I detta avsnitt beskrivs de styrande delarna i och omkring de förändrade arbetstiderna inom ett byggprojekt. De styrande faktorerna omfattar externa faktorer som fallföretaget själva inte kontrollerar.
4.4.1 Arbetstid och arbetstidslagen
Arbetstid är enligt Nationalencyklopedin (2020a) en fastställd tid då arbete utförs på en specifik arbetsplats. Statistiska Centralbyrån brukar enligt Åkerstedt (1995) välja att dela in arbetstiderna i olika typer, vilka beskrivs som dagarbete, regelbunden men förskjuten arbetstid samt oregelbunden arbetstid. Dagarbete pågår mellan 6.45-17.45, regelbunden men förskjuten arbetstid är att betrakta som till exempel morgon, natt- eller kvällsarbete och oregelbunden arbetstid är detsamma som obekväma arbetstider.
I huvudsak kan oregelbunden arbetstid delas in i tre grupper, vilka är traditionellt skiftarbete (vilket
är vanligt förekommande inom industrin), schemalagd arbetstid och övriga oregelbundna
arbetstider (vanligt bland egenföretagare). Vid traditionellt skiftarbete löser två eller flera lag av varandra på förutbestämda tider under dagen. Schemalagd arbetstid kan vara då man exempelvis går på turlista och vaktschema och är en mer flexibel variant av skiftarbete. Här är avlösningstiderna mer varierande än vid skiftarbete och finns inga förutbestämda skiftlag. Schemalagd arbetstid är vanligt inom sektorer så som service, kommunikation, vård och bevakning. Övriga oregelbundna arbetstider är svåra att definiera och beskrivs som osystematiska. Som tidigare nämnt så är detta den mest vanliga tiden bland egenföretagare. (Åkerstedt, 1995)
Arbetsrätten är vad man kallar det system av olika rättsregler som man tillämpar inom arbetslivet. De regler som behandlar förhållandet mellan privata rättssubjekt, med andra ord enskilda personer, föreningar och företag, kallas för civilrättsliga regler. Även myndigheter kan räknas som ett privat rättssubjekt i de fall som en myndighet agerar arbetsgivare. De civilrättsliga reglerna omfattar bland annat medbestämmande, regler om anställningsavtal och anställningsskydd. Inom svensk arbetsrätt är kompromisser vanligt, av den anledning att arbetsmarknadsorganisationer och förhandlingar spelar en stor roll. (Bylund & Viklund, 2011)
Den lag som i Sverige reglerar arbetstid kallas för Arbetstidslagen, och är tillämpbar på de flesta arbetstagare som utför arbete åt en arbetsgivare. Lagen gäller för alla typer av anställningar, vilket medför att anställningstiden inte spelar någon roll. I lagen finns det fyra skilda begrepp för arbetstid vilka är ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid. (Bylund & Viklund, 2011)
Ordinarie arbetstid innebär att arbetstimmarna per vecka får uppgå till högst 40 timmar och något maximalt antal arbetade timmar per dygn finns inte. För en person som utför skiftarbete finns det möjlighet att under en period om fyra veckor arbeta en genomsnittlig tid på 40 timmar i veckan. Jourtid är tillåtet inom vissa yrkesgrupper och innebär att ytterligare arbetstid får tas ut utanför den ordinarie arbetstiden. Jourtiden får under fyra veckor vara högst 48 timmar och under en månad max 50 timmar. Enkelt beskrivet så innebär jourtid att arbetaren ska befinna sig på arbetsplatsen,
Litteraturstudie
beredd att utföra arbete, under den aktuella tiden. Detta är således inte tillämpbart för samtliga yrkesgrupper, exempelvis vakttjänst. (Bylund & Viklund, 2011)
Övertid och mertid är enligt Bylund & Viklund (2011) arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid. Likt reglerna kring ordinarie arbetstid och jourtid finns det även här regler kring antalet timmar, där övertid får uppgå till högst 350 timmar per kalenderår och mertid till 200 timmar under samma tidsperiod.
Vad gäller skiftarbete så finns det huvudsakligen två typer av skiftarbete, två- och treskiftsarbete. Det förstnämnda innebär att ett lag täcker dagsarbetet (ca klockan 06–14) och ett lag täcker kvällsarbetet (ca klockan 14–22). Det första skiftet brukar benämnas som morgonskiftet och det andra som kvällsskiftet. Ofta använder man vad som kallas för ett tvåskiftssystem, vilket innebär att man arbetar fem dagar på morgonskiftet och fem dagar på eftermiddagsskiftet. Vanligt är också att man har ett uppehåll för veckoslutet. Start- och sluttider samt skiftlängderna varierar beroende av vilka avtal som finns lokalt. Skillnaden mellan tvåskiftsarbete och treskiftsarbete är att ett nattskift kompletterar morgon- och kvällsskiftet. Går man sedan från två- och treskift till fyr-, fem- och sexskift så innebär det samma sak som vid treskiftsarbete bara det att rotationen går snabbare. Dygnet har således delats in i tre åttatimmars perioder. (Åkerstedt, 1995)
4.4.2 Avtal och löner
Arbetstidslagens bestämmelser är enligt Bylund & Viklund (2011) dispositiva, vilket betyder att de kan avtalas bort i ett kollektivavtal. Nationalencyklopedin (2020b) beskriver ett kollektivavtal som ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen och arbetstagarorganisationen om vilka villkor som gäller för anställningen av arbetstagaren samt om förhållandet i övrigt mellan den anställde och arbetsgivaren. Det kollektivavtal som enligt Byggnads (2020) just nu gäller mellan Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetarförbundet är Byggavtalet 2017. I Byggavtalet 2017 finns bland annat avtalat om arbetstid, lönebestämmelser, viss frånvaro och ledighet, permittering och väntetid, reseersättning och väntetid, löneutbetalning och ordningsregler. Gällande arbetstid beskriver Byggavtalet 2017 följande:
• Ordinarie arbetstid är 40 timmar per helgdagsfri vecka, exklusive raster, och kan förläggas måndag till söndag 05.00-24.00
• Om ingen överenskommelse om ordinarie arbetstid träffats med arbetslaget så gäller åtta timmars arbetsdagar mellan klockslagen 6.30-17.00, måndag till fredag
• Arbetsgivare får träffa en överenskommelse kring individuell arbetstid med en enskild arbetstagare
• Arbetsgivare får bedriva arbete i skift i enlighet med vad som står i Byggavtalet 2017. Ett avsteg från reglerna om nattvila och veckovila i arbetstidslagen görs därför. (Sveriges Byggindustrier & Svenska Byggnadsarbetarförbundet, 2017)
Byggavtalet (2017) beskriver vidare hur exempelvis glidformsgjutningar och liknande arbeten, där det av rent byggtekniska skäl behövs bedrivas arbete utan avbrott under en längre tid, får bedrivas i långskift. Ett långskift beskrivs i Byggavtalet (2017) som ett skift om 11 timmar, och arbetsgivaren
Litteraturstudie
har rätt att bedriva två s.k. långskift vid sådana arbeten. Den ordinarie arbetstiden per vecka ska enligt Byggavtalet (2017) förkortas då s.k. långskift bedrivs.
Enligt Byggavtalet (2017) finns det två löneformer, prestationslön och tidlön. Prestationslön är olika former av löneformerna ackord och resultatlön, och innehåller en lönedel som är rörlig. Tidlönen är en fast lön, men kan dock också kompletteras med en rörlig lönedel om högst 6% utan att den ur ett löneperspektiv ska ses som en prestationslön.
Prestationslön, även kallad ackords- eller resultatlön, är den huvudsakliga löneformen inom TBM-arbeten (trä, betong och mureriTBM-arbeten) för nyproduktion, samt reparations-/rivningsTBM-arbeten och om- och tillbyggnadsarbete. Prestationslön ska även gälla för företag med särskilda verksamhetsinriktningar, så som exempelvis plattsättnings- och tätskiktsarbeten. Lönen ska beräknas per timme och tillämpas för varje arbetsplats enskilt. (Sveriges Byggindustrier & Svenska Byggnadsarbetarförbundet, 2017)
Tidlön som huvudsaklig löneform gäller för byggservice- och markarbeten samt företag med särskild verksamhetsinriktning som enligt överenskommelse inte ska ha prestationslön. Tidlönen kan ges ut i antingen tim- eller månadslön (Sveriges Byggindustrier & Svenska Byggnadsarbetarförbundet, 2017). Enligt Heyman (2012) finns det en koppling mellan användandet av just ackordslöner och produktivitet. Användandet av ackordslöner innebär enligt Heyman (2012) både en högre lönespridning tillsammans med en högre genomsnittlig produktivitet. Fackföreningen Byggnads (2020) beskriver ackordet som ett verktyg för att kunna skapa ett flöde där arbetslaget är mer effektivt i sitt arbete än branschens genomsnitt. Byggnads (2020) menar vidare att ackordet ger ett större incitament för engagemang, medbestämmande och ansvarstagande, tillsammans med ett slags erkännande för arbetstagarna eftersom systemet innebär att varje individ kan vara med och påverka sin lön.
4.4.3 Störning mot omgivningen
Beroende på geografisk plats kan olika lokala regler påverka ett företags verksamhet. I Stockholms stad finns det särskilda regler för byggverksamheter när det gäller buller. Bedriver man verksamhet så är man enligt lag skyldig till att inte orsaka störningar mot omgivningen, till exempel andra verksamheter och boenden. I Plan- och bygglagen står beskrivet hur byggarbeten i sin planering ska planeras för att sedan genomföras på ett sådan sätt att minsta möjliga obehag uppstår för omgivningen. När arbeten som kan innebära störningar mot omgivningen ska utföras så är det således verksamhetsutövarens skyldighet att ge sig själv den kunskap som behövs för att inte orsaka en störning mot omgivningen. (Stockholms stad, 2020)
Vidare beskriver Stockholms stad (2020) hur det finns regler gällande byggarbete på natten. Vid arbeten nattetid (mellan klockan 22–07) bör inte ljud från arbeten överstiga värdena 45 dBA ekvivalent och 70 dBA max vid bostadsfasad, och inomhus med stängda fönster gränsvärdena 30 dBA ekvivalent och 45 dBA max. Stockholms stad (2020) beskriver hur det här i praktiken medför att bullrande arbeten inte får utföras nattetid. Behöver man utföra bullrande arbeten så ska dessa anmälas till miljöförvaltningen senast sju dagar innan det planerade arbetet ska utföras.
Litteraturstudie