Workshop 1

Inledningsvis presenteras en sammanfattande lista över de identifierade faktorerna som påverkas vid en förändring av arbetstiderna. Därefter presenteras respektive faktorer i löpande text utifrån vad som framgick vid workshopen.

Enligt produktionschefen kan följande faktorer komma att påverkas vid en förändring av de nuvarande arbetstiderna ✓ Lönemodeller/fackliga/arbetsrättsliga konsekvenser ✓ Arbetstidslagen ✓ Organisationen ✓ Projektering ✓ Anbudsarbetet ✓ Informationsöverföringen ✓ Arbetet med skyddsronder ✓ Störning mot omgivning ✓ Möteskultur

✓ Kostnader/utgifter (AK-/hyreskostnader) ✓ Krav på svarstider för beställaren

✓ Logistik ✓ Sluttider

✓ Ytor på arbetsplatsen

✓ Torktider med hänsyn till fukt ✓ Administration av tidplan ✓ Kontroller och dokumentation

Inom fallprojektet tillhör anställda på olika nivåer olika fackförbund. För anställda yrkesarbetare, vilket inom distriktet främst är snickare, är fackförbundet Byggnads det fack som är störst. Bland tjänstemännen är det mer uppdelat för vilket fackförbund man är medlem i. Fackförbundens främsta uppgift är att i förhandlingar med arbetsgivaren lyfta fram sina medlemmars intressen. Vid förändringar i förutsättningarna mellan anställda och arbetsgivaren så föregås dessa oftast av diskussioner mellan arbetsgivare och förbund. Vid en förändring av arbetstiderna så påverkar detta enskilda arbetare, och kan möjligtvis bli en fråga för facket. Om de förändrade arbetstiderna vidare bär med sig en förändring av nuvarande lönemodeller så kan även detta behöva förhandlas innan.

Resultat

Arbetstidslagen innehåller regler för hur mycket man får arbeta. Utöver arbetstiden i sig, reglerar den även jourtid, beredskap, raster och vila mellan arbetspass. Sett utifrån studiens syfte är arbetstidslagen intressant utav den anledningen att de förändrade arbetstiderna helt eller delvis kan komma att styras av arbetstidslagen, menar produktionschefen.

I dagsläget består projektorganisationen inom fallprojektet av en projektchef, produktionschef, inköpare, installationssamordnare, projektingenjörer, planeringsingenjör och produktionsledare. Antalet tjänstemän på varje position i organisationen styrs till största del av storleken och komplexiteten hos det enskilda projektet, vilket så även är fallet vid fallprojektet. Är projektet stort kan det exempelvis behövas fler än en produktionschef, där en uppdelning kan ske antingen över projektområden eller etapper. Förändrade arbetstider kan möjligtvis även det påverka organisationen, eftersom det krävs att platsledningen närvarar fler timmar om dygnet.

För att arbetet i skift ska vara genomförbart kan det i vissa fall tänkas ta hänsyn till redan i projekteringsskedet. Vid installationer kan det som exempel väljas system som går att montera jämsides (sprinkler-rör eller rör-ventilation). Min tanke är att om man redan i projekteringsskedet underlättar för skiftarbete, så kan det i produktionsskedet optimeras. Således behöver inte projekteringsarbetet utgöra ett hinder för införandet av förändrade arbetstider, men kan däremot möjligen verka i motsatt riktning om inte hänsyn tas.

Vid lämnande av anbud är det inte helt klarlagt hur ett projekt med skiftarbete påverkar tider och kostnader enligt produktionschefen.

Vid skiftarbete arbetar två eller flera arbetslag sekventiellt på arbetsplatsen. När ett arbetslag avslutar sitt pass, fortsätter ett annat arbetslag där det första klev av. Ett hinder vad gäller förändrade arbetstider kan därför vara överlämningen mellan skiften. Med överlämning åsyftas informationsöverföringen mellan respektive arbetslag, vilket kan vara frågor kring vad som gjorts, vad som skall göras och problem som uppstått. Har exempelvis det första arbetslaget haft ett stillestånd så är det inte säkert att det andra arbetslaget kan följa sin bestämda tidplan. Skiftet påbörjas därför i det här fallet med att försöka ta igen tid som gått förlorad under det första skiftet. Hur detta påverkar produktiviteten och/eller effektiviteten är svårt att säga på rak arm, men i regel brukar förändringar i tidplanen innebära kostnadspåverkan.

I nuläget genomför fallprojektet en skyddsrond per vecka. När arbetstiden utökas som en följd av skiftarbetet kan det bli aktuellt med fler än en skyddsrond per vecka.

Störningar mot omgivning syftar till den under byggskedet ökade aktivitetens påverkan på omgivningen. Med förändrade arbetstider, exempelvis skiftarbete, ökar antalet aktiva arbetade timmar på byggarbetsplatsen. Det här medför att risken för en eventuell störning mot omgivningen ökar, som en följd av att byggarbetsplatsen är igång fler timmar på dygnet. På fallprojektetet arbetar man inom produktionen idag mellan tiderna 6:30 och 15:30. En förändring av arbetstiderna kan således innebära en förskjutning, det vill säga en längre arbetsdag. Vid arbeten som innebär buller kan omgivningen påverkas i den mån att man utsätts i större utsträckning än tidigare.

Resultat

På fallföretagets projekt arbetar man efter en struktur vad gäller möten, där man varje vecka samlas samma tider för att gå igenom eller diskutera olika frågor. Exempel på möten är internmöte, BAS-möte, Teknikmöte och Tidplanmöte. Mötesfrekvensen är oftast relativ till framdriften i produktionen, där förändrade arbetstider gissningsvis kräver en högre mötesfrekvens. Huruvida samtliga möten påverkas är inte helt klart, och det är även möjligt att en nuvarande möteskultur kan bibehållas.

AK-kostnader, eller allmänna kostnader, är de indirekta kostnaderna i ett projekt. Dessa är utgifter inom ett projekt som inte direkt allokeras till specifika aktiviteter. Två exempel på AK-kostnader är hyra av maskiner och verktyg. Mycket av de verktyg och maskiner man använder sig av inom projekt är på hyra. En av anledningarna till detta är att varje projekt är unikt och att det för ett företag i fallföretagets storlek är mer lönsamt att hyra in maskiner och verktyg inför varje enskilt projekt. Alternativet hade varit att fallprojektet själva ägt alla maskiner och verktyg. Nackdelen i det fallet är att man då haft större fasta kostnader, och med det varit mer känsliga för nedgångar av antalet inkommande projekt.

Inom projekten som exjobbet avser så arbetar man med fråga-svar. Ett fråga-svar innebär att otydligheter finns i handling och att entreprenören behöver få svar från antingen projekteringen eller beställaren kring hur en aktivitet ska genomföras. I fallet med fallprojektet så är projektet en utförandeentreprenad, vilket medför att man bygger så som beställaren och projekteringen ritar. Alla otydligheter i handling behöver inte medföra ett fråga-svar, men genomgående brukar otydligheter som innebär en tid-kostnadspåverkan behöva besvaras. Tiden från det att en fråga ställts till att den besvaras brukar benämnas svarstid, och projektets framdrift kan i vissa fall påverkas av svarstiderna. Svarstiden i sin tur påverkas ofta av frågans komplexitet och projekteringens/beställarens effektivitet vad gäller att besvara frågor. Om man inför ett skiftarbete eller förändrar arbetstiderna så blir svarstiderna ännu mer kritiska.

Byggarbetsplatser är beroende att på ett smidigt sätt kunna ta emot och skicka bort material med annat. Dels handlar det om den ingående logistiken, men sen även också sophanteringen på arbetsplatsen. Med förändrade arbetstider påverkas bägge dessa delar, då transporternas frekvens och/eller storlek kan komma att påverkas.

Vid skiftarbete och/eller förändrade arbetstider påverkas med största sannolikhet tiderna för färdigställande. Med tider för färdigställande menas projektets beräknade sluttid. En av grundidéerna med införandet av skiftarbete är att arbeta in tid för att slutföra aktiviteter snabbare. Huruvida en tidigare sluttid spelar roll kan variera, men i tiderna för färdigställande har oftast en ekonomisk inverkan på projektekonomin.

AK-ytor är ytor eller lokaler som betalas som en allmän kostnad. Exempel på en sådan yta är omklädningsrum, vilka brukas dagligen av anställda på projektet. Omklädningsrummen är oftast enkla och innehåller personliga skåp och duschar. Vid skiftarbeten så kommer antalet skåp behöva utökas som en följd av att antalet medarbetare på arbetsplatsen ökar. Känt sedan tidigare är också att man inom projekt i Stockholms innerstad ibland kan ha svårt med plats, som en följd av den begränsade ytan i och omkring projekten.

Resultat

Aktiviteter som omfattas av torktid, exempelvis gjutning eller läggning av plastmatta, kommer oavsett skiftarbetet eller den förändrade arbetstiden att fortsatt ha sin specifika torktid. Förändrade arbetstider behöver därför inte skynda på aktiviteter likt dessa.

Administrationen av tidplanen förändras då hänsyn behöver tas till skiftarbeten och dess utföranden.

Med kontroller omfattas bland annat egenkontroller. I takt med att arbetstiden förlängs eller förändras så påverkas även arbetet med kontroller. Om ett projekt som arbetar 40 timmars arbetsveckor exempelvis levererar 10 egenkontroller i veckan och förlänger sin arbetstid med det dubbla som en följd av införandet av skiftarbete, bör även antalet egenkontroller i teorin fördubblas. För kontrollansvariga i ett projekt innebär detta således mer jobb, samtidigt som behovet av ett väl fungerande kontrollprogram blir mer tydligt. Om det i ett projekt finns problem gällande släpande kontroller, så skulle konsekvenserna förmodligen bli större i ett projekt som arbetar i skift.