Utsläpp av radioaktiva ämnen under normala driftförhållanden och vid driftstörningar

SSM bedömer i detta avsnitt de delar av redovisningen i F-PSAR SFR – Allmän del 1, kapitel 5, 6, 7 och 8 som berör förväntade nuklidspecifika utsläpp till omgivningen vid normaldrift och förväntade driftstörningar.

SSM:s bedömningar avseende anläggningens barriärer och funktioners förmåga att före- bygga olyckor, som kan leda till skadlig verkan av strålning, och lindra konsekvenser om olyckor ändå sker, redovisas i avsnitt 4 Analyser av säkerheten under uppförande och drift. SSM:s bedömningar avseende strålskydd redovisas i Del II, avsnitt 6. SSM:s bedömningar avseende säkerheten efter förslutning baserat på det totala inventariet i anläggningen redovisas i del III i denna rapport.

Krav

Av SSMFS 2008:1 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om

säkerhet i kärntekniska anläggningar), 4 kap. 2 §, Bilaga 2, framgår att en säkerhets-

redovisning ska innehålla en redovisning av förväntade nuklidspecifika utsläpp till omgivningen vid normaldrift och förväntade driftstörningar samt vidtagna åtgärder för att undvika och begränsa utsläppen.

Beskrivning av SKB:s redovisning

SKB beskriver i kapitel 5, om anläggnings- och funktionsbeskrivning, åtgärder i den planerade anläggningen för att undvika och begränsa utsläpp. I avsnitt 5.2.2 beskrivs att ventilationen i anläggningen planeras vara styrd, och att ett ventilationssystem (system 743) ska tillse att undertryck råder i förvarssalarna för att begränsa aktivitetsspridning vid eventuell brand eller tapp av avfallskolli. Förvarssalarna kommer även att konstrueras så att inläckande vatten avleds och förhindras att droppa ner på avfallet. Vidare beskriver SKB i avsnitt 7.5.2 att grundvatten och ytvatten från bergrum, tunnlar och tunnel- förskärning samlas upp och pumpas ut från bergrumsanläggningen med hjälp av system 767. Vid markplan leds sedan vattnet via hävertbrytare till havet. Aktivitetsinnehållet på vattnet som pumpas ut till havet kontrolleras en gång i kvartalet.

Kapitel 6 om radioaktiva ämnen tar upp aktivitetsfrigörelse i anläggningen. SKB anger att utöver det naturligt förekommande radonet existerar normalt ingen luftburen aktivitet i SFR och att drifterfarenheterna hittills visat att ingen luftburen aktivitet förekommit. Vidare anger SKB att aktivitetsfrigörelse endast kan förekomma för ett fåtal onormala händelser och att anläggningens riktade ventilation ser till att aktivitetsspridningen minimeras om en sådan händelse skulle inträffa. Vad gäller aktivitetsfrigörelse till vatten menar SKB att det förekommer men i mycket begränsade mängder och endast inom anläggningen. Allt vatten där aktivitet kan förekomma samlas upp och förs till FKA för aktivitetsmätningar. Dessa mätningar har hittills inte visat några betydande mängder aktivitet. SKB framhåller att totalt sett frigörs i princip ingen aktivitet i anläggningen och att själva avfallet utgör den största strålkällan (kapitel 6.6).

I kapitel 7 om strålskydd redovisas tillämpningen av SSM:s föreskrifter angående begränsningar av stråldosen till personal och omgivning, principer för dimensioneringen av strålskyddet samt stråldoser under normal drift. Av redovisningen framgår att allt avfall som hanteras i anläggningen är inneslutet i avfallskollin och att det vid normal drift inte förkommer några utsläpp av radioaktiva ämnen.

SKB redogör i avsnitt 7.5.1 för att omgivningspåverkan från luftburen aktivitet mäts med en provtagningsutrustning för uppsamling av aerosoler i frånluftsutsläppet från bergrums- anläggningen som kontrolleras veckovis. För den tid som SFR varit i drift har ingen luftburen radioaktivitet registrerats annat än som naturlig aktivitet från radons sönderfalls- kedja.

SKB redogör i avsnitt 7.5.2 för att grundvatten och ytvatten från bergrum, tunnlar och tunnelförskärning samlas upp och pumpas ut från bergrumsanläggningen och att aktivitetsinnehållet i vattnet kontrolleras en gång i kvartalet. SKB redogör vidare för att ingen omgivningspåverkan från vattenburen aktivitet uppstår vid normaldrift men att vatten kan komma att kontamineras i vid hanteringsmissöden t.ex. vattenbegjutning av kollin eller på grund av avfallskollins bristande integritet. (Se Allmän del 1 kapitel 8 – Säkerhetsanalys för driftskedet).

SKB redogör i avsnitt 7.5.3 för att omgivningskontroll utförs enligt av SSM fastställt omgivningskontrollprogram som är gemensamt för samtliga kärntekniska anläggningar inom Forsmarksområdet. Omgivningskontrollen utförs av Forsmarks Kraftgrupp. I kapitel 8, som beskriver säkerhetsanalysen för driftskedet, redovisar SKB med hänvisning till underliggande referenser (SKB dokID 1214110) och (SKB dokID

1386216) att aktivitetsutsläpp endast kan förekomma vid missöden. SKB redogör i kapitel 8.2 för händelser som kan ge upphov till utsläpp i anläggningen. I underliggande referens SFR – (SKB dokID 1370971) anges att de radiologiska omgivningskonsekvenserna är acceptabla i förhållande till kravbilden och att allmänt vedertagna spridningsmodeller för utsläpp har använts. Dokumentet hänvisar i sin tur till (SKB dokID 1271418) och (SKB dokID 1273308) som beskriver omgivningskonsekvenser vid utsläpp utanför

anläggningen. Vad gäller konsekvenser för omgivningen har spridningsberäkningar utförts och totala dosen till den mest belastade individen beräknats för intern exponering via inhalation och för extern exponering från moln samt från deponering av aktivitet på mark. Den senare exponeringen har beräknats utgående från en månads vistelse på den aktuella platsen.

SKB inkom, på begäran från SSM (SSM2015-725-17), med ett förtydligande (SKB dokID 1559801). I förtydligandet redogör SKB för att i befintligt SFR förekommer normalt ingen

fri aktivitet. Allt avfall som kommer till SFR ska vara kontrollerat och fritt från ytkonta- mination för att få deponeras. Anläggningen kontrolleras regelbundet med avseende på fri kontamination. Vid utpassage från driftbyggnaden genomförs också alltid person-

avsökning med avseende på kontamination. I befintlig anläggning görs även månatliga kontaminationsklassningar på ett 40-tal platser på kontrollerad sida. SKB redovisar drifterfarenheter från befintlig anläggning och inte vid något tillfälle har nivåer upptäckts som överstiger gränsvärdena för vitklassad anläggning (på yta och i luft). I befintlig anläggning styrs all ventilationsluft från deponeringssalarna, via undertryck, till huvud- skorstenen. Ett delflöde av frånluftsventilationen (system 743) leds genom ett aerosol- filter. Aerosolfiltret är placerat i system 553 vilket är systemet för aerosolprovtagning av ventilationsluft i bergrumsanläggningen. Filtret byts varje vecka och analyseras av FKA enligt FKA:s rutin för mätning av aerosolfilter. SKB redogör vidare för att inga aktivitets- utsläpp till luft härrörande från SFR:s kärntekniska verksamhet har registrerats sedan anläggningen togs i drift.

SKB anger också att befintligt SFR har ett ständigt inflöde av bergdränagevatten i

anläggningen. Detta tas omhand av system 767, och pumpas upp och ut från SFR. Vattnet kontrolleras kvartalsvis men har aldrig uppvisat någon mätbar aktivitet. Dränagevatten som eventuellt varit i kontakt med avfall i 1BMA tas dock omhand av system 345 (kontrollerat dränage). System 345 är konstruerat för att leda ut vatten som har hamnat i förvarsfacken till en pumpgrop som är avskild det övriga dränagevattnet i salen. Från denna pumpgrop kan man ta prover på vattnet och därefter avgöra om vattnet kan släppas ut med övrigt bergdränage (system 767), eller om det behöver pumpas upp och tas omhand på annat sätt. Proverna skickas till FKA där de mäts på gammaemitterande nuklider. Varje år redovisas i årsrapporter för SFR (som tillsänds SSM och länsstyrelsen) den dos som det utsläppta kontaminerade vattnet från system 345 har gett. Halterna av gammaemitterande nuklider har varit låga men under 2005 detekterades förhöjd aktivitet av Cs-137 (ca 10 gånger högre), som spårades till en oförutsedd händelse (korroderade fat) i fack 6. Kontaminerat vatten pumpas upp och transporteras till FKA för omhänder- tagande och har inte gett upphov till några utsläpp. Från år 2005 har allt vatten som samlats upp i system 345 skickats till FKA. Efter 2010, då tunnelduk installerades, har inget vatten uppstått i system 345 då tunnelduken har förhindrat att vatten droppat in i facken. Eftersom kontaminerat vatten har skickats till FKA har SFR således inte haft något utsläpp av kontaminerat vatten till omgivningen under åren 2005-2009 och efter 2010 har inte heller något vatten förekommit i system 345.

Vad gäller Silo redovisar SKB att det fram till början av 2000-talet fanns uppsamlings- anordningar uppsatta i taket för att förhindra dränagevattnet att nå avfallskollin genom att droppa ner i schakten. Dessa togs bort för att reducera brandrisk men ersattes av upp- samlingskärl placerade på Silolocken som tömdes kontinuerligt. Denna lösning täckte dock inte hela förvaret och Silo-locken stod stundtals öppna. Denna hantering avslutades i samband med uppsättning av tunnelduk (2011) och inläckande vatten har därefter inte varit ett problem. Det vatten som med tiden hade läckt in i facken har pumpats upp och skickats in till FKA för omhändertagande (likt vatten från 1BMA). Från Silo-förvaret har således inget kontaminerat vatten nått omgivningen.

SKB anger att samtliga salar i utbyggd anläggning kommer att installeras med någon form av konstruktion för att förhindra att vatten når avfallet, till exempel tunnelduk. Vidare framhåller SKB att den utbyggda delen kommer att anslutas till aerosolfiltret och att för alla bergssalar i utbyggd del planeras det att finnas möjlighet att isolera bergssalarna ventilationsmässigt. Vid varje bergssals frånluftsuttag planeras det också för möjligheten att installera absolutfilter.

SKB anger att källtermer för analys av stråldosberäkningar för personal under drift baseras på avfallskollin med högsta tillåtna ytdosrat. För onormal händelse under drift baseras källtermer på den högst beräknade nuklidspecifika koncentrationen i relevanta avfalls- kollin utifrån deras typbeskrivningar. De högst beräknade aktivitetsnivåerna används för att erhålla den största omgivningspåverkan från en specifik händelse.

SKB redovisar att de inför PSAR ska se över källtermerna för beräkning av omgivnings- påverkan som en del i det metodikpaket för säkerhetsanalys som är under framtagande.

SSM:s bedömning

SSM bedömer med stöd av SKB:s redovisning att verksamheten är av den karaktären att endast försumbara utsläpp till luft eller vatten förväntas ske vid normal drift av den utbyggda anläggningen. SSM bedömer vidare att de utsläppsbegränsande åtgärder och den systematiska moniteringen som SKB kommer att tillämpa för den utbyggda anläggningen är adekvata.

SSM bedömer sammanfattningsvis utifrån SKB:s redovisning inklusive förtydligande (SSM2015-725-17, SKB dokID 1559801) att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven enligt Bilaga 2 till 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 avseende redovisning av förväntade nuklid- specifika utsläpp till omgivningen vid normaldrift och förväntade driftstörningar samt vidtagna åtgärder för att undvika och begränsa utsläppen.

6 Utformningen av den planerade verksamhetens

personalstrålskydd

SSM:s bedömningar i detta avsnitt avser SKB:s redovisning i F-PSAR SFR – Allmän del 1 kapitel 7 – Strålskydd (SKB dokID 1254180), med underliggande referensdokument Dosprognos vid drift av utbyggt SFR (SKB dokID 1386216) och i bilaga Principer och metodik för säkerhetsklassning - Projekt SFR-utbyggnad (SKB dokID 1405182) till F- PSAR SFR - Allmän del 1 kapitel 3 – Konstruktionsregler (SKB dokID 1220377). SSM:s bedömningar avseende utsläpp och omgivningskontroll redovisas i Del II, kapitel 5. SSM:s bedömningar avseende organisation och ledning kopplat till strålskyddsaspekter redovisas i Del II, kapitel 10.

Krav

6 § strålskyddslagen (1988:220)

Av 6 § strålskyddslagen framgår det att den som bedriver verksamhet med strålning ska med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer.

2 kap. SSMFS 2008:1

Av 2 kap. 8 § SSMFS 2008:1 framgår att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat.

3 kap. 1 § SSMFS 2008:1

Av 3 kap. 1 § SSMFS 2008:1 framgår det att anläggningen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att de system, komponenter och anordningar som behövs för med hänsyn till

säkerheten ska vara möjliga att underhålla, kontrollera och prova. Vidare framgår att konstruktionen ska så långt det är möjligt och rimligt underlätta strålskyddet, både vid drift och vid en framtida avveckling.

4 kap. 2 § SSMFS 2008:1

Av 4 kap. 2 § SSMFS 2008:1 framgår att säkerhetsredovisningen som sammantaget ska visa hur anläggningens säkerhet är anordnad för att skydda människors hälsa och miljön mot radiologiska olyckor ska omfatta en övergripande redogörelse för hur strålskydd upprätthålls vid anläggningen.

3 § SSMFS 2008:24 om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar

Av 3 § framgår att det vid en kärnteknisk anläggning ska finnas strålskyddsföreståndare med tillräcklig kompetens i frågor av betydelse för strålskyddet. Föreståndaren ska vara bl.a. vara sakkunnig i frågor rörande anläggningens strålskydd och verka för att verksam- heten bedrivs i enlighet med krav i strålskyddslagen och tillhörande föreskrifter samt enligt för verksamheten övriga ställda villkor.

4, 5 och 17-22 §§ SSMFS 2008:26

Av 4 och 5 §§ SSMFS 2008:26 framgår det att verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer samt hur dessa persondoser ska övervakas. I samma föreskrifter 17-22 §§ framgår det att persondos-övervakning ska ske för såväl extern bestrålning som intern och extern kontamination.

11-14 §§ SSMFS 2008:26

Av 11-14 §§ SSMFS 2008:26 framgår det att inom ett kontrollerat område ska lokaler och platser, där det förekommer en icke obetydlig risk för en exponering sådan att den

effektiva dosen överstiger 50 millisievert (mSv) per år, särskilt utmärkas, tillträde till en sådan plats ska vara särskilt begränsat. Vidare beskrivs att det ska vara förbjudet att förtära mat och röka, dock får vatten serveras enligt kravbild.

4-6 kap. SSMFS 2008:51

Av 4 kap. SSMFS 2008:51 framgår det att arbetsställen ska kategori-indelas i kontrollerat och skyddat område, nivåer på stråldoser och risk för kontamination och hur övervakning av arbetsställen ska utföras. Av 5 kap. framgår att det ska finnas rutiner för mätning och rapportering av persondoser och 6 kap. innehåller krav på läkarundersökning och hälsokontroll.

Beskrivning av SKB:s underlag

Det sakliga innehållet SKBs redovisning i kapitel 7 är strukturerat i sex underkapitel. Efter en allmän inledning i kapitel 7.1 redogör SKB i kapitel 7.2 för anläggningens konstruktion och driftsätt med avseende på strålskyddet. Kapitel 7.3 redovisar källorna till joniserande strålning i anläggningen och kapitel 7.4 redogör för de dosreducerande åtgärder som tillämpas. Kapitel 7.5 omfattar redovisning av mätning av aktivitet och strålningsnivåer. SKB beskriver i avsnitt 7.1 att strålkällorna i SFR utgörs av det radioaktiva avfallet som transporteras i anläggningen eller deponerats i dess olika förvarsutrymmen och att dosbelastning till personalen härrör från avfallet genom extern strålning. SKB anger vidare att intern bestrålning orsakad av fri aktivitet inte är normalt förekommande och att aktivitetsfrigörelse endast kan förekomma vid missöden. Under temporär uppställning och förflyttning av avfall, både ovan jord och inom bergrumsanläggningen är avfallsbehållarna inneslutna i avfallstransportbehållare (ATB med strålskärmade väggar eller container). Vid inlastnings- och deponeringsmomentet hanteras i allmänhet oskärmade kollin.

SKB anger att utformningen av SFR har tagit hänsyn till förebyggande strålskydds- åtgärder i syfte att begränsa stråldosen till personalen med målsättningen att begränsa den genomsnittliga individårsdosen så att den understiger 5 mSv. Av anläggnings-

beskrivningen (SKB dokID 1245480, kapitel 5) framgår att en strålskärmande vall finns utanför terminalbyggnaden och att driftbyggnaden och byggnaden för radiologisk kontroll (RKB) är strålskärmade. Förvarssalarna har strålskärmande anordningar (t.ex. betong- väggar, betongblock och liknande) där det har bedömts vara nödvändigt. Vid detalj- projektering av utbyggnaden kommer krav att ställas på att byte och kontroll av armatur samt att inspektion av berg kan genomföras så att SSM:s krav följs.

SKB anger vidare att administrativa åtgärder används för att kontrollera och följa upp personalens stråldoser och strålskyddskompetens samt övrig lämplighet för verksamhet med joniserande verksamhet.

SKB redovisar också förekomst naturlig radioaktivitet i form av radon i undermarks- anläggningen och att ventilationen i anläggningen är dimensionerad med hänsyn till detta. SKB redovisar i avsnitt 7.2.1 grunderna för strålskyddsklassning av anläggningens olika delar. Bergsalarnas strålskärmning är så konstruerad att personalen obehindrat ska kunna röra sig i utrymmen utanför själva förvaringsytan även när bergsalarna är helt fyllda med avfallskollin. Underliggande bilagor A7-1.1 respektive A7-1.2 redovisar även planerade strålskyddsåtgärder under normal drift och missödesdrift. Under normal drift utförs en klassning utifrån anläggningens aktuella radiologiska status så kallad radiologisk

områdesklassning. Klassningsgränserna för radiologisk områdesklassning för dosrat, yt-, och luftkontamination är gemensam för samtliga kärntekniska anläggningar i Sverige. SKB redovisar att under normal deponeringsdrift gäller för både bergsalarna och silon med inlastningsbyggnad två olika klassningsfall. När deponering inte pågår ska personal kunna vistas tämligen obehindrat i inlastningszoner/inlastningsbyggnad/tunnel. Då inlastning pågår kan förhöjda strålnivåer uppkomma och då tillämpas andra klassnings- gränser för själva inlastningsfasen.

SKB redovisar att följande anläggningsdelar utgör kontrollerat område med avseende på extern strålning:

 Terminalbyggnaden, vilken utgör uppställningsplats för ATB.

 Förvaringsutrymmen med angränsande drifttunnelvägar fram till driftbyggnaden.  Förvaringsutrymmen med angränsande drifttunnelvägar fram till Radiologiska

Kontrollbyggnaden (RKB).

I avsnitt 7.2.2 redogörs för grunderna för strålskyddsverksamheten. SKB redovisar att strålskyddsverksamheten på SFR är integrerad i driftavdelningens verksamhet och att SKB:s strålskyddsföreståndare ansvarar för att övervakningen av strålskyddsverksamheten inom SFR bedrivs enligt interna och externa krav.

SKB anger att det finns etablerade rutiner för kontroll av dosratsnivå och kontaminering av avfallstransportbehållare (ATB). SKB beskriver här detaljerat om den mottagnings- kontroll och kontaminationskontroll som genomförs av ATB:er i samband med

mottagning av avfall. Kontaminationskontrollen görs på in och utsida av ATB och får ej överstiga 40 kBq/m². Om värdet överskrids ska sanering åter ske tills ett godkänt värde erhålls. Gränsvärdet för ytdosrat för transport som tillämpas i transportreglerna på SKB är 0,1 mSv/h på två meters avstånd. SKB anger vidare att utrustning för personmonitering

står uppställd vid gräns till kontrollerat område i driftbyggnaderna och används för personkontroll av alla utpasserande från kontrollerat område.

I avsnitt 7.2.3 redogörs för att ventilationen är för varje bergsal dimensionerad så att luftburen aktivitet inte ska spridas utanför bergsalarna i samband med radiologisk olycka, och att till- och frånluft blockeras till det utrymme där aktivitetsspridning konstaterats om en olycka skulle ske. För att begränsa dosbelastning vid underhåll har utrustning som kräver underhåll placerats åtkomligt med hänsyn till strålskyddsaspekter eller givits en utformning som medger korta insatstider för byte av reservenhet. I den utbyggda delen finns teknikinstallationerna huvudsakligen i en särskild teknik-installationstunnel. Maximalt tillåtna ytdosrater har förutsatts vid strålskärms-dimensioneringen som därmed bedöms som konservativ, eftersom merparten av avfallskollina förväntas ha en lägre ytdosrat. SKB anger att dosraterna i skärmade utrymmen kommer att ligga väsentligt under de värden som ansatts som övre gräns.

SKB beskriver i avsnitt 7.2.4 att skydd mot extern strålning till stor del har åstadkommits genom att layout och strålskärmar har anpassats till den verksamheten. Anläggningen har utformats och strålskärmning dimensionerats så att personal obehindrat ska kunna vistas i utrymmena utanför själva bergsalarna, även om förvaret är helt uppfyllt. SKB anger också att dosraterna temporärt kan bli högre på icke kontrollerat område i silotopptunneln vid pågående deponering och att det därför finns ett alarmsystem för att uppmärksamma personalen på detta. Övervakning sker med en gammakänslig detektor och överstigande gränsvärden indikeras med roterande varningslampor och larm ges även på angränsande okontrollerade områden.

Strålskyddet vid själva inlastningen har tillgodosetts genom fjärrmanövrering respektive genom strålskärmar på fordon och manöverplatser. Områden runt inlastningszoner spärras av och klassas om efter behov. Kringgjutning av avfallskollin utförs fjärrmanövrerat - eller vid manuell hantering med adekvat skärmning - och bidrar förutom till ökad håll- fasthet även till reducerad strålnivå. SKB redogör också mer i detalj för strålskydds- åtgärder i respektive förvarsdel. I avsnitt 7.6 beskriver SKB att de enda momenten i SFR:s hanteringskedjor där manuell hantering av oskärmade kollin sker, är vid deponeringen i betongtankförvaren och i bergsalen för lågaktivt avfall.

Avsnitt 7.3 utgörs av en kort redogörelse för egenskaper för de olika typer av avfallskollin som slutdeponeras i olika förvarsdelar och korresponderande maximala ytdosrater.

Avsnitt 7.4 innehåller en beskrivning av åtgärder som vidtagits för att reducera doserna för