Analys och tolkning studie II

I tabell 4 beskrivs hur antalet skriftliga, asynkrona dialoger har an- vänts under de tre högskolekurserna. Kurs 3 ingår inte i studien. Inledningsvis analyserades meningsinnehållet deskriptivt i 759 skriftliga, asynkrona dialoger (54 %) av totalt 1 409 från fyra kursuppgifter i kurs 1 och 2 med att kategorisera dem i om de var ämnesinriktade eller inte.

Tabell 4. Antalet skriftliga, asynkrona responser i den nätbaserade lärgemen- skapen under kurs 1, 2 och 4 på halvfart distans.

Kurs 1 Kurs 2 N Kurs 4 N

Antal inlägg 814 595 1 409 659 2 068 (100 %)

Innehållsanalys 350 409 - 759 (54 %)

Selektiv analys 71 118 76 265 (13 %)

Utelämnade inlägg 384 106 11 501 (24 %)

av totalt 2 068 (13 %) från en studentgrupps individuella svar på åtta kursuppgifter och de gruppvisa skriftliga, asynkrona respon- serna från kurs 1, 2 och 4. Övriga 501 inlägg (24 %) utelämnades, eftersom de i huvudsak omfattades av inledande administrativ-, or- ganisatorisk- och teknisk kommunikation mellan studenter och lä- rarutbildare samt de utelämnade inläggen från den första kursupp- giften som hade helt social karaktär.

Kategoriseringen jag utgick från hämtades från Veerman och Veldhuis-Diermanses (2001) modell. De ämnesinriktade inläggen innefattar tre nivåer; presenterar ny information som fakta, teore- tiska idéer och erfarenheter eller valmöjligheter, förklarar utifrån tidigare reflektioner och idéer eller vidareutveckling av dem samt

utvärderarnågot som syftar till eller förhandlar tidigare idéer eller kritisk granskning. Inläggen utan ämnesinriktning innefattar fyra nivåer: organiserande ”Är det OK att göra detta först”, teknisk ”Var finns funktionen för att kunna svara på inlägget”, sociala ”Bra jobbat!” och nonsens”Vem följer med…”.

Eftersom många av studenternas inlägg innehöll accepterande och bekräftande inslag av vad andra studenter redan har skrivit, reviderade jag modellen med att lägga till kategorin reproduktio-

ner. Tabell 5 illustrerar den reviderade versionen.

Tabell 5. Reviderad version av Veerman och Veldhuis-Diermanses modell. Kategorier Meningsinnehåll

Reproduktioner Accepterande och bekräftande inslag av vad andra

studenter redan har skrivit Egen information

(utan teori)

Baseras på erfarenheter och egna tyckanden, utan teo- rikoppling

Förklarar (med teori)

Baseras på teorier utifrån tidigare reflektioner och idé- er eller vidareutveckling av dem

Utvärderar Syftar till eller förhandlar tidigare idéer eller kritisk

granskning, positivt som negativt

Sociala Bra jobbat! Bra eller intressant skrivet!

Kategorierna ”ny information” omarbetades till egen information och skulle baseras på erfarenheter och egna tyckanden, utan teori-

koppling. Kategorin förklarar skulle även ha en teoretisk dimension med egna reflektioner, idéer eller en vidareutveckling av dem. Jag ville med det tydliggöra om och hur studenterna använde litteratur och teorier. Inläggen utan ämnesinriktning reducerades endast till

Sociala. Kategorin ”nonsens” och tekniska spörsmål saknades helt

bland inläggen, eftersom de utlämnades då fokus var på menings- innehållet och relationen till andra texter.

Därefter analyserade jag selektivt hur dialogens mening kan medvetandegöras av olika röster med att selektivt analysera 265 skriftliga, asynkrona dialoger (13 %) av totalt 2 068, utifrån Bakh- tins röstbegrepp (1981; 1986, 2004a & b). Det selektiva datamate- rialet omfattades av en studentgrupps individuella svar på åtta kursuppgifter och de gruppvisa skriftliga, asynkrona responserna mellan de sju studenterna i kurs 1, 2 och 4. Processen kan också beskrivas som att olika teman eller mönster i studenternas text- handlingar fick växa fram ur materialet under två analysfaser (Patton, 2002). För att kunna urskilja dessa nivåer av ord med oli- ka röster valde jag att analysera helheten av meningsinnehållet, inte texthandlingen rad för rad. Jag utgick från Bakhtins beskrivning av relationen och interaktionen mellan dialogens röster: “as a neutral word of a language, belonging to nobody, as an other’s word, which belongs to another person and is filled with echoes of the other’s utterance; and, finally, as my word, for, since I am dealing with it in a particular situation, with a particular speech plan, it is already imbued with my expression” (1986, 2004b, s. 88). Jag ut- gick från att studenternas röster, som formats i deras texthandling- ar, innehöll följande innebörder:

1. Neutrala ord; “as a neutral word of a language, belonging to nobody”, tolkade jag som att yttrandet återger andras om- världsbild, generella meningar, bekräftelse eller tyckande och som inte är underbyggda med egna ord från litteraturen eller egna erfarenheter. Orden är neutrala i den betydelsen att den inte tillhör någon, eftersom den ofta syftar på något generellt eller allmänt tyckande. Exempelvis ”i lexikonet står att…”, ”man kan tro att…”, ”har man som lärare…”.

2. a)Andras ord; ”as an other’s word, which belongs to another

kade jag som att yttrandet återger övertygande ord som exem- pelvis andras erfarenheter, argument och antaganden. Men också återgivningar av eller en medvetenhet om tidigare röster som är avlägsna både socialt, kulturellt och i tid och rum. Ytt- randet innehåller därmed eko av andras röster och dialogens mening är därmed fyllt av dialogiska exempel.

b) Andras ord [från litteraturen, mitt tillägg]; “as an other’s word, which belongs to another person and is filled with echo- es of the other’s utterance”, tolkade jag som ett yttrande som bygger på andra ämneserfarenheter och resonemang från andra texter. Det vill säga en form av intertextualitet. I texten finns reproduktioner och omformuleringar av författares ord från litteraturen som mer eller mindre, formas, förhandlas och be- fästs med egna ord. I en sådan intertextualitet bryts texterna mot varandra och potentialen mellan andras röster bidrar till att konstruera och omkonstruera en gemensam mening om be- grepp och företeelser eller delar av den.

3. Mina ord; “as myword, for, since I am dealing with it in a par- ticular situation, with a particular speech plan, it is already im- bued with my expression”, tolkade jag som att yttrandet bär med sig röster med inre reflektioner, tankar och känslor, men också egna och andras röster, argument, motiveringar, motsä- gelser, erfarenheter, förkortningar och tillrättaläggande som mer eller mindre har formats, förhandlats och approprierats till egna ord. Exempelvis kan yttrandet bredda och utveckla egna och andras uppfattningar eller skapa och hitta nya exempel.

Analysen och tolkningen av meningsinnehållet illustreras dels de- skriptivt, dels med olika excerpts, där exempel på relationen mel- lan ovan nivåer av ord med olika röster kan identifieras och be- skrivas för att tydliggöra meningen i dem. Resultatet redovisas i artikel II, Meaning Content and Voices in Web-based, Asynchro-

nous Dialogues for Collaborative Learning (Amhag, Lisbeth,

2010c). Artikeln är insänd till Computers & Education för referee granskning. Ett paper har presenterats på E-Learn konferensen i oktober 2009 i Vancouver, Canada med titeln: Voices and Mea-

ning Potentials in Asynchronous Dialogues (Amhag, Lisbeth,