2.4 Inlärningsteori
2.4.3 Miljöns betydelse för lärandet
Konstruktionismen är en närbesläktad teori till konstruktivismen som ytterligare betonar skapandeprocessen som en väg till lärande. I konstruktionismen finns en tydlig koppling till IT och skapandet av kunskap genom datorbaserade plattformar. Elever uppmuntras här också att arbeta och skapa i grupp, vilket anses stärka förståelsen eftersom barnen lär av varandra. Den sociokulturella inriktningen finns alltså även i konstruktionismen. Det konstruktivistiska och konstruktionistiska synsättet påverkar även synen på vilka läromedel och tekniska hjälpmedel som används och finns tillgängliga. Lärmiljön måste ge utrymme för autentiska frågor eller problem som man inte redan vet svaret på, och lärandet bör ske i den omgivning där problemet man vill lösa hör hemma och kunskapen skapas genom kommunikation (Hylén 2002). När det gäller IT i skolan menar Tydén (2000) att man ska sätta pedagogiken i centrum och låta tekniken komma in där den bäst svarar mot de pedagogiska behoven, och vill därför vända på begreppet ”IT och lärande” så att det i stället blir ”Lärande och IT”.
I den kommersiella e-learningbranschen finns det huvudsakligen två inriktningar. Den ena inriktningen fokuserar enbart på innehållet och lärostoffet och producerar i princip traditionella läroböcker, fast i digital form. Den andra inriktningen hävdar kontexten och lärosituationen som det centrala för lärandet och producerar e-learning som främjar skapande, kommunikation och lärande i grupp t ex genom erfarenhetsutbyte och diskussioner över internet (”on-line learning communities”) (Hylén 2002).
När det gäller lärmiljön hävdar Skantze (1989) att själva skolhusen och den fysiska miljön fyller en stor funktion då de är en del av elevernas omvärld som de använder sig av på olika sätt i sitt meningsskapande rörande sig själva, sitt arbete och sin omvärld. Hon menar vidare att eleverna inte bara bildar kunskap i miljön utan även
37
för en undersökning SÖ gjorde 1972/73 som visade att ca 2 procent av samtliga elever i åk 9 hade erhållit jämkad studiegång, varav de flesta ägnat sig åt förlängd pryo under en samlad period med hela dagar. Skälen till förlängd pryo var för det mesta skoltrötthet, anpassningssvårigheter och skolk. Både skolan och de aktuella eleverna var nöjda med lösningen. För elevernas del innebar den oftast befrielse från en ångestfylld och förödmjukande situation i skolan, men konsekvensen var, förutom att lärandet blev otillräckligt, att de också fick ett sämre utgångsläge eftersom kunskaper inte bara skapas utanför skolan utan också i skolan.
Vygotskij (1981;1986) menar att tänkandet inte når de högsta nivåerna om inte miljön utmanar eller stimulerar barnens intellekt. Verbala tankar är inte medfödda utan hör samman i den kultur man lever i. Han föreställer sig två cirklar som överlappar varandra med tal i den ena cirkeln, tänkande i den andra, och verbalt tänkande i den tredje. Tankarna ligger inte färdiga i huvudet och väntar på att yttras, utan förändras och görs om när de blir till ord. Vygotskijs teori innebär att språket tillsammans med de sociala aktiviteterna styr tänkandet.
Medan Vygotskij betonar undervisning och lärarens möjligheter att hjälpa barnet lära sig saker, betonar Piaget (1968) barnets egen aktivitet och problemlösning för att verkligen förstå. Bernstein (1971; 1973) menar att barn under socialiseringsprocessen lär sig ett sätt att vara och tala på samma gång. Sociala relationer är det som ligger till grund för olika typer av språkanvändning. Barnet får genom språket en social identitet som uttrycks genom språket. Jag avslutar avsnittet med att citera Tiller (1999, s. 7).
När mötet mellan elevens livssituation och skolans kunskapsstoff organiseras på ett sätt som ger mening, då lär sig eleverna något. Om erfarenheter och skola inte integreras eller möts på ett bra sätt skadas och hindras inlärningen. Sådana skador kan inte repareras genom all världens disciplineringar, kontroller eller inspektioner.
38
3
Metod och genomförande
3.1
Inledning
Som jag nämnde i kapitel 1 hade jag ett särskilt intresse för datoranvändning i skolan i mitt arbete som lärare, biträdande rektor och ITiS-handledare. Genom detta intresse kom jag i kontakt med IBM vilket medförde att jag så småningom lämnade skolvärlden för ett arbete som projektledare och utbildningsansvarig för en enhet på IBM som utvecklade systemstöd till främst kommuner, landsting och statliga verk gällande Löneadministration, Resurshantering, Rekrytering, Schemaplanering etc. Vid införandet av systemstöd hos nya kunder genomförde vi omfattande utbildningsinsatser. Utbildningskonceptet byggde på att vi utbildade ”utbildare” hos våra kunder som i sin tur själva skulle utbilda de enskilda användarna (så kallat ”Train the trainerkoncept”). Utbildningarna genomfördes i form av traditionell ”katederundervisning” (genomgång och visning följt av övningsuppgifter).
I samband med införandet av systemstödet hos en kund med 35 000 anställda fick vi uppdraget att utbilda samtliga användare. Då detta skulle kräva många utbildare, lokaler, resor, etc bestämdes att en stor del av utbildningen skulle genomföras via e-learning27. Det innebar alltså att vi på olika orter i Sverige skulle utbilda mer än 500 personer. Jag såg då min chans att kunna insamla data till min forskning gällande om utbildningsdeltagarna anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning, samt prova min hypotes att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning. Jag ville också undersöka några andra parametrar kring uppfattningen om e-learning, t ex om e-learning bör genomföras på egen hand vid egna valda tillfällen och om e-learning förutom text och bild även bör innehålla ljud i form av en ”speakerröst”.
27
E-learningen var av den enkla och vanligaste modellen som innebär teoriavsnitt i form av interaktiv guide, text, och bild som sedan efterföljs av övningar/uppgifter/frågor som måste besvaras rätt innan man kommer vidare till nästa steg.
39
3.2
Metod
Jag valde att utföra undersökningen med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ. Från början hade jag också en tanke på att kombinera enkäten med djupintervjuer, men fick släppa denna tanke bland annat på grund av att jag tyvärr bara fick ta 15 minuter i anspråk av deltagarnas utbildningstid för min undersökning.
Min undersökning har övervägande positivistisk utgångspunkt då den vetenskapliga kunskapen utgörs av teorier som är mätbara. Det finns dock en hermeneutisk ”touch” då resultatet till viss del också måste tolkas och bearbetas.
Positivismen har sitt ursprung i empirisk/naturvetenskaplig tradition och är en vetenskapsteori där vetenskaplig kunskap utgörs av teorier som refererar till mätbara företeelser och samband mellan dessa. Det viktigaste sättet att få kunskap om världen är att observera den i naturliga situationer eller i experiment. Teorierna kan sedan användas för att förklara skeendet i världen. Den vetenskap som utgör idealet för positivisterna är fysiken, där teorier kan verifieras genom observation och mätningar och där samband kan beskrivas med matematiska formler.
Hermeneutiken är positivismens raka motsats. Hermeneutiken har sitt ursprung i medeltida tolkningar av bibeln och är en vetenskapsteori där vetenskaplig kunskap utgörs av tolkningar av och förståelse för hur människor uppfattar världen. Dessa uppfattningar kan inte mätas, utan man måste studera och tolka människors beteende för att nå en förståelse för hur de uppfattar världen. Positivism och hermeneutik är de vetenskapliga förhållningssätten som delar vetenskapssamhället i två grupper (Hartman, 2004).
Metoden jag använt är kvantitativ eftersom undersökningen gjorts genom strukturerade observationer via enkät med fasta svarsalternativ.
Kvantitativa undersökningar undersöker t ex ”hur mycket” och ”hur många”. Undersökningen görs genom systematiska och strukturerade observationer, t ex enkät med fasta svarsalternativ. Resultatet är en beskrivning och förklaring.
Kvalitativa undersökningar undersöker t ex hur något är beskaffat, d v s vilken natur eller vilka egenskaper något har. Undersökningen görs genom osystematiska och ostrukturerade observationer, t ex djupintervju eller
40
intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ. Resultatet är en beskrivning och förståelse.
Kvantitativ och kvalitativ metod är forskningsmetodikens två metodteorier (Holme & Solvang, 1997).
Processen jag använt är analytisk induktion eftersom planerings-, insamlings- och analysfasen gjorts i tur och ordning.
Analytisk induktion innebär att forskningsprocessens tre faser (planerings-, insamlings- och analysfasen) görs från början till slut i tur och ordning.
Interaktiv induktion innebär att forskningsprocessens tre faser utförs omväxlande. På detta sätt undviker man att samla ihop information som sedan visar sig vara utan värde för undersökningen.
Analytisk induktion och interaktiv induktion är forskningsprocessens två huvudinriktningar (Hartman, 2004).
Teoriproduktionens arbetssätt jag använt mig av är både deduktivt och induktivt då jag gjort en hypotesprövning, men den hypotes jag prövat inte utgår från någon befintlig teori.
Ett deduktivt arbetssätt innebär att man utgår från befintlig teori, och sedan ur denna teori härleder hypoteser som prövas.
Ett induktivt arbetssätt innebär att man följer upptäckandets väg och studerar forskningsobjektet och sedan utifrån den insamlade informationen formulerar en teori.
41
3.3
Genomförande
3.3.1
Enkäten
Frågorna till enkäten konstruerades via en iterativ process med stöd av Enkätboken (av Jan Trost 2007), min handledare och bekanta. Jag provade enkäten på bekanta, reviderade frågorna, diskuterade dem med min handledare och provade dem igen flera gånger innan enkäten fick sitt slutliga innehåll och utseende. Enkäten finns i sin helhet i bilaga 1. Den 4-sidiga enkäten byggde jag upp på följande sätt:
Den första sidan innehåller frågor vars svar ger information om deltagarna i undersökningen, så kallade bakgrundsfrågor. Förutom att ge information om vilka deltagarna är, såg jag också möjlighet att studera eventuella samband mellan t ex ålder och inställning till e-learning:
Kön, Ålder
Utbildningsnivå Yrkesroll
Antal arbetsår inom företaget Antal år inom nuvarande befattning Arbetsplatsens beskaffenhet
Anledning till deltagandet i utbildningen Användningsfrekvens av dator i hemmet Användningsfrekvens av dator på jobbet Användningsfrekvens av internet
De övriga tre sidorna innehåller frågor i form av påståenden med vardera fem svarsalternativ (från ”jag håller inte med alls” till ”jag håller helt med”).
Det jag primärt ville veta var följande:
Inställning till e-learning – Tycker deltagarna att e-learning är ett bra sätt att lära sig nya saker på?
Inställning till e-learning jämfört med traditionell lärarledd undervisning – Är det så att deltagarna tycker att det är bättre att utbilda sig via e-learning än via traditionell lärarledd undervisning?
Upplevelse av tidigare skolgång och nya utbildningssituationer – Är det så att det är de som upplever sin tidigare skolgång negativt som är mest positiva till e-learning?
42
Rädsla för att misslyckas eller inte förstå – Är det så att det är de som upplever sin tidigare skolgång negativt som också känner en otrygghet och rädsla för att misslyckas eller inte förstå?
Inställning till fortbildning och kompetensutveckling – Är det så att inställning till fortbildning och kompetensutveckling hänger ihop med upplevelse av tidigare skolgång och rädsla för att misslyckas och inte förstå?
Inställning till att utbildas i systemstödet som införts (Palett) – hänger inställningen till just denna utbildning ihop med svaren på övriga frågor?
Intresse för datoranvändning – hänger intresset för datoranvändning ihop med svaren på övriga frågor?
Hur e-learning praktiskt bör genomföras – Är e-learning bäst att göra på egen hand på valfri tid eller ska den göras i grupp på bestämd tid etc?
Om e-learning även bör innehålla ljud – Spelar det någon roll att e-learningen innehåller ljud? (t ex för dominant auditiva personer)
Tidigare erfarenhet av e-learningutbildningar – hänger tidigare erfarenhet av e-learning ihop med svaren på övriga frågor?
Först konstruerade jag en fråga för vart och ett av de tio områdena ovan. För att öka träffsäkerheten och minimera risken för att deltagarna missförstått frågan och svarat ”fel” eller missat att svara på någon fråga som för undersökningen är speciellt viktig, konstruerade jag inom varje område flera frågor som formulerades lite annorlunda. Exempel: ”Jag trivs i utbildningssammanhang” och ”Min erfarenhet av tidigare utbildningar är huvudsakligen positiv.” Genom att skapa sådana ”kontrollfrågor” kan tillförlitligheten (reliabiliteten) till ett svar testas.
Inga frågor grupperades i enkäten utan alla spreds ut jämnt fördelade. Totalt konstruerades följande 57 frågor inom 10 områden:
A. Inställning till att utbildas i systemstödet som införts (Palett).
12. Jag är positivt inställd till att lära mig Palett
17. Utbildning i Palett ger mig möjlighet till nya arbetsuppgifter 26. Jag anser att jag uppfyllt Palettkursens mål
31. Utbildning i Palett ger mig bättre arbetssituation 38. Utbildningen i Palett är bättre än mina förväntningar 42. Utbildning i Palett ger mig möjlighet till nya karriärvägar
43
B. Upplevelse av tidigare skolgång och nya utbildningssituationer.
14. Grundskolan minns jag som övervägande positiv 18. Jag trivs i utbildningssammanhang
21. Jag känner mig bekväm i ett klassrum
22. Min erfarenhet av tidigare utbildningar är huvudsakligen positiv 29. Jag känner mig trygg i en utbildningsgrupp
33. Jag känner mig trygg i alla utbildningssammanhang 53. Jag hade det lätt för mig under min grundskoleutbildning
55. Jag har övervägande positiva erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolan 62. Jag har övervägande positiva erfarenheter av utbildningar och kurser i yrkeslivet
C. Hur e-learning praktiskt bör genomföras - möjlighet till hjälp.
15. E-learning passar bäst att göra tillsammans med andra på bestämd tid 19. I mitt arbete har jag möjlighet att vid behov fråga eller ta hjälp av kollegor 20. Kollegor som jag arbetar tillsammans med har också fått utbildning i Palett 24. Det är en fördel att utbildas i en grupp tillsammans med andra
45. E-learning ska enbart genomföras vid egna valda tillfällen 52. E-learning ska enbart genomföras på egen hand
56. E-learning bör göras sammanhängande ”från början till slut” 61. E-learning ska göras i etapper då och då
D. Inställning till fortbildning och kompetensutveckling.
13. Det är kul att lära sig nya saker
18. Jag trivs i utbildningssammanhang (frågan tillhör även område B) 25. Jag anser att jag har god studievana
28. Jag är ständigt motiverad till att fortbilda mig 44. Jag har lätt för att lära mig nya saker
46. Jag utbildar mig gärna på min fritid
47. Det är roligast att lära sig nya saker på egen hand
57. Det är roligast att lära sig nya saker tillsammans med andra i en grupp 66. Jag är positivt inställd till utbildning i allmänhet
E. Intresse för datoranvändning.
16. Det är kul att ”sitta framför datorn” 41. Jag använder bara datorn om jag måste 60. Jag har god datorvana
44 F. Inställning till e-learning.
23. E-learning ger möjlighet att göra om svåra moment tills man förstår dem 30. E-learning ger möjlighet till repetition
36. E-learning är ett utmärkt sätt att lära sig nya saker på 39. Jag är positivt inställd till e-learning
68. Det är roligt att lära sig via e-learning
G. Inställning till e-learning jämfört med traditionell lärarledd utbildning.
32. E-learning har bara fördelar jämfört med traditionell lärarledd undervisning 35. Traditionell lärarledd utbildning är bättre än utbildning genom e-learning 40. E-learning kan helt ersätta traditionell lärarledd undervisning
48. E-learning kan ersätta manualer eller läroböcker
50. Fördelen med lärarledd traditionell undervisning är att läraren svarar på alla kursdeltagarnas frågor
51. De flesta typer av faktautbildningar kan genomföras via e-learning
59. Jag lär mig mer via traditionell lärarledd undervisning än via e-learning även om innehållet i utbildningarna är detsamma
65. De kurser jag tidigare gått skulle med fördel kunnat genomföras via e-learning
67. Det är lättare att koncentrera sig under e-learningutbildning än under traditionell lärarledd undervisning
H. Rädsla för att misslyckas eller inte förstå.
34. Det känns obekvämt att ”misslyckas” med övningar under en lärarledd utbildning 49. Jag ”drar mig” för att fråga kursledaren om sådant jag inte förstår
54. En stor fördel med e-learning är att man får ”misslyckas”
58. Jag frågar alltid kursledaren om sådant jag inte förstår, även om jag har frågat samma fråga tidigare
63. Jag gör ofta andra saker som t ex läser mail, under kurstiden t ex när kursledaren går igenom nya moment
64. Jag har lätt för att lyssna och lära under lärarledd traditionell undervisning
I. Om e-learning även bör innehålla ljud
43. E-learning bör, förutom text och bild, även innehålla ljud i form av en ”speakerröst”
J. Tidigare erfarenhet av e-learningutbildningar
27. Jag har omfattande erfarenhet av utbildningar via e-learning 37. Jag har tidigare erfarenhet av utbildningar via e-learning
45
Enkäten avslutas med förfrågan om deltagaren kan tänka sig att ställa upp på intervju, och vilket telefonnummer deltagaren i så fall kan nås på, eller om deltagaren inte vill bli intervjuad. Tanken med detta var att vid ett senare tillfälle eventuellt komplettera undersökningen med djupintervjuer, något som dock av olika anledningar inte gick att genomföra.
3.3.2
Enkätundersökningen
Den första gruppen jag delade ut min enkät till bestod av 80 personer. De hade genomgått individuell e-learning följt av 1,5 dagars e-learning i storgrupp och hade nu 1 dags lärarledd klassrumsutbildning och uppföljning i Stockholm. Jag hade fått tillåtelse av kunden att ta 15 minuter i anspråk i slutet av sista dagen för att presentera mig och berätta om syftet med undersökningen samt dela ut min enkät. Då många av deltagarna var från andra orter i landet och hade tåg, flyg etc. att passa var det bara 34 av de 80 deltagarna som stannade kvar för att besvarade enkäten. 6 av de 56 deltagare som inte besvarade enkäten skickade sina svar senare till mig via post.
Den andra gruppen som fick min enkät bestod av 38 personer och hade genomgått individuell e-learning följt av 1 dags e-learning i storgrupp. De hade nu 1 dags lärarledd uppföljningsdag i Kista, och även denna gång fick jag 15 minuter i anspråk i slutet av dagen. Av de 38 deltagarna var det 20 som stannade kvar och besvarade enkäten. Denna gång skickades inga enkäter in till mig i efterhand.
Den tredje och fjärde gruppen som fick min enkät bestod totalt av 202 personer och hade ett halvår tidigare genomgått en individuell e-learning följt av 2 dagars e- learning i storgrupp. De hade nu, vid ett tillfälle per grupp, en lärarledd uppföljningsdag. Vid dessa två tillfällen hade jag ingen möjlighet att vara på plats själv, utan jag skickade i förväg enkäterna till kursledaren som delade ut dem till var och en under dagen med uppmaning om att de gärna fick besvara den vid tillfälle under fikarast etc. Till dessa enkäter hade jag ett försättsblad, se bilaga 2, där jag presenterade mig själv och beskrev syftet med enkäten. Av 202 deltagare lämnade 133 deltagare in sina svar. Två enkäter skickades in till mig i efterhand. Av totalt 320 enkäter besvarades alltså 195, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%.
Samtliga deltagare informerades om att min forskning följer de forskningsetiska principer som tagits fram av humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet och som i stora drag lyder:
46
Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
3.3.3
Bearbetning
För bearbetning och analys använde jag IBM:s statistikprogramvara IBM SPSS Statistics version 20, som är ett avancerat statistikprogram som i stor omfattning används vid analys av forskningsdata.
Först skapade jag variabler i SPSS av alla enkätens frågor. Jag skrev sedan in alla frågornas (variablernas) möjliga svarsalternativ kopplade till respektive variabel. När variablerna och deras svarsalternativ var skapade numrerade jag samtliga 195 enkäter och ”matade” sedan in samtliga enkäters vardera 69 svar i SPSS. För översikt över alla enkäters frågor och svarsalternativ, se bilaga 3.
Vissa enkäter saknade svar på någon fråga men jag valde att inte skapa och mata in alternativet ”data saknas” utan valde i stället att utesluta enkäten vid analys av den specifika frågan. För sammanställning av saknade svar, se bilaga 4.
3.3.4
Analys
När alla 195 enkätsvaren var inmatade började jag med att ta fram frekvenstabeller över