Över hälften av deltagarna i undersökningen tycker alltså att e-learning är ett utmärkt sätt att lära sig nya saker på och 2/3 är positivt inställda till e-learning. För att förklara resultatet börjar vi med att titta på reliabilitetstestet med Cronbach’s i kapitel 4.3 som visar ett samband mellan positiv inställning till e-learning, att e-learning ger möjlighet till repetition och att man kan göra om svåra moment tills man kan dem. Orsaken till att så många är positivt inställda till e-learning skulle då kunna vara att man på egen hand kan repetera och göra om moment tills man förstår dem vilket också innebär att man inte behöver fråga någon kursledare om sådant man inte förstår, man kan arbeta i egen takt, rädslan för att svara fel elimineras etc. Detta skulle då också kunna förklara att samtliga som svarat att de inte alls minns grundskolan som positiv också har svarat att de i hög grad tycker att det är roligt att lära sig via e-learning och att en stor fördel med e-learning är att man får ”misslyckas”. Detta bekräftas även av teorin i avsnitt 2.2.3 och 2.2.4 om att rädslan för att svara fel stressar eleven och att negativa minnen från sin tidigare skoltid utgör motivationshinder för att sätta sig i ett klassrum. E-learning undanröjer båda dessa hindren genom dess möjlighet för eleven att bl a kunna arbeta självständigt i egen takt, kunna repetera moment tills eleven förstår dem och genom e-learningens omedelbara återkoppling på om man gjort rätt.
82
Trots den positiva inställningen till e-learning är det få (14 %) som anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. För att analysera orsakerna till detta tittar vi tillbaka på e-learningmodellerna och inlärningsteorierna som nämndes i avsnitt 2.1.2 respektive 2.4.1-2.4.3. Den typen av e-learning som utbildningsdeltagarna utförde var av den enkla och vanligaste modellen som innebär teoriavsnitt i form av interaktiv guide, text, och bild som sedan efterföljs av övningar/uppgifter/frågor som måste besvaras rätt innan man kommer vidare till nästa steg. Sådan typ av e-learning utgår från ett behavioristiskt perspektiv och en positivistisk vetenskapssyn samt en objektivistisk syn på lärandet, där kunskap ”paketeras” in i ett datorprogram och därifrån ”överförs” till elevens huvud. Denna form av e-learning är vanlig när det gäller t ex utbildning i multiplikationstabellen, glosor och grammatik, handhavandet av datorprogram, arbetsprocesser eller olika former av instruktioner, manualer och guider, d v s utbildning baserad på fakta som kan betraktas som objektiva. Det råder ingen tvekan om att det via denna modell av e-learning t ex går att lära sig multiplikationstabellen eller hur färgen ljusblå ser ut eller att det engelska ordet ”good” betyder ”bra”. Problemen (och eventuellt frustration) uppstår dock då eleven lärt att 9*7=63 men börjar fundera över vad som händer om man sätter in +2 mellan faktorerna, och om 9+2*7 då blir 9+14 eller 11*7. Samma sak gäller då eleven lärt hur färgen ljusblå ser ut men börjar fundera över var gränsen går mellan blå och ljusblå, och om ljusblå fortfarande är ljusblå i ett mörkt rum. För eleven som hört att även ordet ”great” betyder ”bra” kommer säkert funderingen över när man använder ”good” respektive ”great”. Sådana funderingar uppstår ständigt eftersom människan är nyfiken till sin natur, och det är genom dessa funderingar som objektiva faktakunskaper så småningom hamnar i en kontext och skapar subjektiv mening, förståelse och förtrogenhet. En e-learning med färdigpaketerade fakta kan aldrig på förhand innehålla svar på varje elevs individuella fundringar och frågor, men om den kombineras med dialog och diskussion mellan lärare och elever skapas interaktion med omgivningen som utmanar och stimulerar elevens intellekt och som bekräftar eleven och skapar nya möjligheter för lärandet, vilket också bekräftas av konstruktivismen och konstruktionismen. Vetskapen om detta kan vara orsaken till att endast 14 % av deltagarna anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning.
Det finns dock e-learningmodeller som möjliggör hermaneutisk pedagogik utifrån konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv, t ex den modell som kallas för Blended Learning, och som bl a kombinerar traditionella klassrumsmetoder med enkel
83
e-learning och andra aktiviteter utförda med hjälp av dator. Blended learning innehåller även en lärplattform som möjliggör kommunikation med omgivningen och handledning i form av coach/lärare.
Undersökningen visar inget samband mellan de som är mest positiva till e-learning och de som ser negativt på sin tidigare skolgång. 2/3 av deltagarna är positivt inställda till e-learning oavsett hur de ser på sin tidigare skolgång. Förklaringen kan vara att 94 % av deltagarna tycker det är kul att lära sig nya saker vilket i sin tur kan bero på att deltagarna till största delen är chefer med lång erfarenhet av utbildning.
30 % tycker inte att e-learning bara ska genomföras på egna valda tillfällen, och 55 % av deltagarna är emot att e-learning bara ska utföras på egen hand. Detta kan hänga ihop med att 76 % av deltagarna tycker det är en fördel att utbildas tillsammans i en grupp. Även här kan kanske svaren bero på deltagarnas känsla för kontextens och den sociokulturella miljöns betydelse för inlärningen, men naturligtvis också på att människan är en social varelse med social förmåga och sociala behov.
Slutligen tycker 1/3 av deltagarna att e-learningen även ska innehålla ljud i form av ”speakerröst”, vilket kan bero på att inlärningen blir lättare ju fler sinnen som används. Det underlättar också lärandet via e-learning för de som har t ex dyslexi eller nedsatt synförmåga.