Den praktiska styrningen av ett byggprojekt

Hur ett byggprojekt styrs rent organisatoriskt varierar från projekt till projekt. En organisation uppstår när ett flertal individer samordnat ska utföra arbete i syftet att uppnå ett gemensamt mål. Formen på en organisation kan variera där de traditionella organisationsformerna är linjeorganisation, linje-stabsorganisation samt funktionell organisation. Mellan företag och projekt kan organisationens utseende variera, men där en gemensam faktor är att bägge har en målsättning och en tillförordnad styrande ledning. Enligt Hansson et al. (2015) kan ett byggprojekt karaktäriseras av följande punkter.

• Projekten är unika då förutsättningarna är nya vid varje byggtillfälle • Komplext men med tydliga funktionskrav och mål

• Tillfälligt

• Stora belopp omsätts till en förhållandevis kort tid • Byggs med syfte att skapa ett bättre samhälle

Litteraturstudie • Stor påverkan på miljön och omvärlden

Då ett byggprojekt är tillfälligt innebär det också att projektorganisationen är tillfällig. Den naturliga modellen för ett byggprojekt är en linje-stabsorganisation, vilken redovisas i figur 9. Organisationen är här uppbyggd som sådan att varje chef har ett stöd inom vissa kompetensområden, så kallade staber. Stödet från staben är en fördel eftersom det direkt hjälper ansvariga chefer att leda arbetet. Varför linje-stabsorganisationen används inom byggprojekt är för att stora resurser sätts in under en relativt kort tid, vilket påminner om hur operationer kan se ut inom militär verksamhet där linje-stabsorganisationer används framgångsrikt. I figur 9 anger strecken hur kommunikationsvägarna ser ut mellan berörda positioner, samt hur hierarkin kan se. (Hansson, Olander, Landin, Aulin, & Persson, 2015)

Figur 9 Linje-stabsorganisation (Hansson, Olander, Landin, Aulin, & Persson, 2015)

De roller och yrken som utgör organisationen inom ett byggprojekt kan variera och enligt Byggledarskap (2020) utgörs medarbetarna i entreprenörens organisation oftast av yrkesarbetare och tjänstemän. Yrkesarbetarna är ansvariga för det praktiska arbetet på byggarbetsplatsen, samtidigt som tjänstemännen i arbetsledningen ser till att arbetet planeras och att logistiken fungerar. Enligt Byggledarskap (2020c) kan tjänstemännen på ett byggprojekt utgöras av:

o Entreprenadchef o Projektchef o Produktionschef o Arbetsledare o Entreprenadingenjör o Mätningstekniker/utsättare o Inköpare o Planerare

Byggledarskap (2020) beskriver vidare hur den största delen av medarbetarna på ett byggprojekt utgörs av yrkesarbetarna. Yrkesarbetarna kan i sin tur delas in i olika grupper där man antingen är

Litteraturstudie

anställd direkt av entreprenadföretaget, inhyrd från annat företag eller inhyrningsfirma eller anställd vid en underentreprenör (UE).

En viktig del av det vardagliga arbetet inom ett byggprojekt är de administrativa arbetsuppgifterna. De administrativa arbetsuppgifterna kopplade till ett byggprojekt är enligt Hansson et al. (2015) följande.

o Tillstånd från myndigheter

o Avtal med olika leverantörer

o Tidsplanering

o Kostnadsstyrning

o Mötesadministration

o Tekniska kontroller under byggtiden

o Besiktningsarbetet

Hansson et al. (2015) menar att ett byggprojekt kan ses som flera delprojekt som tillsammans utgör ett helt projekt, där ovanstående administrativa arbetsuppgifter behöver lösas för att driva projektet framåt. Byggledarskap (2020c) beskriver hur det inom byggprojekt kan finnas en eller flera tjänstemän med rollen som planerare. Som planerare ingår uppgifter i produktion så som att exempelvis administrera tidplan, upprätta rullande tidplaner, utgöra stöd för inköparen i planeringsarbetet av leveranser och inköp samt samla in och sammanställa erfarenheter från produktionen till ledningen (Byggledarskap, 2020c).

Begreppet byggstyrning omfattar den ansvariga entreprenörens styrning av den egna produktionen. Detta avser samtliga arbeten som utförs i och omkring det specifika byggprojektet, både de arbeten som utförs i egen regi men även andra underställda entreprenörer. Det mest grundläggande för att byggentreprenörens styrning ska vara framgångsrik är en god planering. (Stintzing, 2005)

Utgår man ifrån en utförandeentreprenad så är den första åtgärden i styrningen av ett byggprojekt att beräkna material- och arbetsmängder, utifrån de handlingar som upprättats. Arbetet sker i anbudsskedet och är väsentligt eftersom det möjliggör för kontroll av de uppsatta tidsramarna samt kontroll av att de beräknade kostnaderna är baserade på korrekta metodval. Tillsammans utgör denna tidiga planering grunden för den av entreprenören styrda produktionen. Nästa steg är att inför byggstart planera det kommande arbetet ytterligare genom att utveckla det material som tagits fram i anbudsskedet. Det är här som produktionsplanerna tas fram, vilka senare kompletteras med en produktionskalkyl. Målet med produktionsplaneringen är att skapa de rätta förutsättningarna för att kunna driva ett framgångsrikt byggprojekt. (Stintzing, 2005)

För att ha ett bra flyt i produktionen och samtidigt hålla inblandade parter uppdaterade kring

aktuella arbetsmoment sker en löpande informationsöverföring inom projekt.

Informationsöverföringen på byggarbetsplatsen sker både löpande och vid möten. Återkommande möten med syftet att förmedla information gällande produktionen är enligt Byggledarskap (2020b) följande.

Litteraturstudie ➢ Planeringsmöten ➢ Samordningsmöten ➢ Veckomöte ➢ Morgonmöte ➢ UE-möte ➢ Oplanerade möten

Planeringsmöten är planeringsaktiviteter vid exempelvis arbetsberedningar, val av metoder eller i planeringen av särskilda moment i produktionen. Mötena bidrar till att bland annat kompetens och säkerhet kan fastställas i tid, samtidigt som berörda parter ges delaktighet och engagemanget ökar. Ett sätt att öka effektiviteten i byggandet är att vid planeringen av kommande moment engagera yrkesarbetare och ta del av dessas tidigare erfarenheter. (Byggledarskap, 2020b)

Samordningsmöten hålls för att samordna de olika parterna/entreprenörerna i projektet vad gäller respektives arbetsuppgifter, och samordningsansvaret avtalas i regel inom de allmänna föreskrifterna i projektkontraktet. (Byggledarskap, 2020b)

Veckomöten betraktas som ett av byggprojektens mest produktiva möten, och har syftet att stämma av att produktionstidplanen hålls. Här lyfts både praktiska och tekniska frågor samt leveranser av material och eventuella störningar. Medverkande parter vid veckomöten kan vara platschef, yrkesarbetare, arbetsledning, entreprenadingenjör och arbetsledare hos underentreprenörer. En vanlig agenda vid ett veckomöte kan vara att det först genomgås hur arbetet fortskrider i förhållande till planeringen, vad som har hänt i veckan och vad som händer nästa vecka samt eventuella ändringar som behövs planeras in i tidplan. (Byggledarskap, 2020b)

Morgonmötet är ett kort möte på morgonen med syftet att stämma av den kommande dagen. Mötet bidrar till att risken för störningar i produktionen minskar, samtidigt som alla i arbetslaget blir uppdaterade kring vad som gäller under dagen. För produktionsledningen på byggprojektet ges här en möjlighet att fånga upp eventuella problem som kan behöva hanteras. UE-möte är ett möte med underentreprenörer, och utförs i samma syfte som planeringsmötena. Här stäms exempelvis leveranser och tidplaner av mellan produktionsledningen och representanter för underentreprenören. Oplanerade möten är spontana möten i produktionen med syftet att snabbt påtala en förändring som påverkar arbetssituationen eller produktionen. (Byggledarskap, 2020b) Arbetsplatsen disposition redovisas enligt Byggledarskap (2020a) illustrativt i projektens APD-plan. I APD-planen planeras det bland annat för personalbodar, materialupplag, logistik och transportanordningar. Enligt Byggledarskap (2020a) är det viktigt att planera in säkra lösningar för hur fordonstrafik ska röra sig inom byggarbetsplatsen samt för hur medarbetare ska ta sig från personalutrymmen till sina arbetsplatser.

Gällande kraven på personalutrymmen så beskriver Byggavtalet (2017) den standard som gäller enligt en överenskommelse mellan berörda parter. Personalutrymmen är i sig en viktig del vid planering av arbetskraften inom ett byggprojekt. Nedan beskrivs de nuvarande allmänna kraven i överenskommelsen gällande personalutrymmen som är aktuella för examensarbetet.

Litteraturstudie

• Bodar

o Minst 3,4 kvm per person (exkl. toalett) och minst 2,4 m i takhöjd

• Vagnar

o Minst 3,0 kvm per person (exkl. toalett) och minst 2,2 m i takhöjd (dock är en

lägre takhöjd godtagbar i så kallade combivagnar) • Matrum

o Vid bord ska det vara en axelbredd med 80 cm per person

o Stolar med ryggstöd

o Krokar för att hänga upp väskor

• Omklädningsrum

o Minst ett 30 cm brett låsbart skåp och ett 30 cm brett skåp/fack för upphängning

av arbetskläder • Tvättrum

o En tvättkran per påbörjat fyrtal personer

o Duschar med avskärmningar