Det som talar för e-learning är t ex att studier kan genomföras på distans oberoende av tid och geografisk ort, ökade möjligheter till individualisering, materialet är billigare och lättare att uppdatera, kombinationen av text, bild, ljud och film möjliggör förklaring av t ex svåra begrepp och samband med hjälp av stimuleringar och man kan göra virtuella studiebesök i hela världen. E-learning möjliggör dessutom att eleverna kan ta större ansvar för sin egen inlärning då de själva kan avgöra vad och hur mycket ett visst arbetsmoment behöver övas eller bearbetas. Eleverna kan arbeta i egen takt, får omedelbar återkoppling och utbildningen kan individanpassas.
Det som talar mot e-learning är inlärningsteorier om individens eget skapande och vikten av kontext, social miljö och kommunikation och interaktion med andra elever och läraren, vilket inte är möjligt med de vanligaste enkla varianterna av e-learning. Detta bekräftas av Eriksson-Zetterquist, Hansson, Löfström, Ohlsson och
84
Selander (2006) som menar att studier visserligen har visat att de resultat som uppnåtts av ITiS-projekt i stort är jämförbara med resultaten bland eleverna i traditionell undervisning men studierna visar också att trots att det fanns möjlighet att tillbringa tid hemma valde eleverna för det mesta att tillbringa sin tid i skolan.
När det gäller min undersökning skulle den kunnat kompletteras med en kvalitativ undersökning, med t ex djupintervjuer, bl a för att få en bild av hur frågorna i enkäten tolkades och vilka tankar och kunskaper deltagarna svarade utifrån. Underlaget saknades inte. På frågan om deltagaren kunde tänka sig att ställa upp på en intervju svarade nämligen 16 deltagare ja, och skrev sina telefonnummer i enkäten. Endast min egen tidsbrist hindrade mig från att genomföra dessa intervjuer.
En annan reflektion jag gjort vid mitt arbete med uppsatsen är att jag tog i lite för mycket. När det gäller t ex frågorna ville jag veta så mycket som möjligt och frågorna blev därför många och ganska olika. De kontrollfrågor jag skapade blev inte bara kontrollfrågor utan innehöll också nya parametrar som jag ville undersöka. Detta gjorde det svårare att gruppera frågorna och reducera materialet. Med facit i hand skulle jag alltså varit försiktigare med att införa nya parametrar.
Andra reflektioner är att en stor del av enkäterna delades ut sist när många var på väg hem vilket stressade de som besvarade enkäten. Kanske har detta påverkat deras svar. Ett par frågor har av några besvarats med flera alternativ vilket innebär att frågan varit otydlig. 39 % besvarade inte enkäten på grund av att de enligt de själva, hade bråttom hem. Kanske fanns det andra orsaker till detta och kanske var det en hel del av dessa som hade negativa erfarenheter av sin skoltid eller av andra anledningar, som t ex dyslexi, inte ville besvara enkäten? Jag borde kanske försökt få enkäten besvarad som ett moment i deras utbildning, men en enkätundersökning måste dock vara frivillig enligt de etiska reglerna.
En sista reflektion är att majoriteten av de som deltog i undersökningen är chefer eller arbetsledare, har gymnasieutbildning eller högre utbildning, är 40-59 år gamla, är positivt inställda till utbildning och har stor datorvana. Vidare var det t ex endast 1 % som inte tycker att det är kul att lära sig nya saker och endast 12 personer som har negativa erfarenheter av sin tidigare skolgång. Att deltagarna utgör en till stor del homogen grupp visste jag inte när jag utförde undersökningen, men detta har naturligtvis påverkat resultatet. Det hade varit intressant att se hur resultatet hade blivit om t ex hälften av deltagarna varit lågutbildade och negativt inställda till utbildning och sin tidigare skolgång.
85
I vilket fall som helst hade det varit intressant att fortsätta forska kring de frågor som uppstått under arbetet med denna uppsats.
86
Referenser
Abaza, Bogdan (2010). E-learning-teknologier. I: D’Angelo, Giuseppe & Nilsson, Bengt J. (red.) (2010). Från didaktik till e-didaktik. Malmö: Holmbergs tryckeri, ss. 73- 96.
Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och
problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Ahlström, Karl-Georg (2001). Reflektioner och synpunkter. I: Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof (red.). Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm: Liber AB, ss. 143-155.
Ahlström, Karl-Georg, Emanuelsson, Ingemar & Wallin, Erik (1986). Skolans krav –
elevernas behov. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2000). “Dra den dit och
lag den där!”. En studie om barns möten med datorn i skolan. IPD-rapporter Nr
2000:15, Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Annersand, Marianne & Wendel, Eivor (1999). Att lära gamla hundar flyga. Jönköping: Brain Books.
Atterström, Hans & Persson, Roland S. (2000). Brister eller olikheter?
Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur
Arfwedson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? Stockholm: HLS Förlag
Bernstein, Basil (1971). Class, codes and control. Vol. 1, Theoretical studies towards a
87
Bernstein, Basil (1973). Class, codes and control. Vol. 2, Applied studies towards a
sociology og language. London: Routledge.
Björklund, Bengt (1982). Att vara lärare för vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Bolinder, Erik (2005). Överhettad marknad gav baksug för e-utbildning. Computer
Sweden, 19 oktober 2005, s. 27.
Börlin, Anita, Hörnqvist, Berit, Raitio, Sture & Stjärnlöf, Sune (1990). Att utbilda
vuxna: en bok om vuxenutbildning i Sverige. Stockholm: Natur och Kultur.
Carr-Chellman, Alison A. (red.) (2005). Global perspectives on E-learning: rhetoric
and reality. California: Sage Publications.
Clarke, Alan (2004). e-Learning Skills. Hampshire and New York: Palgrave Macmillan.
Cuban, Larry (1986). Teachers and Machines: The Classroom Use of Technology Since
1920. New York: Teachers College Press.
D’Angelo, Giuseppe (2010). Inledning. I: D’Angelo, Giuseppe & Nilsson, Bengt J. (red.). Från didaktik till e-didaktik..Malmö: Holmbergs tryckeri, ss. 21-26.
Dewey, John (1933). How we think: a restatement of the relation of reflective thinking
to the educative process. Boston: Heath
Edström, Rolf (1999). Flexibel utbildning inom gymnasieskolan via IT eller Är ICT och
virtuella klassrum lösningen på 2000-talets lärarkris?. Uppsala: Uppsala universitet
Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & kultur.
Ekman, Sophie (1997). Hitta barnen innan deras självkänsla är knäckt.
88
Ericsson, Ann & Fagerberg Wästfelt, Cecilia (2010). eLearning har kommit för att stanna. Vi medarbetare, Logicas medarbetartidning nr 3 november 2010, s. 26.
Eriksson, Lars Torsten, Hultén, Pernilla & Zettergren, Tove (2000). E-learning för
flexibelt lärande. Söderhamn: Centrum för flexibelt lärande.
Eriksson-Zetterquist, Ulla, Hansson, Henrik, Löfström, Mikael, Ohlsson, Östen & Selander, Martin (2006). Ett möte med förhinder: om IT-satsningar i skolan. Göteborg: BAS
Folkbildningsnätet (2014). CFL. https://wiki.folkbildning.net/NatPedagogWikin/CFL [2014-01-07].
Folkesson, Anne-Mari (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, Bernt (1996). Att leva och lära livet ut: livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv. I: Gustavsson, Bernt, Ellström Per-Erik & Larsson, Staffan (red.). Livslångt
lärande. Lund: Studentlitteratur, ss. 48-72.
Gärdenfors, Peter (2002). Förord. I: Larsson, Maria. Lärkraft: om forskning kring
datorstött lärande. KK-stiftelsens skriftserie nr 17. Stockholm: Stiftelsen för kunskaps-
och kompetensutveckling, ss. 5-6.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, Sven G. (2012). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Stockholm: Natur & kultur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om
89
Hylén, Jan (2002). E-lärande som utmaning: Slutrapport från Arbetsgruppen för ny
nationell IT-strategi för skolan. Sverige. Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet
Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes offentliga publikationer.
Hylén, Jan (2007). Digitala lärresurser: möjligheter och utmaningar för skolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Jedeskog, Gunilla (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur.
Jedeskog, Gunilla (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur.
Keegan, Desmond (1996). Foundations of Distance Education. London: Routledge.
Kemp, Peter (2005). Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21
århundradet. Göteborg: Daidalos.
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen – en personligt hållen reflektion. I: Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.). Vad
räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber, ss. 39-61.
Nissen, Jörgen, Riis, Ulla & Samuelsson, Joakim (2000). Effekter av IKT på skola och undervisning i det sena 1990-talet. I: Riis, Ulla (red.). IT i skolan mellan vision och
praktik. Stockholm: Liber distribution, ss. 67-89.
Olsson, Rose-Marie (2005). Utbildningskontextens betydelse för lärandeprocesser. Malmö: Lärarutbildningen.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
90
Pedersen, Jens (1990). Pedagogikens ingenjörskonst: undervisningsteknologin i svensk
skolfacklig press. Linköping: Linköpings universitet.
Piaget, Jean (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup.
Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av
förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning: delrapport från projektet Specialundervisningen och dess konsekvenser (SPEKO). Mölndal: Göteborgs
universitet, Institutionen för specialpedagogik.
Pettersson, Jan-Erik (red.) (1997). En skrift om läromedlens nödvändighet. Stockholm: Föreningen Svenska läromedelsproducenter.
Riis, Ulla (2000a). Läroplanerna, konstruktivismen och det situerade lärandet. I: Riis, Ulla (red.). IT i skolan mellan vision och praktik : en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket, ss. 25-28.
Riis, Ulla (2000b). Skolans datorisering under 1980- och 90-talen. I: Riis, Ulla (red.). IT
i skolan mellan vision och praktik : en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket, ss. 9-
18.
Rosenberg, Marc J. (2001). E-learning. Strategies for delivering knowledge in the
digital age. USA: McGraw-Hill
Sandahl, Anita & Unenge, Jan (2000). Varför har det inte hänt som skulle hända?:
slutrapport från projektet Datorn i grundskolan – ”DIG-projektet”. Jönköping:
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation.
Skantze, Ann (1989). Vad betyder skolhuset. Stockholm: Pedagogiska institutionen Stockholms universitet.
Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan (Rapport 386). Stockholm: Skolverket
91
Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.
Skärskog, Johan (2005). Bara skolan är efter på e-learning. Computer Sweden, 19 oktober 2005, s. 26-27.
Socialstyrelsen (2014). Högsta antalet födda sedan 1994.
http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/hogstaantaletnyfoddasedan1994 [2014-01-06].
Stigmar, Martin (2002). Metakognition och internet: om gymnasieelevers
informationsanvändning vid arbete med internet. Växjö: Växjö universitet.
Suárez-Orozco, Marcelo M. & Sattin, Carolyn (2007). Introduction: Learning in the global era. I: Suárez-Orozco, Marcelo M. (red.). Learning in the global era:
international perspectives on globalization and education. Berkeley: University of
California Press, ss. 1-44.
Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.) (2002): Utm@ningar och e-frestelser: IT och
skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Söderman, Johan (2007). Rap(p) i käften. Malmö: Malmö Academy of Music
Tebelius, Ulla, Aderklou, Christina, & Fritzdorf, Lotta (2003). ITiS som incitament till
skolutveckling: Den nationella utvärderingen av IT i skolan: Surveystudien, 2000-2003.
Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Tiller, Tom (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur.
Tydén, Thomas (2000). Antologins innehåll. I: Tydén, Thomas & Thelin, Annika Andrae (red.). Tankar om lärande och IT. Stockholm: Liber Distribution, ss. 11-14
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
92
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Venezky, Richard L. & Davis, Cassandra (2002). Quo Vademus? The Transformation of
Schooling in a Networked World. OECD/CERI Report, Version 8c, March 6.
Vygotskij, Lev Semenovic (1981). Psykologi och dialektik. Stockholm: Norstedt
Vygotskij, Lev Semenovic & Kozulin, Alex (1986). Thought and language. London: The MIT Press, Cambridge Massachusetts.
Wikipedia (2013a). Atari ST. http://sv.wikipedia.org/wiki/Atari_ST [2013-09-15].
Wikipedia (2013b). Spectre GCR. http://en.wikipedia.org/wiki/Spectre_GCR [2013-09- 15].
Wikipedia (2013c). Musical Instrument Digital Interface.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Musical_Instrument_Digital_Interface [2013-12-23].
Wikipedia (2013d). E-lärande. http://sv.wikipedia.org/wiki/E-l%C3%A4rande [2013- 09-15].
Wikipedia (2013e). Blended learning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Blended_learning [2013-09-15].
Wikipedia (2013f). E-lärande. http://sv.wikipedia.org/wiki/E-l%C3%A4rande [2013- 09-15].
Wikipedia (2013g). Lärplattform. http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rplattform [2013-09-15].
Wikipedia (2014a). Konstruktivism (filosofi).
93
Wikipedia (2014b). Behovshierarki. http://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki. [2014- 01-08].
Wikipedia (2014c). Korrelation. http://sv.wikipedia.org/wiki/Korrelation. [2014-01-08].
94
Guider och manualer
Aasland, Aadne (2008). A User Manual for SPSS Analysis: CNAS 2008 Survey Data. Norway: Norwegian Institute for Urban and Regional Research.
Andersson, Rickard & Wahman, Michael (2009). En introducerande guide till SPSS. Lund: Lunds universitet. Statsvetenskapliga institutionen.
Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt: Några rekommendationer. Lund: Studentlitteratur.
Broms, Rasmus & Sundell, Anders (2014). SPSS-akuten. http://spssakuten.wordpress.com [2014-01-08].
Ekbrand, Hans (25 okt 2004). Kvantitativa metoder: enkätkonstruktion. (Dokument).
Flynn, Dan (2013). Student Guide to SPSS. New York: Barnard College. Department of Biological Sciences.
Gellerstedt, Martin (2012). Grunderna i SPSS.
http://www.spssakademin.hv.se/Media/Get/13732/Intro20till20SPSS2020.pdf [2014-01- 08].
Högskolan i Borås (2013). Guide till Harvardsystemet. Version 9. Borås: Högskolan i Borås
IBM (2011). IBM SPSS Statistics 20 Brief Guide. U.S: IBM Corporation.
IBM (2012). IBM SPSS Regression 21. U.S: IBM Corporation.
95
Nilsson, Staffan (2002). Kort introduktionsguide till SPSS. Linköping: Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap.
Pallant, Julie (2001). SPSS Survival Manual. Buckingham and Philadelphia: Open University Press.
Taimitarha, Susanna (2012). Instructions for SPSS 19. (Dokument).
96