Del II Anläggningsutformning, drift mm
4 Analyser av säkerheten under uppförande och drift
Krav
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
Av Bilaga 2 till 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 framgår att säkerhetsredovisningen enligt 4 kap. 2 § ska innehålla en redovisning av säkerhetsanalyserna enligt 4 kap. 1 § och av
utredningar vilka har gjorts om anläggningens uppförande och omgivningspåverkan vid normaldrift, driftstörningar och haverier. Redovisning av analyser som har genomförts beträffande konsekvensbegränsande åtgärder vid svåra haverier.
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av SSMFS 2008:1 4 kap. 1 § framgår att innan en kärnteknisk anläggning uppförs eller ändras och tas i drift, ska kapaciteten hos anläggningens barriärer och djupförsvar att förbygga radiologiska olyckor och lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske, analyseras med deterministiska metoder. Analyserna ska därefter hållas aktuella. Säkerhetsanalyserna ska vara grundade på en systematisk inventering av de händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan leda till en radiologisk olycka. Identifierade sådana händelser, förlopp och förhållanden ska indelas i händelseklasser. För varje händelseklass ska det genom analyser visas att gränsvärden för barriärer innehålls och att de radiologiska omgivningskonsekvenserna är acceptabla i förhållande till värden som anges med stöd av strålskyddslagen (1988:220).
Modeller och beräkningsprogram som används för säkerhetsanalyser och för att fastställa konstruktions- och driftsgränser ska vara validerade och verifierade. Osäkerheter ska vara beaktade och data kvalitetssäkrade.
Förutom deterministisk analys ska anläggningen analyseras med probabilistiska metoder för att ge en så allsidig bild som möjligt av säkerheten.
2 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av 2 kap. 1 § SSMFS 2008:1 framgår att radiologiska olyckor ska förebyggas genom en för varje anläggning anpassad grundkonstruktion och ett för varje anläggning anpassat djupförsvar.
Beskrivning av SKB:s redovisning
I F-PSAR Allmän del 1 kapitel 3 (SKB dokID 1220377) redovisas tillämpningen av föreskriftskrav på indelning av händelser i händelseklasser. I avsnitt 3.5.2 definieras acceptanskriterier för händelseklasserna med avseende på dos till tredje man respektive dos till personal. Säkerhetsanalys för driftskedet för SFR redovisas i F-PSAR Allmän del 1 kapitel 8 (SKB dokID1261979). Analyserna i säkerhetsredovisningen F-PSAR för den framtida, integrerade anläggningen kommer att förnyas och kompletteras inför
utbyggnadsarbetena samt inför provdrift och rutinmässig drift. En inventering och kategorisering av inledande händelser för analys redovisas i avsnitt 4 i referensrapporten
SFR – Säkerhetsanalys för driftskedet (SKB dokID 1370971).
Enligt SKB:s redovisning har SFR inga säkerhetsfunktioner för driftskedet och SKB gör mot bakgrund av detta tolkningen att probabilistiska analyser inte erfordras för driftskedet (SKB dokID 1220377 avs. 3.4.2; SKB dokID 1255984 v2.0, EXT-64). Utöver denna tolkning gör SKB i F-PSAR Allmän del 1, kap. 8 för ytterligare tolkning av att en probabilistisk analys inte erfordras baserat på att SFR är en enkel konstruktion utan drivande krafter och små källtermer (SKB dokID 1261979 v2.0, avsnitt 8.8.1).
Syftet med underlagsrapporten till F-PSAR Allmän del 1, kapitel 8 är att visa hur SFR har såväl barriärer som djupförsvar för att förebygga radiologiska olyckor (SKB dokID 1370971 v2.0, avsnitt 1.1). Vidare framgår i avsnitt 1.1 att händelser som kan inträffa och orsaka radiologiska olyckor har identifierats och värderats för att ställas mot angivna acceptanskriterier. SFR:s barriärer under driftskedet är avfallsmatriser, avvattnad
jonbytarmassa, avfallsbehållare, avfallstransport-behållare (ATB) och reaktortankar enligt F-PSAR Allmän del 1 kapitel 5 (SKB dokID 1245480 v2.0 avsnitt 5.2).
I avsnitt 2.1 i underlagsrapporten framgår att händelser som analyserats med säkerhets- analyser ska indelas i händelseklasser, i enlighet med SSMFS 2008:1 och i avsnitt 2.3 framgår att SKB valt att tillämpa händelseklasserna som kravställs för kärnkraftsreaktorer i SSMFS 2008:17 (SKB dokID 1370971 v2.0). SKB har i F-PSAR reviderat händelse- klassning från tidigare tillämpning av SSMFS 2008:17 och bl.a. utgår händelseklassen H5 och händelseklassen ”restrisk” tillkommer (extremt osannolika händelser). Samtliga händelser har tilldelats nya händelseklasser. Motsvarigheter till båda händelseklasserna finns i SSMFS 2008:17. Enligt SSMFS 2008:17 tilldelas händelseklassen mycket
osannolika händelser (H5) sådana händelser som inte förväntas inträffa. Enligt SSMFS
2008:17 tilldelas händelseklassen extremt osannolika händelser (restrisker) sådana händelser som är så pass osannolika att de inte behöver beaktas i samband med säkerhets- analys. SKB har till respektive händelseklass definierat acceptanskriterier för säkerhets- analyser vilka utgörs av de referensvärden avseende radiologiska omgivnings-
konsekvenser som SSM tagit fram i rapport SSM2013-5169-4 (SKB dokID 1370971 v2.0). Dessa är redovisade i tabell 2-1 i avsnitt 2.3.
SKB beskriver en metodik för att uppnå målet att visa att anläggningen är säker från kärnteknisk synpunkt och uppfyller strålskyddslagens krav (SKB dokID 1261979 v2.0, avsnitt 3). Metodiken bygger på sex steg; inventering, värdering/bedömning,
gruppering/kategorisering, typhändelser och händelseklassning, paraplyfall och
utvärdering mot acceptanskriterier. I avsnitt 4 i underlagsrapporten (SKB dokID 1261979 v2.0) beskrivs genomförandet av metodiken som beskrivs i avsnitt 3 översiktligt och i avsnitt 5 beskrivs vilka fall som slutligen analyserats med deterministiska metoder samt analysresultatet. Analyserna är redovisade i två analysrapporter varav den ena utgör underlag för befintlig säkerhetsredovisning (SKB dokID 1271418 v1.0). Den andra rapporten beskriver analyser av dimensionerande fall för SFR:s beredskapsfunktion (SKB dokID 1273308 v2.0). I avsnitt 6 återfinns en sammanställning av resultaten i avsnitt 5
samt en jämförelse mellan analysresultat och acceptanskriterier (SSM:s referensvärden). Samtliga analyserade händelser visar att acceptanskriterier för händelseklassen H2 innehålls. Beräknade doser i analysrapporten för beredskapsfunktionen (SKB dokID 1271418) är enligt SKB baserade på en dos beräknad för en månad med hänvisning till anvisningar för beräkning av omgivningskonsekvenser för kärnkraftreaktorerna i Forsmark (SSM2008/1945) medan referensvärdena i SSM2013-5169-4 avser doser beräknade under ett år.
Bilaga 1 (SKB dokID 1385286 v1.0) till underlagsrapporten (SKB dokID 1370971 v2.0) innehåller de händelser som SKB identifierats genom arbetsmomenten enligt metodikens punkter 1-5 ovan. Bilagan innehåller ca 200 händelser varav ca 70 bedöms kunna innebära skador på avfallsmatrisen, ca 25 händelser är relaterade till brand och ca 30 är relaterade till tappade lyft. SSM har speciellt granskat de händelser som kan relateras till brand. 80 % av SKB:s brandhändelser har hänförts till händelseklassen ”restrisk”. Övriga brandhändelser har SKB hänförts till händelseklassen H4, utöver några händelser som saknar händelseklass i bilaga 1 (SKBdoc 1385286 v1.0). Samtliga brandhändelser i H4 avser brand i enstaka container/avfallskolli.
SSM begärde ett förtydligande om vilka händelser som eventuellt tillkommit i säkerhets- analys för driftskedet för den utbyggda SFR (SSM2015-725-12). I SKB:s svar argumen- terar SKB för att utbyggnaden inte innebär att radiologiska utsläpp kan bli större eller ske på nya sätt (SSM2015-725-16). SKB hänvisade till analysrapporten med dimensionerande fall för SFR:s beredskapsfunktion (SKB dokID 1273308 v2.0). I samma svar hänvisade SKB till att en uppdaterad händelseinventering kommer att genomföras. SKB betonade också att redovisningen i F-PSAR sker på en nivå motsvarande konceptuell design av anläggningen och dess system, och att F-PSAR ska ligga till grund för en (mer utvecklad) preliminär säkerhetsredovisning (PSAR) som behöver redovisas som underlag för att inleda uppförandet av anläggningen. SSM efterfrågade en plan för genomförandet av denna uppdatering med vissa specificerade uppgifter vilket föranledde en brevväxling (SSM2015-725-19, SSM2015-725-50, SSM2015-725-49 och SSM2015-725-62). SSM har efter denna brevväxling tagit del av redovisning från SKB som omfattar ”Plan för
händelseinventering – Projekt SFR – Utbyggnad (SKB dokID 1583878 v1.0).
SSM:s bedömning
Analyserna i F-PSAR för den framtida, integrerade anläggningen kommer att förnyas och kompletteras inför utbyggnadsarbetena samt inför provdrift och rutinmässig drift i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 (SKB dokID 1359931, avsnitt 6.1). SSM bedömer att ett utbyggd SFR har förutsättning att uppfylla krav enligt 2 kap. 1 § SSMFS 2008:1 avseende barriärernas och djupförsvarets förmåga att förebygga radio- logiska olyckor eftersom SSM bedömer att det för varje händelseklass kommer att kunna visas att radiologiska omgivningskonsekvenser är acceptabla i förhållande till värden som anges med stöd av strålskyddslagen i enlighet med vad som ska visas enligt 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1. Bedömningen är gjord mot bakgrund av att SSM tidigare beslutat att tills vidare inte klassificera befintlig verksamhet vid SFR i någon beredskapskategori enligt SSMFS 2014:2 (SSM beslut SSM2014-643-8). SFR är därmed inte en sådan kärnteknisk anläggning där det kan inträffa en händelse inne på anläggningen som motiverar att brådskande åtgärder vidtas för skydda allmänheten utanför anläggningsområdet. SSM bedömer att utbyggnaden är av sådan karaktär att det i samband med föreliggande granskning av SKB:s ansökan inte föreligger något behov av att ändra tidigare ställnings- tagandet avseende beredskapskategori för befintlig anläggning. SKB behöver dock i en ansökan om uppförande av tillkommande anläggningsdelar, utifrån en mer genomarbetad
händelseinventering och händelseklassning, förnya utvärderingarna av de radiologiska omgivningskonsekvenserna för respektive händelseklass.
SSM instämmer i SKB:s tolkning att föreliggande F-PSAR utgör en redovisning av konceptuell karaktär av förutsättningar för att konstruera och driva anläggningen liksom att F-PSAR ska ligga till grund för en mer utvecklad PSAR som behöver underbygga ett medgivande om att inleda uppförandet av anläggningen.
Av 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 framgår att en framtida PSAR behöver innehålla en redovisning av genomförda säkerhetshetsanalyser som krävs enligt 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1. SSM vill med beaktande av detta betona att SKB i en framtida PSAR behöver utveckla redovisningen av hur krav i 4 kap. 1 § avseende säkerhetsanalys tillämpas, med beaktande av anläggningens specifika karaktär som slutförvar för kärnavfall som skiljer sig från andra typer av kärntekniska anläggningar. SSM saknar i SKB:s redovisning en tillräckligt utförlig beskrivning av den metodik som använts för inventering och urval av händelser som används i säkerhetsanalysen. Likaledes saknar SSM i redovisningen tydliga argument som styrker att de tre händelser som SKB har analyserat täcker in eventuella övriga händelser och förhållanden som kan leda till radiologisk olycka. Det är heller inte tydligt för SSM om SKB i säkerhetsanalysen har tillgodoräknat sig funktioner hos de system som i enlighet med säkerhetsklass B2 har till uppgift att minska frekvensen och lindra de radiologiska konsekvenserna av vissa händelser.
SSM noterar att SKB anser att säkerhetsanalyser med probabilistiska metoder inte krävs för SFR på grund av dess enkla konstruktion. SSM bedömer dock att de deterministiska säkerhetsanalyserna behöver kompletteras med probabilistiska metoder i enlighet med 4 kap. 1§ SSMFS 2008:1, men att tillämpningen av dessa behöver vara anpassad till anläggningens karaktär och att det därmed kan vara tillräckligt med enklare resonemang om sannolikheter för att olika händelser ska kunna utvecklas till radiologiska olyckor. SSM vill uppmärksamma SKB på att bedömningen av den risk för omgivningspåverkan som anläggningen medför under driftskedet bör vara ett resultat av säkerhetsanalysen snarare än en förutsättning som används som argument för att säkerhetsanalysen i något avseende inte behövs.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer SSM att redovisningen i kommande PSAR, utöver att redovisa resultaten från genomförda säkerhetsanalyser, behöver utvecklas och tydligare redogöra för, och beskriva;
principerna och tillvägagångssätt för att uppfylla krav på systematisk inventering och urval av de händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan leda till en radiologisk olycka;
principerna och tillvägagångssätt för att uppfylla krav på indelning i händelseklasser;
principerna och tillvägagångssätt för att för identifiering av paraplyfall;
principer och tillvägagångssätt för analys av risker med probabilistiska metoder med adekvat detaljeringsgrad och omfattning;
validering och verifiering av modeller och beräkningsprogram som används för säkerhetsanalyser och för att fastställa konstruktions- och driftsgränser.
SSM vill uppmärksamma SKB på att redovisningen innehåller en felaktig tolkning av SSMFS 2008:17 avseende händelseklassen mycket osannolika händelser (H5). Händelse- klasserna, inklusive mycket osannolika händelser i SSMFS 2008:17 definieras och avgränsas utifrån förväntad sannolikhet och inte av s.k. konsekvenslindrande system.
Även om SSMFS 2008:17 avser kärnkraftsreaktorer bör säkerhetsredovisningen för SFR inte innehålla felaktiga tolkningar av SSMFS 2008:17, särskilt inte då SKB valt att tillämpa SSMFS 2008:17 för händelseklassning.
Efter att SKB lämnade in ansökan om utbyggt SFR har begreppet radiologisk olycka i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ersatts av radiologisk nödsituation med syftet att tydliggöra att lagen nu även omfattar situationer som ännu inte har resulterat i en olycka, vilket även har medfört ändring i 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1. Utvecklingen inom området för säkerhetsanalyser går mot att också analysera och redovisa de händelser och förhållanden som kan ge radiologiska konsekvenser till personal inom anläggningen. SSM noterar att redovisningen av beräknade doser i analysrapporten för beredskaps- funktionen är baserad på en dos beräknad för en månad (SKB dokID 1273308 v2.0) medan referensvärden som jämförs med i SSM2013-5169-4 avser doser beräknade under ett år. SSM bedömer att SKB i kommande uppdatering och utveckling av underlaget till en ansökan om att inleda uppförandet av utbyggnaden av anläggningen behöver tydliggöra argumentationen för på vilket sätt beräknade doser är jämförbara med de referensvärden för vilka jämförelsen görs.