Under detta avsnitt analyseras intervjuerna utifrån litteraturstudie och genomförda workshopar, samt den framtagna modellen. Delar av betydelse lyfts fram och presenteras i punktform med tillhörande motivering.
• Kulturen inom byggbranschen påverkar
Arbetstiderna inom byggprojekt idag har använts under en längre tid och själva förändringen i sig kan möta motstånd. Det finns en kultur inom byggbranschen, precis som i många andra branscher, som präglas av de arbetssätt som är aktuella för tillfället. Vid en förändring av arbetssätt kan man enligt Järneteg (1996) stöta på problem som en följd av just kulturen. Hur hanteringen av att implementera nya arbetssätt sedan ser ut i en specifik organisation kan se olika ut, men Järneteg (1996) beskriver hur man genom att följa en viss arbetsgång kan underlätta en implementering. Samtliga tillfrågade vid studiens intervjuer beskriver hur det med dagens arbetstider finns en vana. Förutom att anställda vid fallprojektet arbetat samma tider under en längre tid, så har även underentreprenörer och leverantörer anpassat sig. Ett möjligt hinder som lyfts är att just leverantörernas anpassning kan motarbeta ett införande av förändrade arbetstider. Anledningen är att leverantörerna arbetar enligt vanliga arbetstider, och att då få leveranser vid andra arbetstider än dagens kan innebära ett problem. För att undgå problem med leveranser lyfts från installationssamordnaren hur arbetet med logistik bör förbli oförändrat, även vid förändrade arbetstider. Med andra ord kan fallprojektet fortsätta ta in leveranser under den ordinarie arbetstiden och samtidigt bedriva arbete i skift eller genom förlängd arbetstid. Således ökar kraven på fallprojektets leveransplanering om arbetstiderna förändras.
En ytterligare faktor som finns att ta hänsyn till, som även relaterar till motsättningarna från den interna kulturen på fallföretaget, är vikten av förankring. Att vid ett pågående projekt lägga om produktionen till förändrade arbetstider behöver förankras tydligt och i ett tidigt skede. Detta gäller för såväl tillfälliga som längre tidsperioder. Genom en tydlig förankring i ett tidigt skede av
Analys
projektet kan personal förbereda sig individuellt på att arbetssätten kan komma att förändras, samtidigt som arbeten kan planeras på ett sätt som underlättar för förändrade arbetstider. Förankringen bör ses som en del av ett inledande planeringsarbete om målet under ett projekts utförande är att övergå helt eller delvis till förändrade arbetstider. Att alla arbetssätt behöver en god planering säger egentligen sig självt. Men när en förändring som kan tänkas möta ett motstånd internt på grund av motsättningar i kultur övervägs, så har det i den genomförda studien vid flertalet intervjuer påtalats hur viktig en tydlig och tidig förankring är. Förankringen kan kopplas mot vad som av Hansson et al. (2015) beskriver som ett av projektets tredimensionella mål, nämligen omfattningen, vilket beskriver hur processen ska se ut för att åstadkomma resultatet. Processen i det här fallet är arbetstiderna och hur man inom projektet väljer att lägga dessa och genom att i ett tidigt skede vara tydlig med att en förändring av arbetstiderna kan bli aktuell så minskar tröskeln till införandet. Förankringen spelar även roll vad gäller arbetsplatsens utformning och inkörning i nya arbeten, som enligt Révai (2012) är faktorer som kan påverka tidsåtgången i ett projekt.
• Ökade krav på informationsöverföringen
Idag använts både inom byggprojekt allmänt men även vid fallprojektet olika forum för överföring av information. Det som på veckovis basis är mest vanligt förekommande är möten. Möten föranleds av en kallelse och består av en interaktion mellan två eller fler personer, oftast i syftet att förmedla information. Vid förändrade arbetstider så kommer fler individer att upprätthålla sig på arbetsplatser under mer varierande tider än tidigare, vilket kommer medföra att kraven på informationsöverföringen kommer att öka. Under en arbetsdag förmedlas mängder av information mellan anställda som berör saker som hänt, saker som händer och saker som kommer att hända. Med dagens arbetstider befinner sig medarbetare under samma tider vid projektet, och kan via den vägen hålla varandra uppdaterade om framdriften i produktionen. Det de förändrade arbetstiderna därmed gör är att öka kraven på hur informationsöverföringen går till. Som förslag lyfts hur mötesprotokoll behöver bli mer tydliga och följa en tydlig struktur, att varje medarbetare ges en tydlig ansvarsroll och att arbetsdagarna får en klar struktur. Då mötesprotokollen blir mer tydliga så medför det att man som enskild individ kan hålla sig väl uppdaterad kring om vad som är aktuellt på arbetsplatsen utanför de tider som man själv arbetar.
Att alla ges en tydlig ansvarsroll medför att frågor som dyker upp, oavsett tid på arbetsdagen, kan besvaras eller delegeras vidare utan att orsaka allt för stora avbrott i produktionen. Att arbetsdagarna ges en tydlig struktur är något som lyfts av den intervjuade informationssamordnaren och kan anses hör ihop med en tydlig arbetsroll för varje enskild medarbetare. Sett till informationsöverföringen krävs det att alla vet vad som gäller om arbetstiderna förändras för att undvika stopp och ställtider i produktionen. Josephson & Saukkoriipi (2007) beskriver hur slöseri av tidsanvändningen kan omfattas av väntetider, omarbetning och störningar och enligt de tillfrågade i studien så finns det en risk att dessa ökar i tid om inte informationsöverföringen mellan medarbetare säkerställs.
Analys • Aktuellt med organisationsförändringar
Fallprojektets projektorganisation är i dagsläget anpassad till de nuvarande arbetstiderna. Varje medarbetare har en roll och arbetsuppgifter tillhörande rollen. Hur projektorganisationen är uppbyggd påverkar flertalet områden inom fallprojektets produktion men främst säkerheten och kvalitén i utförandet. För att säkerställa att en fortsatt god säkerhetsnivå kan hållas, tillsammans med en bibehållen kvalité i det som byggs, kommer det alltid att behöva finnas personal från fallföretaget på plats i produktionen. Genom att ha egen personal på plats kan fallföretaget säkerställa att exempelvis skyddsutrustning nyttjas enligt överenskommelse samt att det faktiskt byggs under de timmarna beställaren betalar för. De förändrade arbetstiderna kommer således att öka kraven på en god personalplanering. Hur personalplaneringen ser ut har i studien inte utretts, men vid intervjuerna förekommer olika exempel på hur det kan förläggas. Ett alternativ som diskuteras är möjligheten att låta personal vid fallföretaget inneha jourtjänst. Genom videosamtal eller liknande tjänster finns det idag möjlighet för platsledning att verka avhjälpande utan direkt närvaro, vilket hade kunnat vara en möjlig lösning på organisationsfrågan. Vidare beskriver även Révai (2012) hur sammansättningen av organisationen samt dess arbetssätt kan komma att påverka tidsåtgången, vilket för ett byggprojekt inte är önskvärt. Målet med en förändring av nuvarande arbetssätt bör vara motiverat och innebär en förändring att tidsåtgången för givna moment ökar så bör detta tas i beaktning. Huruvida organisationens sammansättning direkt påverkar tiden är i denna studie inte utrett, men från de tillfrågade i studiens kvalitativa del finns en önskan om en förändrad organisation ifall arbetstiderna förändras.
• Genomförbarheten beror av yrkesgrupper och arbetsmoment
Alla aktiviteter och yrkesgrupper är inte lämpliga att idag köra i skift, där en styrande faktor är graden av upprepningar. Byggprojekt beskrivs i litteraturen som unika med nya förutsättningar för varje nytt projekt, vilket sett som ett resonemang kan föras även på aktivitetsnivå. Många aktiviteter inom fallprojektet är vad som kan beskriva som multidisciplinära, vilket innebär att fler än en yrkesgrupp är delaktig i genomförandet. Att aktiviteterna är att se som multidisciplinära är i sig inte ett problem, utan blir först ett hinder när förändrade arbetstider diskuteras. Vid diskussioner om skiftarbeten inom byggproduktionen görs gärna en jämförelse mot tillverkningsindustrin, där man har ett annat sätt att se på hur produktionen går till. Samtidigt som det inom tillverkningsindustrin finns olika produktionssystem så ser man på produktionen i sig som operatörer och maskiner. Översatt till ett byggprojekt kan operatören vara yrkesarbetaren och maskinen vara dennes arbetsstation alternativt den aktivitet som ska utföras. I studien lyfter flertalet intervjuobjekt vikten av att ha ett bra system för överlämning mellan skift då skiftarbete blir aktuellt på en byggarbetsplats. Ser man till ett produktionssystem i tillverkningsindustrin så görs indelningen mellan arbetsmoment utefter stationer, medan det för en aktivitet i ett byggprojekt istället handlar om framdriften för en enskild aktivitet. Att därmed ha en överlämning mellan två skiftlag, av en aktivitet där fler än en yrkesgrupp är delaktig, kan därför bli problematiskt. I den kvalitativa delen av studien framgår det att man för överlämningar mellan skiftlag vid skiftarbete behöver ha en viss grad av upprepning för att det ska vara genomförbart. Denna grad av upprepning
Analys
saknas idag för många av de aktiviteter som är igång vid fallprojekt, vilket utgör ett hinder i införandet av förändrade arbetstider hos projektet till sin helhet.
En annan del som lyfts under intervjuerna är att arbetssätten kan variera internt mellan olika medarbetare. Även om arbetet på ritning är detsamma, så kan utförandet variera på individnivå. Detta kan anses höra ihop med graden av upprepning. Som en lösning nämns hur andra aktörer inom branschen arbetar efter monteringsanvisningar, men detta har i studien inte utretts. Huruvida monteringsanvisningar kan vara aktuellt eller inte är dock intressant, men här kan det tänkas att projekt och upphandlingsform spelar en stor roll. Då fallprojektet är en utförandeentreprenad är det inte helt säkert att man kan använda internt fastslagna monteringsanvisningar i produktionen även om dessa hade underlättat överlämningen mellan skift, med anledningen av att det är annan part än fallföretaget som ansvarar för framtagandet av handlingarna. Sammanfattningsvis hade en ökad grad upprepningar underlättat för införandet av förändrade arbetstider. Detta med anledning av att informationsöverföringen och överlämningen både mellan pass men även mellan arbetare under dagen hade getts bättre förutsättningar.
• Säkerheten på arbetsplatsen påverkas
Både vid workshopar och vid intervjuer påtalas betydelsen av att säkerheten på byggarbetsplatsen bibehålls. Då en förändring av arbetstider blir aktuell bör det fortsättningsvis finnas en part från ansvarig entreprenör på plats under alla aktiva arbetstimmar. Det övergripande ansvaret för arbetsplatsens säkerhet ligger på BAS-U, vilket i fallprojektet är produktionschefen. Idag finns det redan ett system där ansvaret för BAS-U kan delegeras, men vid en förändring kommer ansvarsfrågan för säkerheten att behöva specificeras in i detalj. Ett annat arbetsmoment som kan komma att behöva utökas är arbetet med ronder, mer specifikt skyddsronder. Vid exempelvis tvåskift bör fler än en skyddsrond gå per vecka med anledning av att framdriften har förändrats. En fördel med förändrade arbetstider är att vissa riskarbeten kan förläggas utanför den ordinarie arbetstiden, eller den arbetstid där flest personer är på plats samtidigt. Exempel på sådana arbeten nämns i studien som damm alstrande arbeten, där risken att andas in kvartsdamm är en arbetsmiljörisk. Även bullrande arbeten kan förläggas under andra tider. Med andra ord kan förändrade arbetstider vara ett verktyg för produktionsledningen i att vara flexibla i planeringen av riskarbeten på arbetsplatsen.
• Arbetsplatsens kapacitet kan vara avgörande
Arbetstiderna påverkar personalbeläggningen på arbetsplatsen. Även om antalet på plats samtidigt under en arbetsdag förblir oförändrat så har studien visat att det kommer krävas en större personalyta som en följd av att alla har rätt till ett eget skåp. I byggavtalet regleras hur och vilken yta varje enskild medarbetare har rätt till på sin arbetsplats, bland annat bodar, matrum, omklädningsrum och tvättrum. Vid ett skiftarbete kan matrum delas gemensamt, då alla inte är på plats samtidigt, men detta är inte möjligt vad gäller omklädningsrummen. Vidare behöver alltså ett projekt säkerställa att det finns plats för den extra personal som kan förväntas ansluta när
Analys
arbetstiderna förändras. Planeringen av bodarna kan bli en essentiell del av arbetsplatsplanering, där kapaciteten i slutändan kan bli styrande för om införandet av förändrade arbetstider är möjligt.
• Kan finnas en ekonomisk vinning i en förändring av arbetstiderna
Awad et al. (2008) beskriver hur en arbetsplats genom att jobba längre pass eller införa skiftarbete kan genomföra ett planerat arbete snabbare. Att som fallföretag ha förmågan att kunna ställa om hela eller delar av produktionen till skiftarbete medför en flexibilitet som kan bidra till en ökad konkurrensförmåga. Att ha möjligheten till en omställning av arbetstiderna bekräftas i studien som ett användbart verktyg i arbetet med att hantera förändringar i tidplan. Genom att korta ned produktionstiden så ges en snabbare leverans av produkten till kunden, vilket i slutändan kan medföra att man vinner fler jobb. Produktionschefen menar att skiftarbete och förlängd arbetstid kan medför en inbesparing av både tid och pengar, vilket delvis bekräftas av projektchefen. Produktionschefen menar att det främsta incitamentet för en förändring av arbetstiderna är just parametrarna tid och pengar, där det i fallprojektets fall handlar om förmågan att kunna redovisa det mest kostnadseffektiva förslaget för kunden. Kunden för fallprojektet hade gynnats av att få in hyror i ett tidigare skede, vilket kunnat fungera som ett argument för en förändring av arbetstiderna. Men att förbli lönsam vid arbete i exempelvis skift handlar i stort om att inte få hack eller stopp i framdriften i produktionen. Till detta hör flera av de tidigare beskrivna punkterna i analysdelen och där ett helhetsgrepp bör ge fallföretaget förutsättningarna att bedriva en effektiv produktion med förändrade arbetstider. Som företag verksamt i byggbranschen behöver man ständigt söka efter nya sätt att vara fortsatt konkurrenskraftig. I arbetet med att vinna anbud så kan, beroende på entreprenadform och om beställaren är privat eller statlig, möjligheterna till en flexibel produktion medföra att ens konkurrenskraft ökar.