I 5.1.1 nedan redogörs för de principer som styrt urvalet av de 12 texter som
analyserats (och vilka presenteras i 5.2 nedan). En grov funktionell
upp-delning redovisas i 5.1.2.
5.1.1 Urval av analystexter
Det insamlade materialet är stort och mångskiftande till sin karaktär. Trots de
svårigheter det medför har min ambition varit att skapa ett slags ”miniatyr” av
hela materialet, för att på så vis fånga olika typer av argumentationsstrategier
och ge en bild inte bara av det typiska utan också av mångsidigheten i tidens
politiska debatt – så långt det nu är möjligt. Den övergripande beskrivningen
av hela materialet (kap. 4) har fått vara utgångspunkt för urvalet på flera sätt (se
uppställningen nedan).
Eftersom jag är intresserad av strategier som åtminstone delvis har en
inter-personell funktion (jfr 3.1 ovan) är kedjor av texter särskilt intressanta. Därför
har jag valt ut ett par textkedjor som innehåller texter och deras följdskrifter.
Man kan dock inte utesluta att det finns – eller har funnits – fler texter som
hör hemma i samma debattkedja. Jag har till exempel inte tagit hänsyn till
tidskrifter, där svar på enstaka skrifter kunde förekomma.
Urvalet görs alltså på basis av en rudimentär och förhållandevis subjektiv
kategorisering av hela materialet. Nedan syns fördelningen av de utvalda
tex-terna, i förhållande till de kategoriseringar av materialet som fått vara styrande.
I hakparentes ses som jämförelsetal det antal texter av varje kategori som krävs
86
för att rätt avspegla fördelningen i hela materialet (jämför redovisningen i
kapitel 4):
6 sakligt argumenterande texter [6]
4 i brevform + en med inslag av brevform [4]
3 som har någon form av ironi [3]
1 genomfört ironisk [1]
1–2 med förställning (fiktiv, se 4.6.1 ovan) [1]
7 följdskrifter [7]
Som framgår av uppställningen kan en text ha flera av karaktärsdragen
sam-tidigt, t.ex. vara en följdskrift skriven i brevform som har någon form av ironi
i sig. Med anförda urvalsprinciper kommer otvivelaktigt många högintressanta
texter att förbises. Mitt syfte är dock i första hand språkvetenskapligt;
histo-riska, sociologiska, kulturhistohisto-riska, litteraturhistoriska eller personhistoriska
intressen får därför en underordnad roll.
5.1.2 Funktionell kategorisering
Ett första inlägg i en politisk debatt innebär ofta ett förslag. Men det kan också
innebära ett angrepp på en politisk ståndpunkt eller ett system. De därpå
föl-jande inläggen kan vara av olika slag: de kan innebära angrepp på det första
förslaget, de kan innebära ett angrepp men samtidigt innehålla motförslag, de
kan också vara utvecklingar och modifieringar av det första förslaget. Jag har
valt att betrakta detta som texternas funktion. En tolkning av texternas primära
funktion har gjorts, och grundas i om pamfletterna primärt för fram ett
poli-tiskt förslag eller om de primärt ifrågasätter någons förslag – de två
huvud-grupperna väljer jag att kalla förslag resp. angrepp. När det är möjligt grundas
också tolkningen av funktion i de reaktioner texterna får, dvs. om de i
svars-skrifter uppfattas primärt som angrepp eller förslag. Andra funktioner är
tänk-bara, och aktualiseras i analysen av 1809–1810 års texter (se 6.3 nedan, s.
194). Man bör dock vara medveten om att texterna för det mesta har flera
funktioner i samma text, dvs. är multifunktionella. (Texterna presenteras
när-mare i 5.2 nedan.)
De texter som sorterats in under benämningen förslag är oftast första ledet i
en kedja eller fristående skrifter utan (kända) svarsskrifter. Till kategorin räknas
dels ”rena” förslag, och dels skrifter som egentligen innebär en modifiering av
ett förslag. Hit hör följande skrifter:
87
Förslag
(förslag) (modifiering av förslag)
A1, A6, A9, A10 A2, A8
Till kategorin angrepp hör framför allt följdskrifter till andra skrifter. Kategorin
innehåller texter som är angrepp på ett annat förslag, en annan författare eller
andra personer. Det finns angrepp som lägger fram ett motförslag och de som
inte gör det:
Angrepp
(med motförslag) (utan motförslag)
A4, A11, A12 A3, A5
En tredje kategori blir övriga. Hit hör den enda text bland de 12 utvalda
texterna som inte kan kallas för angrepp eller förslag, A7. Texten är istället ett
slags uppmaning till utveckling av ett förslag.
De funktionella kategorierna bildar en av flera utgångspunkter för
redovis-ningen och diskussionen av resultatet. I de tabeller som förekommer nedan
kommer texterna att vara grupperade efter funktionell kategori.
5.2 1769 – texter och situationskontexter
I det följande kommer de 12 utvalda texterna att presenteras. I 5.2.1–5.2.5
redovisas en textkedja som diskuterar ett förslag om en ändring i grundlagen, i
5.2.6–5.2.8 presenteras en kortare kedja som handlar om myntfrågan och
växelkursen och därefter följer i 5.2.9–5.2.12 presentationer av fyra enstaka
texter i olika frågor. Uppgifter om författare till anonyma skrifter är i första
hand tagna från KB och LUB, vilka i sin tur ofta grundar sig på Bygdén
(1898–1905). Biografiska uppgifter om författarnas liv är i första hand tagna
från Svenskt biografiskt lexikon (SBL).
88
5.2.1 En Patriots Tankar, Om Grundlagens nödwändiga förbättring hälst
i det, som rörer Fides Publica och des Befästande (A1)
Bakgrund – om kedjan (A1)–(A5)
Historien kring skriften En Patriots Tankar är dramatisk och ger en illustrativ
bild av tidens politiska debatt. Skriften blev föremål för intensiv
uppmärksam-het och fälldes i hovrätten. Historien ser i kortuppmärksam-het ur så här:
Den 2 augusti lämnar assessor Arvid Virgin in texten En Patriots Tankar
för tryckning till Gjörwell (Hovrättsprotokoll 16/8 1769). Den var avsedd att
tryckas i 3000 exemplar (Hovrättsprotokoll 15/8 1769). Skriften var en
re-aktion på ett antal nya beslut och ändringar av tidigare författningar som skett
under riksdagen och under tidigare riksdag. Virgins skrift gav upphov till ett
antal motskrifter, och redan den 11 augusti lämnade Virgin in ytterligare en
skrift för tryckning: Reflexioner Öfwer de Omdömen, som fälde blifwit om den
nyligen af Trycket utkomne Skriften, rörande Grundlagens förbättrande, med mera
(denna ingår ej i primärmaterialet) (Hovrättsprotokoll 16/8 1769). Bara några
dagar senare, den 14/8, anmälde statssekreterare Rosir de båda texterna av
Virgin inför hovrätten (Hovrättsprotokoll 15/8 1769, se även RARP 15/8
1769, s. 268 ff.).
De närmsta dagarna skedde mycket samtidigt. I hovrätten tvingades
förläg-garna att avslöja författaren. Förhandlinförläg-garna pågick i några dagar och olika
boktryckare kallades och hotades med vite om de tryckte eller sålde fler skrifter.
Alla ännu osålda skrifter beslagtogs. Den 17 augusti dömdes Virgin att betala
300 daler silvermynt i böter. Skriften förstördes och alla sålda exemplar
begär-des in inom åtta dagar, med hot om vite på 100 riksdaler om det inte
hör-sammades (Hovrättsprotokoll, 17/8 1769).
Samtidigt, parallellt med hovrättsförhandlingarna, pågick en intensiv debatt
om skriften i riksdagens alla stånd och man diskuterade hur man skulle
före-komma att så farliga texter spreds i framtiden. Anders Schönberg, den angivna
författaren till Anmärkningar, wid En Ny Skrift (A2; se 5.2.2, s. 90), läste upp
ett memorial på Riddarhuset (den 18/8) som handlade om vikten att skilja
mellan lagstiftande och lagskipande makt och som syftade på de ansatser till att
lägga sig i rättegångsförfarandet som kommit fram under diskussionen.
3838
Följderna av striderna kring Virgins skrift har diskuterats. Malmström menar att splittringen
ökade, hattarna försvagades och Pechlins inflytande ökade (Malmström 1901, s. 130). Åhlén
menar att händelserna ökade misstroendet mot tryckfrihetslagen och bidrog till att skapa
likgil-tighet inför tryckfriheten över huvud taget. De händelser som ovan refererats kom också att få
förnyad aktualitet ett par år senare då boktryckare Holmén fick ett strängt straff för den
mösskrift som väckt mycket stor uppmärksamhet ungefär samtidigt som En Patriots Tankar:
Uplysning för svenska folket. När sedan mössorna återtog makten 1771 togs rättegången mot
89
Virgin försökte senare att dra en av motskrifterna, Bref Til Politiske
Eqvi-libristen (A3, se 5.2.3, s. 92) inför rätta, men fick inget gehör för detta (Bring
1958, s. 66). Han skrev också ett mycket upprört svar, Arghetens Afskumm
(A5; se 5.2.5, s. 94), på den av motskrifterna som tycks vara skriven efter hela
rättsprocessen, Nödig Granskning (A4; se 5.2.4, s. 93). Virgins skrift drogs då
genast inför rätta och blev indragen såsom ovärdig och med grova fel (Bring
1958, s.70).
Om En Patriots Tankar
En Patriots Tankar är en skrift av normalt format, 8 sidor och 3085 ord, tryckt
i fraktur. Skriften är ett kontroversiellt förslag om att begränsa den lagstiftande
makten och kräva kungens samtycke för att ändra tidigare beslut. Den
inne-håller stark kritik mot åtgärderna vid riksdagen 1765–66 och är alltså författad
av Arvid Virgin, assessor och politisk och ekonomisk skribent.
39Inledningsvis anropar Virgin tryckfrihetsförordningen och sin rätt att som
riksdagsman föreslå förbättringar av grundlagen för att främja allmänt väl:
(1) Med den stöd, som Kongl. Förordningen om Skrif- och Tryckfriheten
lämnar hwar Swensk Man, at äfwen om wåra Grund-Lagars beskaffenhet,
och huruwida de i alla delar upfylla deras ändamål, nemligen befordran af
allmänt wäl, så wäl som af den rättighet, hwilken en Riksdagsman äger, at
wederbörligen föreslå den förbättring, som honom synes, dem til detta
ändamåls winnande tarfwa kunna, wågar jag af upriktig ömhet och nit
(…) (A1)
Virgin inleder med att räkna upp ett antal brott mot Fides Publica
(’allmän-hetens förtroende’) som begåtts av makten: löften om skuldfrihet har brutits,
besittningsrätten har varit ifrågasatt, pensioner och belöningar har utlovats men
dragits in. För att komma åt den brist i konstitutionen som gjort att tidigare
författningar kunnat ändras alltför lättvindligt föreslår han att man bör ta
in-tryck av Englands konstitution, och ha ett system där tidigare tagna beslut inte
kan ändras utan att alla stånd är eniga och kungen ger sitt samtycke.
Efter att ha lagt fram sitt förslag övergår han till att tala mer principiellt om
att makten måste skapa författningar som samtidigt befordrar enskilt och
all-mänt väl, och som uppmuntrar enskilda näringar.
Virgin upp till granskning igen, men utan några nya följder för Virgin (Åhlén 1986, s. 109 f.).
En utförligare redogörelse för Schönbergs roll i händelserna finns hos Kjellin (Kjellin 1952, s.
166 ff.).
39
Fryxell menar dock att det ryktades att Lovisa Ulrika låg bakom författandet av skriften, och
hänvisar till ett danskt ministerbrev där det sägs att Virgin lånat ut sitt namn mot betalning
(Fryxell 1904, s. 299).
90
Virgins text innehåller en hel del moralisering för att legitimera saken och
den byggs upp på ett sätt som är vanligt i argumenterande texter – den som är
förnuftig instämmer med det som föreslås:
(2) Som berörde nödwändighet hos hwar förnuftig och Fäderneslandet
äls-kande människa aldrig kan komma i minsta twifwelsmål, så behöfs den ej
eller, at bewisas. (A1)
I texten finns också en hel del deontisk eller tvingande modalitet (bör, måste)
och betoningen av det nödwändiga i förslaget. Virgin argumenterar
auktorita-tivt, vilket också syns i citatet ovan (se 5.3.3, s. 112 för diskussion kring
begreppet).
Delegitimerande moralisk värdering finns också: Så talas t.ex. om ”illa
öf-werlagde och oförsigtiga författningar”, vilket riktar sig mot ständerna. Det talas
också om ”förskräckeligit misswårdande och föragt af fide publica”. I rättegången
mot Virgins text uppmärksammades bildspråket och advokatfiskalen försökte
pressa Virgin på förklaringar av vad han egentligen syftat på (Hovrättsprotokoll
17/8 1769). Man kan notera att även om Virgin använde sig av bildspråk och
i viss mån av passiveringar (särskilt när det handlade om kritik av ständerna) –
båda vanliga grepp för att göra texten mindre åtkomlig för just en åklagare i ett
tryckfrihetsmål – så var texten ovanligt explicit i sin kritik av både ständer och
regeringssätt.
5.2.2 Anmärkningar, wid En Ny Skrift, kallad: En Patriots Tankar, om
Grund-Lagens Nödwändiga Förbättring, hälst i det, Som rörer Fides
Publica, och des befästande (A2)
Anmärkningar, wid En Ny Skrift, kallad: En Patriots Tankar är en skrift av
normalt format, 8 sidor och 2214 ord, tryckt i fraktur. Skriften är en
kom-mentar till Virgins skrift (A1) och instämmer delvis i sak, men utvecklas till ett
sakligt resonemang kring allmän och personlig säkerhet. Författare sägs vara
Anders Schönberg, välbekant politisk skribent såväl för sin samtid som för
eftervärlden.
4040
Anders Schönberg intresserade sig särskilt för frågan om individens rättsäkerhet,
grundlagsfrågan och balansen mellan de olika statsmakterna. Han inspirerades av Montesquieu
och av det engelska statskicket. Av sin samtid pekades han ut som hattpartist. Under den
aktu-ella riksdagen 1769–1770 var han ledamot av justitiedeputationen och av sammansatta
ut-skott och hade titel som rikshistoriograf.
91
I debatten kring En Patriots Tankar deltog Schönberg redan den 15 augusti
på Riddarhuset (se 5.2.1 ovan, s. 88). Man kan anta att den skrift som här
analyserats har kommit till som en direkt reaktion på Virgins skrift.
Schönbergs skrift har en lugn och undervisande ton och vänder sig inte
med direkt tilltal till någon tänkt mottagare. Schönberg förklarar inledningsvis
sitt missnöje med den hårda ton han fann i En Patriots Tankar. Man bör
upplysa medborgarna med stillhet och mognad, menar han:
(3) Man bör således altid undwika det, som kan wäcka ifwer i Medborgares
sinnen, och wid alla tilfällen bör man i tankesätt och skrifter wisa den
akt-ning för förra Ständer, den ömhet för Fädernesland och medborgare, som
ägnar ömsinte och människoälskande landsmän sins imellan. (A2)
Men Schönberg är enig med Virgin i sak: Författningar ändras för snabbt och
fides publica behöver befästas. Så följer ett mer principiellt resonemang om vad
borgerlig frihet är: Kännetecknet för borgerlig frihet är att lagen har kraft att
skydda varje enskild medborgare från orätt och förtryck. För upplevelsen av
frihet är det viktigt att man kan lita på lagarna, men Schönberg förordar en
annan väg än Virgin.
Schönberg ser partistridigheterna som det största hotet mot säkerheten. De
skapar bitterhet, förtryck och hämndkänslor. Detta i sin tur ger obeständighet i
författningarna. Hans lösning är att befästa allmän och personlig säkerhet med
ett Magna Charta för den personliga säkerheten som bannlyser extra domstolar,
kommissioner, falska bevisningar, tortyr etc. Detta skulle hindra det missbruk
av lagarna som sker p.g.a. partistridigheter. Några särskilda strategier för
beva-randet av allmän säkerhet har han dock inte, då han menar att de först måste
diskuteras på sin rätta plats, i riksdagen, av mogna och lagkunniga män.
Den mest framträdande legitimeringsstrategin i Schönbergs text är
rationali-sering: syften och effekter beskrivs och axiom som bildar utgångspunkt för
resonemanget formuleras. Det förekommer en del moralisering för att
legiti-mera saken, dels handlar det om ett slags moralisk hållning (stillhet och mogen
överläggning), dels handlar det om ideologiska men konventionella slagord som
borgerlig frihet. Precis som hos Virgin (jfr 5.2.1, s. 88) förekommer en hel del
deontisk modalitet (bör, må och måste) men här balanseras detta med
episte-misk modalitet (torde, skulle) vilket ger ett välövervägt intryck.
Det finns få delegitimerande strategier i texten. De exempel på moralisk
nedvärdering som finns kommer ofta till uttryck i implicita formuleringar och
i hypotetiska resonemang. Det finns en förhållandevis svag moralisering av En
Patriots Tankar (t.ex. i formuleringar som ”talesätt, som syntes mig wara
när-92
mast metonymisk. Bruket moraliseras istället för aktören: partistridigheterna
moraliseras istället för politikerna, oenigheten istället för medborgarna.
5.2.3 Bref Til Politiske Eqvilibristen, Eller Swar På en Patriots Tankar Om
Grund-Lagens Nödwändiga förbättring, Hälst I det som rörer Fides
Publica och dess befästande (A3)
Bref Til Politiske Eqvilibristen är en skrift av normalt format, 8 sidor och tryckt
i fraktur, dock endast 1233 ord, vilket beror på ett glesare tryck än t.ex. A1 och
A2 ovan. Skriften är en reaktion på En Patriots Tankar men framför allt är den
en reaktion på den andra av Virgins skrifter, Reflexioner (se 5.2.1, s. 88) där
En Patriots Tankar försvaras och tonen är hårdare. Författaren är okänd
efter-som Virgin inte lyckades driva igenom att namnsedel skulle lämnas ut. Texten
tycks vara skriven före den rättegång som fällde Virgins text (och där dennes
namn offentliggjordes), eftersom det sägs i slutet: ”Emedan I ären okänd, så
har jag warit fritalig, och har för öfrigt fölgt min rena öfwertygelse”.
Texten är genomsyrad av häftig ironi. Den är rubricerad som brev och har
direkt tilltal, men här finns ingen tydlig hälsningsfras eller avskedsfras –
där-emot ett ganska utförligt post skriptum.
Skribenten inleder med att ursäkta att han går ut i strid med ett så lysande
förstånd som den andre författarens (dvs. Virgins). Han säger sig har försvarat
denne mot anklagelserna om att vilja ha envälde, men antyder därefter att
denne blivit galen: ”dessa lifliga rörelser hafwa kommit bloden uti gäsning, och
utpridt sina wärkningar på Eder subtila hjerna”. Den överdrivna, humoristiska
ironin fortsätter genom texten. Med ironiskt ordval, uppmaningar om svar och
retoriska frågor försöker han t.ex. visa att England knappast är passande som
förebild: ”Hwarföre samtyckte och gillade Konung Carl den I. Parlamentets
Bill om Irländske vice Konungen, Grefwe Straffords halshuggning?”.
41Kungens samtycke är ett kraftlöst vapen mot sammansvärjningar och maktspel,
tycks han mena.
I textens postskriptum kommenteras två andra skrifter som kommit ut, dels
Anmärkningar (jfr 5.2.2), dels Reflexioner (se 5.2.1). Avslutningsvis vänder
sig skribenten direkt till ”Patrioten” (Virgin):
41