Del II Anläggningsutformning, drift mm
3 Lokalisering, konstruktion och utförande samt drift
3.2 Konstruktionsregler
System, strukturer och komponenter ska vara konstruerade, tillverkade, monterade, kontrollerade och provade enligt krav som är anpassade till deras funktion och betydelse för anläggningens säkerhet. För att möjliggöra detta ska ett system för kvalitetsklassning
tillämpas för styrning av konstruktionskrav och kvalitetsåtgärder. Inom områdena lyftanordningar och hanteringssystem samt byggnadskonstruktioner saknas detaljerade föreskrifter för kärntekniska anläggningar6. Däremot är vissa delar av gällande föreskrifter
tillämpliga för dessa områden, dessa delar listas nedan.
Krav
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
Av Bilaga 2 till 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 framgår att säkerhetsredovisningen enligt 4 kap. 2 § ska innehålla en redovisning av de krav med konstruktionsprinciper samt
konstruktionsförutsättningar och konstruktionsregler som har styrt anläggningens konstruktion och utförande. Det ska redovisas hur anläggningen uppfyller de nämnda reglerna och förutsättningarna samt av hur byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar i anläggningen har indelats i klasser, vilka anger deras säkerhetsbetydelse.
2 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av 2 kap. 1 § SSMFS 2008:1 framgår att radiologiska olyckor ska förebyggas och utsläpp förhindras genom en för varje anläggning anpassad grundkonstruktion med flera barriärer och för anläggningen anpassat djupförsvar.
2 kap. 10 § SSMFS 2008:1
Av 2 kap. 10 § SSMFS 2008:1 framgår att en anläggning efter att den tagits i drift fortlöpande ska analyseras och säkerheten bedömas på ett systematiskt sätt. Denna analys och bedömning ska också omfatta tillämpliga regler för konstruktion, utförande och drift samt konstruktionsförutsättningar vilket har tillkommit efter drifttagningen av
anläggningen.
3 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av 3 kap. 1 § SSMFS 2008:1 framgår att en kärnteknisk anläggning ska vara konstruerad så att den har tålighet mot sådana händelser eller förhållande som kan påverka
anläggningens barriärer eller säkerhetsfunktioner. Vidare framgår att anläggningen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att de system, strukturer och komponenter som behövs med hänsyn till säkerheten är möjliga att underhålla, kontrollera och prova.
3 kap. 2 § SSMFS 2008:1
Konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara beprövade under förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma i anläggningen. Om detta inte är möjligt eller rimligt ska konstruktionsprinciperna och konstruktionslösningarna vara utprovade eller utvärderade på ett sätt som visar att de har den tålighet, tillförlitlighet och driftstabilitet som behövs med hänsyn till deras funktion och betydelse för anläggningens säkerhet.
3 kap. 4 § SSMFS 2008:1
Av 3 kap. 4 § SSMFS 2008:1 framgår att system, strukturer och komponenter ska vara konstruerade enligt krav som är anpassade till deras funktion och betydelse för
anläggningens säkerhet. Ett klassningssystem ska tillämpas för styrning av kraven på konstruktion, tillverkning, installation och kvalitetssäkringsåtgärder.
6 Sådana detaljerade föreskrifter är under framtagande, men hade inte trätt i kraft vid tidpunkten
Beskrivning av SKB:s redovisning
Av F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.4 beskrivs de säkerhetsprinciper, barriärer och tekniska system, säkerhetsfunktioner och funktioner med betydelse för anläggningens djupförsvar och strålskydd som har varit styrande för den planerade anläggningens konstruktion med beaktande av kraven i SSMFS 2008:1 och i SSM:s föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid förslutning av kärnämne och kärnavfall (SSMFS 2008:21). Anläggningens konstruktion och utformning beskrivs i F-PSAR Allmän del 1 kapitel 5 (SKB dokID 1245480).
I F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.4 redovisar SKB tillämpningen av kravet på djupförsvar för anläggningen SFR. I djupförsvarsnivå 1 ska driftstörningar och fel förebyggas genom att endast typgodkänt avfall får föras ner i förvaret och att detta sker med hanterings- utrustning som är robusta vilket ställer höga krav på kvalitet. I djupförsvarsnivå 2 ska driftstörningar och fel detekteras för att vid missöden motverka spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen och inom förvaret. I detta ingår drift- och störningsinstruktioner för kontroll av bergrum, byggnader i bergrum, stora lyftanordningar och andra system med väsentlig betydelse för djupförsvaret. I djupförsvarsnivå 3 ska förhållande som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier kontrolleras med drift- och störnings- instruktioner som bland annat reglerar brandskyddssystem, utrymningslarm och
möjligheter att isolera förvarsdelar. Vad gäller djupförsvarsnivå 4 om att ta kontroll över och begränsa förhållanden som kan uppstå vid svåra haverier så redovisar SKB att detta inte anses vara tillämpbart för SFR. Successiva driftsförslutningsåtgärder gör att endast ett begränsat antal avfallskollin innefattas av en eventuell inre händelse. Därmed bedömer SKB att svåra haverier ej kan uppkomma varför djupförsvarsnivå 4 om att ta kontroll över och begränsa förhållanden som kan uppstå inte är tillämpbart för SFR.
I F-PSAR allmän del 1 avsnitt 3.4.1 redovisar SKB barriärer för driftskedet av SFR för respektive förvarsdel. För Silo, 1-2 BMA, 1-2BTF och 1BRT tillämpas tre barriärer; avfallsmatris, avfallsbehållare och avfallstransportbehållare (under transport), medan förvarsdelarna 1-5 BLA konstrueras med en barriär för driftskedet; avfallsbehållare. SKB motiverar detta med att SFR har en enkel konstruktion, få system innehåller låga
aktivitetskoncentrationer (källtermer) och mindre drivande krafter för spridning av
aktivitet jämfört med kärnkraftreaktorer, Vidare redogörs även för tillämpliga barriärer för förvarets långsiktiga säkerhet för respektive förvarsdel, vilket ingår i granskningen av säkerhet efter förslutning i del III i denna granskningsrapport.
I F-PSAR allmän del 1 avsnitt 3.4.2 och 3.4.3 redovisas att SKB gör en distinktion mellan begreppen säkerhetsfunktion och funktioner med betydelse för anläggningens djupförsvar
och strålskydd för att tydliggöra att upprätthållandet av barriärernas integritet samt
innehållandet av acceptanskriterier vid missöde inte direkt är beroende av någon säkerhetsfunktion i anläggningen. Begreppet säkerhetsfunktion tillämpas inte för någon del av anläggningen under driftskedet. Däremot används begreppet funktioner med
betydelser för anläggningens djupförsvar och strålskydd i syfte att minimera frekvenser
för händelser identifierade i säkerhetsanalysen och/eller konsekvenser ifall de skulle inträffa. Dessa funktioner omfattar brandskydd, säker hantering och lagring av avfall, utrymning, fysisk skydd och strålskärmning.
I F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.5.1 beskrivs SKB:s valda system för indelning av byggnader, system och komponenter i säkerhetsklassning inom SFR. Ett slutförvars funktion är att förhindra eller fördröja utsläpp av radioaktivitet till omgivningen efter det att anläggningen förslutits och att under anläggningens driftskede minimera de
radiologiska konsekvenserna vid normaldrift, driftstörningar och missöden. Med beaktande av detta har SKB valt att ta fram ett klassningssystem som är anpassat till att
SFR är en slutförvarsanläggning för låg- och medelaktivt avfall (SKB dokID 1405182 v. 2.0). Det innebär att SKB i F-PSAR för utbyggt SFR har valt att införa nya principer för säkerhetsklassning jämfört med det system för säkerhetsklassning som redovisas i
säkerhetsredovisningen för befintlig anläggning (SKB dokID 1071943, version 5.0). SKB tillämpar i det valda klassningssystemet fem säkerhetsklasser, A1, A2, B1, B2 och C:
Säkerhetsklass A1 tilldelas system, strukturer och komponenter som har
barriärfunktion för anläggningens långsiktiga säkerhet (enligt SSMFS 2008:21).7
Säkerhetsklass A2 tilldelas system, strukturer och komponenter som har barriärfunktion under anläggningens driftskede (enligt SSMFS 2008:1)8.
Säkerhetsklass B1 tilldelas system, strukturer och komponenter som har säkerhetsfunktion (enligt SSMFS 2008:1) och därmed behöver krediteras i säkerhetsanalysen för anläggningens driftskede för att acceptanskriterierna ej ska överstigas vid händelse som ger radiologisk konsekvens.9
Säkerhetsklass B2 tilldelas system, strukturer och komponenter som har funktion av väsentlig betydelse för anläggningens djupförsvar, samt andra funktioner avsedda att skydda personer i anläggningen mot radioaktiva ämnen och stråldoser, vilka inte är säkerhetsfunktioner (B1).
Säkerhetsklass C tilldelas övriga system, strukturer och komponenter. SKB anger i avsnitt 3.5.3 att konstruktionen av anläggningen grundas på allmänna säkerhetsprinciper som tillämpas vid konstruktionen av de svenska kärnkraftverken samt nu gällande normer för byggnadskonstruktion.I F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.7 redovisar SKB de krav och konstruktionsprinciper som tillämpas för byggnader, system och komponenter med säkerhetsklass A1-B2 med avseende på konstruktion, tillverkning, installation och kvalitetssäkringsåtgärder:
Säkerhetsklass A1: Krav på barriärer efter förslutning relateras till bergrumsutformning
och till statiska byggnadskonstruktioner. Kvaliteten hos utförandet av anläggningen kan ha direkt påverkan på förvarets långsiktiga funktion. Speciella kvalitetskrav med
tillhörande kontroll tillämpas på bergarbeten och på betongkonstruktioner avsedda att ingå som en funktionsdel i förvarets barriärsystem med krav på goda långtidsegenskaper.
Säkerhetsklass A2: Krav på barriärer under drifttiden relateras till att konstruktionen av
barriärerna, samt tillverkning, installation och kvalitetssäkringsåtgärder ska säkerställa att barriärfunktionen kan upprätthållas under hela driftskedet. Med anledning av att
7 Enligt F-PSAR Allmän del 1 kapitel 3 (Säkerhetsklassning för Projekt SFR-Utbyggnad, SKB dokID
1411639 kapitel 6) finnsföljande barriärfunktioner för anläggningens långsiktiga säkerhet: avfallsmatrisen, betongtankar och betongkokiller, betongkonstruktioner, bentonit, återfyllning, drift- och slutförslutningar beroende på slutförvarsdelen, samt pluggar och geosfären för alla slutförvarsdelar.
8 Enligt F-PSAR Allmän del 1 kapitel 3 tilldelas avfallsmatris, avfallsbehållare och
avfallstransportbehållaren säkerhetsklass A2. Enligt säkerhetsredovisningen för befintlig anläggning (SFR 1 SAR – kapitel 3 – Krav och konstruktionsförutsättningar, SKB dokID 1071943, v
5.0, 2016-11-25) så definieras barriärerna för Silo och 1BMA under driftsskedet, utöver
avfallsmatris och avfallsbehållare, även betongkonstruktionen och förvarsutrymmet.
9 Enligt F-PSAR Allmän del 1 kapitel 3 (SKB dokID 1411639 kapitel 6) tilldelas inga system,
barriärerna under driftskedet utgörs av avfallsbehållare, avfallsmatris och avfalls-
transportbehållare så hänvisar SKB vidare till kravdokumenten (SKB dokID 1368638) och (IAEA, 2009).
Säkerhetsklass B1: SFR har inga system vars funktion specifikt syftar till att skydda
barriärerna. Det finns därför inga säkerhetsfunktioner för driftskedet eller krav på dessa för SFR.
Säkerhetsklass B2: För de byggnader, system och komponenter som är av betydelse för
anläggningens djupförsvar eller strålskydd (säkerhetsklass B2) ställs teknikområdes- specifika krav med koppling till aktuella branschstandarder (se avsnitt nedan).
Säkerhetsklass C: I referensrapporten (SKB dokID 1405182) förtydligar SKB att SFR är både en kärnteknisk anläggning och en konventionell industrianläggning. Detta innebär att de krav som ställs på konstruktioner i den oklassade kategorin C inte nödvändigtvis kommer att vara lägre än för klass A1-B2, framförallt inte ifall det rör allmän personsäkerhet.
De krav som ställs på anläggningens barriärer, till följd av säkerhetsklassningen, ska fokusera på barriärernas åldrande under driftskedet, initialtillståndet, samt beständighet efter förslutningen.
I referensrapporten (SKB dokID 1405182 v. 2.0) beskriver SKB metodik för säkerhets- klassning och tillämpningen av underliggande klassning för olika teknikområdena för anläggningen SFR. Rapporten omfattar dock inte kravbilden för säkerhetsklassning av byggnader, system och komponenter i befintligt SFR. I rapporten finns även en
klassningslista.Avavsnitt 4.2 framgår att SKB avser använda följande teknikområdesvisa krav:
Mekanisk kvalitetsklass
SKB har inte för avsikt att tillämpa mekanisk kvalitetsklassning för utrustning i
anläggningen. SKB:s motiv till detta är att inga trycksatta anordningar finns vid SFR och att den mekaniska kvalitetsklassningen är starkt kopplad till den säkerhetsklassning som används på kärnkraftverken (ANSI/ANS 51.1/52.1) där en angiven säkerhetsklass direkt tilldelas motsvarande mekanisk kvalitetsklass.
Byggnadsklassning
SKB anger att de ej avser använda ”Handbok för Nukleära Byggnadskonstruktioner (HNB)” utan vid dimensionering av byggnader istället direkt tillämpa Eurokoder. Som skäl till detta anger de att HNB är avsedd för betongkonstruktioner vid svenska kärnkraftverk.
Seismisk klass
SKB har inte identifierat ett behov av en seismisk klass då anläggningen saknar utrustning vars aktiva eller passiva funktion är absolut nödvändig under eller efter en jordbävning. En jordbävning skulle visserligen kunna innebära att utrustning eller bergutfall leder till att avfallskollin skadas så att kollinas integritet bryts, men eftersom aktiviteten är bunden till avfallsmaterialet så finns det ingen drivmekanism för att detta ska nå omgivningen. SKB har bedömt att det inte varit relevant att definiera och applicera en specifik seismisk klassning på utrustningen i anläggningen.
Lyftdonsklassning
SKB avser att tillämpa en lyftdonsklassning enligt den tekniska specifikationen för
Krananvändare i kärnteknisk anläggning (KIKA TS). KIKA TS omfattar tekniska krav på
bärande konstruktion, maskiner och elektrisk utrustning för nya lyftanordningar för kärnteknisk verksamhet. KIKA TS tillämpar för kärnteknisk verksamhet tre klassade och en oklassad nivå.
Täthetsklass
För mekanisk utrustning anges för kärnkraftsreaktorer täthetsklass P, S eller K, vilket relateras till utrustningens innehåll av radioaktiva ämnen. SKB anger att det vid SFR inte finns några system som hanterar fri aktivitet varför täthetsklassning inte tillämpas vid konstruktion av anläggningen.
I referensrapporten (SKB dokID 1405182 v. 2.0) redogör SKB för de teknikområdes- specifika krav som ställs på konstruktion, tillverkning, installation och kvalitetssäkrings- åtgärder och som följer av säkerhetsklassningen. Vidare beskriver SKB att system, strukturer och komponenter som tilldelas säkerhetsklass B2 ska ingå i säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) med krav på driftklarhet, provning och inspektion samt i anläggningens program för underhåll och åldershantering. System, strukturer och komponenter som tilldelas säkerhetsklass C ska konstrueras så att de inte kan förhindra eller vedervåga någon funktion för system, strukturer och komponenter i de övriga säkerhetsklasserna.
SKB anger i F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.5.2 (SKB dokID 1405182) att konstruktions- styrande händelser består av de inre händelserna brand, komponentfel, operatörsfel och bortfall av kraftmatning. De yttre händelser som ska beaktas för SFR är vind- och snölaster, temperaturer (gäller enbart markanläggningar, dvs. inte bergrum), havsvatten- nivå och nederbörd. Det framgår även att SFR inte är dimensionerad för jordbävning då jordbävning enligt F-PSAR Allmän del 1 kapitel 8 (SKB dokID 1261979) är att betrakta som restrisk.
Av F-PSAR Allmän del 1 avsnitt 3.5.2 framgår att för indelning av händelser i händelse- klasser så tillämpar SKB samma principer som används vid kärnkraftverken och som anges i SSMFS 2008:17, SSM:s föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnkrafts- reaktorer. SFR ska för de olika händelserna uppfylla acceptanskriterier i form av tillåten effektiv dos i mSv. Acceptanskriterierna är grundade på SSM:s inriktningsdokument för nya kärntekniska anläggningar (Referens: SSM2013-5169-4, Inriktning avseende referens- värden för nya kärntekniska anläggningar och ESS).
Avseende miljötålighetskrav för komponenter framgår i F-PSAR Allmän del 1 kapitel 3 (SKB dokID 1220377, kapitel 3.5.7) att komponenter generellt ska uppfylla de krav på temperatur, fukt, tryck, strålning med mera som deras omgivande miljö kan ge upphov till. För tillämpning av krav avseende miljötålighet hänvisar SKB till systembeskrivningar som kommer att tas fram och redovisas i PSAR.
I de följande avsnitten framgår en beskrivning av de krav på konstruktionen som SKB avser att använda inom respektive teknikområde:
Berg- och byggnadskonstruktioner
Av referensrapporten (SKB dokID 1405182 v. 2.0, avsnitt 4.2) framgår geologiska barriärer ingående i säkerhetsklass A1 ska konstrueras enligt följande krav:
Layout av bergutrymmen ska anpassas till förvarsberget så att gynnsamma hydrogeologiska- och transportförhållanden uppnås och att inneslutning, förhindrande och fördröjande av spridning av radioaktiva ämnen upprätthålls i långtidsförloppet.
Layouten av bergutrymmen ska anpassas till förvarsberget så att mekaniskt stabila förhållanden uppnås och inneslutningen av radioaktiva ämnen kan upprätthållas i långtidsförloppet.
Underjordsanläggningen ska konstrueras så att den inte påtagligt försämrar slutförvarets barriärfunktioner.
Bergets bärande huvudsystem ska utföras med Säkerhetsklass 3 enligt Eurokod 7 (2005). Valet av geoteknisk kategori ska följa IEG 5:2010.
Utförandet av bergkonstruktionerna i den utbyggda anläggningen kommer att ske med mestadels konventionella metoder för bergbrytning, bergförstärkningar, berginjekteringar samt dräner.
Vad gäller händelsen jordbävning, som definierats som restrisk, så anger SKB att markaccelerationer på upp till 0,13 g kan förekomma under anläggningens driftskede (SKB dokID 1370971).
Vidare ställs krav på att tekniska barriärer ingående i säkerhetsklass A1 ska konstrueras enligt följande krav (SKB dokID 1411639, avsnitt 6.1):
Konstruktionen av tekniska barriärer ska upprätthålla barriärfunktionen i enlighet med säkerhetsanalysen i allmän del 2.
Betongbarriären i 2BMA ska utföras i säkerhetsklass 3 enligt EKS 9 (2013). Partialkoefficient ᵞd=1,0.
Betongbarriären i 2BMA ska utföras i exponeringsklass XS enligt SS-EN 206:2013 (2013), då miljön i förvaret anses motsvara marin miljö. Av SKB (SKB dokID 1411639) ställs även krav på att samtliga förvarssalar ska konstrueras med fullgod strålskärmning. Betongkassunerna i 2BMA ska ha tillräcklig tjocklek för att kunna utgöra fullgod strålskärmning under hela slutförvarsanaläggningens driftskede.
Enligt (SKB dokID 1411639, avsnitt 6.4.3) ska förvarssalarna konstrueras för att
minimera mängden inläckande vatten som kan komma i kontakt med avfallet och därmed försämra barriärernas prestanda. Följande betongkonstruktioner ska konstrueras i
exponeringsklass XS enligt SS-EN 206:2013 med vattentäta gjutfogar och rörelsefogar, då miljön i förvaret anses motsvara marin miljö:
Bottenplattan i 2-5BLA Bottenplattan i 1BRT
Bottenplattan i inlastningszonen i 2BMA
Betongkonstruktioner i 2BMA för förvaring av avfall
Av F-PSAR Allmän del 1 kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning framgår att SKB planera att konstruera förvarsdelarna 2-5BMA, 2-5 BLA så att takdropp på avfallet kan minimeras. Av ett kompletterande dokument (SKB dokID 1580501) avseende
utformningen av förvar för BWR reaktortankar, 1BRT, framgår att taket i förvarsdelen ska förses med tunnelduk för att skydda betongkonstruktion, avfallsbehållare och tekniska installationer från takdropp och även bidra till bättre inomhusmiljö under drifttiden. SKB
har även i (MKB, Utbyggnad och fortsatt drift av SFR, avsnitt 7.5 Modernisering och teknikutveckling) adresserat behovet av åtgärder för att förbättra klimatet i anläggningen, inte bara omhändertagande av inläckande grundvatten utan även vad gäller tekniska åtgärder för att upprätthålla rätt luftfuktighet.
Lyftdon
SKB redogör i (SKB dokID 1411639, bilaga 1) för klassning av lyftanordningar. Lyftanordningen och dess system delas in i två funktionsgrupper och samtliga tilldelas säkerhetsklass B2.
Funktionsgrupp - Säker lagring och hantering av avfall 211 – Karusellkran i silo
214 – Lyftdon i silo 221 – Traverskran i BMA 224 – Lyftdon i BMA
Funktionsgrupp - Fjärrstyrd hantering av avfall med travers 211 – Karusellkran i silo
212 – Traverskranför ATB-lock i inlastningsbyggnaden 221 – Traverskran i BMA
222 – Traverskran i BMA för ATB-lock
SKB anger i (SKB dokID 1411639, avsnitt 6.4.1) att travers i 2BMA med tillhörande lyftdon ska konstrueras och genomgå tillverkningskontroll enligt KIKA TS lyftdonsklass 3 (2012). Konstruktionskrav för övriga lyftdon i anläggningen specificeras inte i SKB:s redovisning.
Elektrisk utrustning
I (SKB dokID 1405182 v 2.0) motiverar SKB att elektrisk funktionsklassning inte behöver tillämpas på SFR med att det vid den planerade anläggningen inte finns någon elektrisk utrustning som bidrar till den kärntekniska säkerheten. För en anläggning som SFR den kravnivå som ställs på motsvarande undermarksanläggningar och svensk industristandard tillräcklig.
Av (SKB dokID 1405182 v. 2.0, avsnitt 4.2) framgår att ingen utrustning tillhör säkerhets- klass B1 och det finns heller inga krav kopplade till säkerhetsklass B1. Dock tillhör viss elektrisk utrustning säkerhetsklass B2 och i avsnitt 6.3–6.4 framgår att de funktioner som klassas B2 samt kräver elkraftmatning för att uppfylla sin funktion ska ha tillgång till avbrottfri kraft.
Säkerhetsprogram
Av F-PSAR Allmän del 1 kapitel 4 avsnitt 4.6.1 framgår att för att fortlöpande upprätt- hålla eller höja säkerheten vid anläggningen finns ett säkerhetsprogram upprättat som ska utvärderas och uppdateras årligen.
Underhållsmässighet
SKB:s redovisning i F-PSAR innehåller ingen information om hur SKB i konstruktionen av anläggningen har kommer att säkerställa att de system, komponenter och anordningar som behövs med hänsyn till säkerheten är möjliga att underhålla, kontrollera och prova. Av avsnitt 3.5.3 Konstruktionsprinciper framgår det inte explicit att SKB kommer att beakta underhållsmässighet vid konstruktionen av den nya anläggningen.
Till följd av att SKB väljer att redovisa ett nytt klassningssystem för den utbyggda och integrerade anläggningen, som skiljer sig från det klassningssystem som tidigare tillämpats vid befintlig anläggning (SFR1) så resonerar SKB i (SKB dokID 1411639) kring behovet att utreda kravbilden för befintliga konstruktioner för att uppfylla de nya krav som ställs på konstruktion, tillverkning, installation och kvalitetssäkringsåtgärder. En del av utrustningen i befintlig anläggning kommer byggas ut innan förvarets byggs ut, och i dessa fall kan nya krav appliceras. I de fall befintlig utrustning får vara kvar behöver det klargöras ifall det är möjligt och rimligt att ställa nya krav enligt nya normer och
standarder.
SSM:s bedömning
SSM anser att SKB har en beaktansvärd ansats i utformningen av ett system för säkerhets- klassning där indelningen i de överliggande klasserna möjliggör en åtskillnad mellan de strukturer, system eller komponenter som har barriärfunktion för slutförvarets långsiktiga strålsäkerhet respektive de som har barriärsfunktion under driftskedet. Dessutom
adresseras de funktioner som har väsentlig betydelse för anläggningens djupförsvar med en egen klass.
Berg- och byggnadskonstruktioner
SSM bedömer att det finns förutsättningar att konstruktionsprinciper avseende berg kommer att vara beprövade under förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma i anläggningen genom att SKB avser att använda sig av beprövade konstruktionslösningar för brytningsmetod, bergförstärkningar, berginjektering samt dräner.
I det klassningssystem som SKB har tagit fram för SFR så har bergkonstruktioner till- delats säkerhetsklass A1. SSM bedömer att redovisningen i referensrapporter till F-PSAR allmän del 1 kapitel 3 som beskriver grundläggande principer för genomförandet av bergkonstruktioner är rimlig i detta skede. SKB:s redovisning av utbyggnaden av SFR i nästa steg behöver dock tydliggöra kopplingen mellan säkerhetsklasserna och krav på