Under detta avsnitt presenteras studiens slutsats genom ett besvarande av de valda forskningsfrågorna i avsnitt 1.3. Frågorna listas nedan och besvaras i löpande text med tillhörande motivering.
Forskningsfråga 1: Vilka hinder och drivkrafter finns för en förändring av arbetstiderna?
Som svar på forskningsfrågan presenteras följande lista innehållandes de identifierade hindren och drivkrafterna:
• Interna faktorer
o Drivkrafter
▪ Incitament till förändring
❖ Kontraktshandlingar ❖ Förseningar ❖ Arbetsmetoder ▪ Resultat av förändringen ❖ Projektets utgifter ❖ Produktionstid/tid för färdigställande o Hinder
▪ Svårigheter och hindrande faktorer
❖ Projektorganisation ❖ Informationsöverföring ❖ Personalutrymmen ❖ Säkerhet ❖ Administrativa arbetsuppgifter ❖ Arbetsplatslogistik • Externa faktorer o Hinder ▪ Styrande faktorer
❖ Arbetstid och arbetstidslagen
❖ Kollektivavtal
❖ Lönemodeller
❖ Lokala regler inom Stockholm stad
Motivering: Studien identifierade 15 olika faktorer som påverkar eller påverkas av en förändring av arbetstiderna och presenteras i studiens resultat i underavsnitt 5.1.3. Ingen inbördes rankning
Slutsatser
har i studien gjorts även om det under studiens genomförande framkommer att vissa faktorer har en större påverkan på projektet än andra. Faktorerna har delats in i som antingen interna eller externa, där det avgörande var företagets förmåga att påverka utfallet. De interna faktorerna omfattar identifierade hinder och drivkrafter som genom en förändring av processer, arbetssätt eller attityd inom fallprojektet kan variera i sin påverkan. Externa faktorer kan inte direkt påverkas av fallprojektet utan kontrolleras av myndigheter och beslutsfattare på kommunal eller nationell nivå. De externa faktorerna benämns i studien som styrande faktorer, medan de interna faktorerna har
delats in i incitament till förändring, svårigheter och/eller hindrande faktorer samt resultat av
förändringen.
Forskningsfråga 2: Vilka är de företagsinterna hindren och drivkrafterna och vilken påverkan har dessa?
De företagsinterna hindren och drivkrafterna är:
❖ Kontraktshandlingar ❖ Förseningar ❖ Arbetsmetoder ❖ Projektets utgifter ❖ Produktionstid/tid för färdigställande ❖ Projektorganisation ❖ Informationsöverföring ❖ Personalutrymmen ❖ Säkerhet ❖ Administrativa arbetsuppgifter ❖ Arbetsplatslogistik
Motivering: De interna faktorerna presenteras i underavsnitt 5.1.3 och har genom litteraturstudien (kapitel 4) samt intervjuerna (se avsnitt 5.2) undersökts och kartlagts. Kontraktshandlingarna kan enligt studien vara både en hindrande och drivande faktor mot en förändring av arbetstider, då det redan i AF-delen kan avtalas om att delar eller hela produktionen ska bedrivas med förändrade arbetstider. Förseningar kan vara en drivande faktor till en förändring av arbetstider, vilket bekräftas av intervjuer med personal samt i litteraturen där Awad et al. (2008) beskriver hur förändrade arbetstider kan bidra med att hantera förseningar. Vad gäller arbetsmetoderna så är dessa i nuläget ett hinder, då bristen på upprepningar i produktionen bidrar till svårigheter i överlämningen mellan skift eller enskilda arbetare.
Projektorganisationen styr till stor del ansvarsfrågor och fördelningen av arbetsuppgifter, men där dagens organisation vid fallprojektet inte är anpassad till andra arbetstider än de nuvarande. Således är den att betrakta som ett hinder. Studien indikerar att informationsöverföring inom projektet är essentiell när det kommer till införandet av förändrade arbetstider. Informationsöverföringen är särskilt viktig vid överlämnandet eller övergångar mellan arbetspass eftersom fler medarbetare uppehåller sig på samma yta och samspelar till en större grad än vid ordinarie arbetstider. Bristen på personalutrymmen kan även det utgöra ett hinder, då det enligt byggavtalet finns reglerat till
Slutsatser
vilken yta varje medarbetare ska ha till sitt förfogande. Flertalet ytor går att dela på, exempelvis matbord, medan omklädningsrums skåp måste vara personliga.
Säkerhet är vid fallföretaget/projektet en viktig parameter i det dagliga arbetet, och en förändring av arbetstiderna får inte försämra förutsättningarna att bedriva ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Säkerheten i sig är inte ett hinder, utan blir ett hinder om inte tillhörande faktorer går att genomföra framgångsrikt. En bristfällig informationsöverföring kan som exempel innebära att säkerhetsarbetet blir lidande, vilket gör att säkerheten i det läget blir ett hinder för införandet av förändrade arbetstider. De administrativa arbetsuppgifterna samt arbetsplatslogistiken identifieras i studien som hindrande faktorer, då dessa kan utgöra ett merarbete för medarbetare i projektet och beroende av kapaciteten så kan det bli svårt att hinna med.
Projektets utgifter och produktionstid/tid för färdigställande benämns de två faktorerna som identifierats som tydligt drivande, särskilt vad gäller det ekonomiska. Arbetskraften vid fallprojektet motsvarar ca 25–30% av den totala kostnaden och förändras arbetstiderna så förväntas utgifterna vid projektet att öka. Sett till produktionstiden indikerar studien på att den totalt sett går att minska, vilket enligt en tillfrågad projektchef kan leda till att utgifterna totalt sett blir lägre.
Forskningsfråga 3: Vilka förutsättningar bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider? De förutsättningar som bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider är:
❖ Förutsättning 1: En tidig förankring
❖ Förutsättning 2: Fastställa arbetsplatsens kapacitet
❖ Förutsättning 3: Regelbunden uppföljning av implementeringen
Motivering: För en förändring av arbetstiderna inom fallprojektets produktion har det i studien framkommit följande vad gäller förutsättningarna som bör finnas för ett genomförande. Till att börja med behövs behovet och händelsen förankras tidigt bland medarbetarna. Inom branschen och på fallprojektet finns en vana och en kultur att arbeta enligt dagens arbetstider, de ordinarie 6.30-16.00. Utifrån vad som beskrivs i litteraturen gällande förändringsprocesser så kan det på en arbetsplats finnas ett motstånd mot förändringar. Men genom en tidig förankring kan medarbetare i ett tidigt skede förbereda sig på att det med tiden kan komma att införas förändrade arbetstider, och på så sätt kan tröskeln mot en förändring sänkas.
Ett andra steg är att fastställa och se till att arbetsplatsen har kapaciteten, både organisationsmässigt men även platsmässigt. Kapacitet rent organisationsmässigt syftar på att fallföretaget, i rollen som huvudentreprenör, alltid ska kunna ha en ur personalen på plats i samband med att arbete i produktionen utförs. Platsmässigt syftar till att arbetsplatsen ska kunna inrymma en större bemanning, särskilt vad gäller skåp i omklädningsrummet. I takt med att organisationens kapacitet fastställs är även en förutsättning att ansvar inom projektet är tydligt fördelat. Alla behöver på förhand veta vem som ansvarar för vad, samt vad som gäller vid exempelvis bortfall i personalstyrkan.
Slutsatser
Vidare anser författaren av studien att en ytterligare förutsättning är att bedriva en regelbunden uppföljning av arbetssättets påverkan på produktionen. Genom en löpande uppföljning kring hur de förändrade arbetstiderna upplevs fungera bland personalen i kombination med en uppföljning av tidplan, budget och kvalité i utförandet, så kan arbetssättet fortsätta utvecklas. Uppföljningen skulle även bidra med att fallprojektet kan fånga upp delar som fungera bra och mindre bra, och därmed utreda orsaker. Detta arbete tros kunna bidra med att öka fallprojektets förutsättningar till att bedriva en produktion med förändrade arbetstider, i det fall det har bedömts nödvändigt.