest centrala uppgifterna för programmet enligt vår mening, är att se till att det upprättas former för insamling och lagring av olika typer av väv- nader som kan användas vid genetiska undersökningar av de taxa som ska övervakas. För många taxa kan det krävas att den genetiska undersökningen måste utföras omgående medan det i andra fall kan vara möjligt att avvakta. Det är av största vikt att lagringsmetoderna möjliggör lagring under mycket lång tid, utan att DNA bryts ned, eller att metoderna på något annat sätt begränsar vilka genetiska undersökningsmetoder som kan användas. Eftersom det kan bli fråga om stora mängder prover, behöver metoden dessutom vara utarbetad så att det räcker att mycket små provmängder lagras. I detta sam- manhang är det önskvärt att göra en utvärdering av vilka lagringsmetoder som finns tillgängliga idag, både för DNA-prover och olika typer av vävnadsprover. Det är viktigt att utvärderingen kan ge svar på hur proverna garanterat kan lag- ras under långa tidsperioder och vilka ekonomiska resurser som behövs för att kunna arkivera proverna.

I Sverige finns idag ett flertal museer som har stora samlingar av biologiskt Box 10: Gynnsam bevarandestatus.

Utdrag ur Miljöbalken, ”Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.”.

Utdrag ur 16§:

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,

2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken mins- kar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. (2001:449).

material av varierande ålder. I många fall kan sådana samlingar användas till genetiska studier utan att åverkan på samlingarna blir för stor. Samlingarna utgör ett ypperligt referensmaterial som kan användas för att jämföra den nuti- da och historiska genetiska variationen hos en art, något som ökar möjligheten att dra slutsatser om arters genetiska status i ett övervakningsprojekt. I detta perspektiv tycker vi att är det viktigt att katalogerna över de olika museernas samlingar digitaliseras (i den mån det ännu inte är gjort). Extra prioritet bör ges till att datalägga de material som omfattar flera individer per population, men även enstaka individer kan vara av intresse bl.a. eftersom de i kombination med andra museers samlingar kan utgöra ett populationssampel. Vi anser att det därför vore önskvärt att en gemensam databas över museimaterial upprättas för att underlätta att materialet kommer till användning.

Även forskningsinstitutioner har mycket biologiskt material som skulle kunna vara intressant att använda som referensmaterial vid genetiska övervakningspro- jekt. Forskningssamlingar kan inte hållas på obestämd tid eftersom få institutio- ner har lokaler och/eller ekonomiska möjligheter till det. Vi menar att det behöver finnas ett formaliserat sätt för forskare att anmäla att de inte längre har möjlighet att behålla insamlat material, så att det ges en möjlighet att rädda samlingar som skulle kunna vara av intresse ur ett genetiskt övervakningsperspektiv.

Det finns en stor mängd vetenskapliga studier som undersöker den genetiska variationen hos svenska populationer av vilda växter och djur. I Laikres & Rymans (1997) rapport sammanställdes en lista på 316 studier som behandlar genetiska frågeställningar. Listan byggde dels på en litteratursökning i ett antal databaser och dels på en förfrågan som gick ut till en mängd forskningsinstitu- tioner runt om i Sverige, och innefattar publicerade studier fram till och med november år 1996. Inför den nuvarande kunskapsöversikten gjorde vi en littera- tursökning, med exakt samma sökord, i tre olika databaser (Biological Abstacts, ISI Web of Knowledge, CSA Illumina), från 1996 till och med oktober 2006 vil- ket resulterade i att 844 ytterligare studier hittades. Även om många av dessa inte direkt går att använda ur ett genetiskt övervakningsperspektiv, skulle det vara värdefullt att sammanställa en databas över vilka arter som studerats gene- tiskt i Sverige. I detta sammanhang kan det vara av särskilt intresse att upprätta en lista över de djur- och växtarter som har genetiskt eller taxonomiskt särpräg- lade populationer i Sverige. Databasen och listan skulle underlätta dels för de som arbetar med praktisk naturvård eller forskning och dels för de som ska ta beslut om vilka arter som ska vara föremål för en genetisk övervakning. 9.2.2 Identifiera populationer med negativ populationsutveckling

Vi har i ett tidigare avsnitt fastslagit att arter och populationer som har en lång- siktigt negativ populationsutveckling riskerar att förlora genetisk variation och därför bör övervakas ur ett genetiskt perspektiv. En väsentliga fråga i detta sammanhang är hur en negativ populationstrend ska kunna identifieras. Vi tror att det återigen krävs att en central instans dels samlar in information om arters populationsutveckling och dels tar beslut om att ett övervakningsprogram ska påbörjas. Vad som är en långsiktig negativ populationstrend är rimligen olika för olika organismer beroende på livslängd, spridningsförmåga, utbrednings- mönster och parningssystem.

Informationen kan samlas in på flera sätt: genom riktade inventeringar, från vetenskapliga studier, från länsstyrelserna (som i sin tur hämtar information från kommunerna), eller från ideella organisationer. Eventuellt skulle även information från Artportalen kunna användas som en första indikation på att en art har en negativ populationsutveckling. Artportalens information kommer från observationer från ideella organisationer och länsstyrelser men även från privatpersoner med olika kunskapsnivåer och bakgrund, vilket innebär att det kan behövas en vetenskaplig utvärdering av Artportalens uppgifter innan de kan tas som en indikation på populationstrender.