E-handel
Hushållens inköpsresor f a handla livsmedel och andra dagligvaror har med rätta kallats ”de glömda godstransporterna”. För en personbil som används för transport av dagligvaror antas energianvändningen ligga vid 30 kWh/tonkm, medan motsvarande transporter med lastbil svarar för en energianvändning motsvarande ca 0,70 kWh/tonkm. 41 Hushållens inköpsresor av livsmedel står för ca 6 % av hela transportsektorns energianvändning. 42
Såväl svensk som internationell forskning visar att potentialen att minska energianvändning och emissioner är särskilt stor när det gäller hushållens e-handel av dagligvaror. Potentialen bestäms av
– andelen hushåll som e-handlar – befolkningstätheten i området och
– vilken distributionsmetod som används liksom fyllnadsgraden i distributionsfordonet . Vid distribution med paketbilar kan vinster v g utsläpp av HC, NOx och CO2 göras
motsvarande43
Vid 10 % e-handel – 5 % Vid 25 % e-handel – 10-20 % Vid 50 % e-handel – 25-35 %
Samtidigt bör framhållas att de möjliga effekterna är osäkra, inte minst med hänsyn till
omfattningen av hushållens e-handel och fyllnadsgraden i distributionsbilarna. 44 Vidare avses i kalkylen bara tätort. I en rapport 45 preciseras ytterligare några krav för att e-handel skall ge mindre utsläpp. Medelinköpet vid e-handel bör vara 3,5 ggr så stort som vid traditionell handel. Leveransrundan för distributionsfordonet bör vara 50-90 kilometer.
41
) Steen, Peter et al.: ”Färder i framtiden. Transporter i ett bärkraftigt samhälle” Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. KFB-rapport 1997:7
42
) Vägverket Rapport 2002:32
43 ) Jfr Forsebäck, ”Goda exempel”, www.telia.se/miljo, Cairns, Sally: Home Delivery: the environmental implications. ESRC Transport Studies, University College London, 1999, Intervju med Sally Cairns 1999-06-06 samt, Jönsson, G, Orremo, F & Wallin, C: ”IT, mat & miljö” i ”MegaByte – IT för en bättre miljö”
(Naturvårdsverkets förlag 1999) 44
) ”It för minskade persontransporter”, Vägverket Publ. Nr 2002:32, Trivector. 45
Sammanfattningsvis kan sägas att potentialen att minska trafikarbetet och därmed utsläpp av CO2 är betydande men svår att kvantifiera.
När det gäller hushållens e-handel av vissa s k sällanköpsvaror kan – beroende på transportsätt och formerna för distribution till konsumenten – miljöbelastningen vara
oförändrad eller rentav öka vid en jämförelse med handel direkt i en butik. 46 En bok eller en CD-skiva, som näthandlas i Sverige från ett amerikanskt e-handelsföretag, kan t ex komma att fraktas som ett stycke gods med flyg, något som av allt att döma ökar miljöbelastningen i jämförelse med ett traditionellt inköp i en bok – eller musikhandel, som kanske ofta görs i kombination med andra ärenden och en annan resa.
S k ”shopping bots” eller sökmaskiner innebär redan idag en betydande potential att reducera hushållens sökresor för att finna ”rätt” produkt med avseende på pris och kvalitet.
Praktiskt taget alla sökresor kan elimineras både när det gäller enklare ärenden (närmsta bank, postkontor, apotek, restaurang, dagligvarubutik, systembolag etc. ) och ifråga om t ex inköp av kapitalvaror (hushållsmaskiner/vitvaror) eller bostadsrätter och villor.
I princip all e-handel som sker idag blir i framtiden möjlig att utföra genom 3G. Detta innebär att det blir enklare och mera attraktivt att handla över nätet. Beställningar kan göras exv. i samband med resa till och från arbetet. Detsamma gäller bankärenden och aktieaffärer, där redan dagens WAP-baserade teknik ger betydande möjligheter.
Hushållens näthandel (B2C) är dock begränsad i jämförelse med företags och offentliga verksamheters handel över nätet (B2B och B2G), som bedöms stå för ca 90 % av all elektronisk handel. Till den ovan beskrivna potentialen att minska emissionerna skall här läggas en än större möjlighet att reducera lagerhållandet, f f a genom att behovet av s k mellanlagring helt kan elimineras.
Externetableringar svarar för en starkt växande trafik med f f a bil. Till en del kan e-handel och handel vid s k externetableringar ses som kommunicerande kärl, där en minskning eller ökning av någondera företeelsen får motsvarande effekter för den andra. I detta sammanhang bör också uppmärksammas den lagstiftning m fl åtgärder som införts eller tillämpas i andra, jämförbara länder. Detta gäller inte minst den lagstiftning för reglering av stormarknader som finns i t ex Danmark, Finland och Norge. 47
”E-banking” och ”M-banking”
E-banking och M-banking, dvs hantering av bankärenden via Internet eller en mobil, har också en potential att leda till minskade transporter till och från bankontor. När bankkontoren läggs ned minskas också behovet av uppvärmd lokalyta.
46
) Cairns, Sally: Home Delivery: the environmental implications. ESRC Transport Studies, University College London, 1999, Intervju med Sally Cairns 1999-06-06 samt, Jönsson, G, Orremo, F & Wallin, C: ”IT, mat & miljö” i ”MegaByte – IT för en bättre miljö” (Naturvårdsverkets förlag 1999)
47
) Karin Lundgren, Envia, Utkast till rapport “Internationell studie av mobilitetsplaner och annan förprövning av transportintensiva verksamheter”; Utkast v 3, Vägverket.
Med hänsyn till att bankärende sällan utgör en huvudresa blir potentialen dock mindre jämfört med hushållens inköp av dagligvaror.
Distansutbildning
Distansutbildning tillämpas idag inom hela utbildningsområdet: På gymnasienivå, inom universitet och högskolor liksom mellan universitet och högskolor (nationellt och
internationellt) och inte minst när det gäller företagens fort- och vidareutbildning. Inom detta senare område, bedöms distansutbildning ha den största potentialen. 48
Den teknik som används är i huvudsak densamma som vid distansarbete. Vid sidan av datakommunikation/e-post lärare – elever ökar nu användandet av videokonferenser kraftigt. Denna utveckling kommer av allt att döma att accentueras kraftigt i takt med att
bredbandsnätet byggs ut, något som bl a leder till dramatiskt förbättrad bildkvalitet.
Potentialen att minska emissionerna ligger - liksom är fallet med distansarbete - i minskade persontransporter (för elever och/eller lärare) liksom i en avmaterialisering (mindre behov av lokaler för undervisning, användande av digitala läromedia, som ersätter de pappersbaserade m m)
3G skapar sannolikt särskilda möjligheter när det gäller distansutbildning. Det blir lättare att aktivt använda spilltid, studera under resa etc. Särskilt när det gäller företagens fort- och vidareutbildning möjliggör 3G att arbete och studier kan varvas på ett smidigt sätt. Samtidigt förbättras möjligheterna till interaktion med lärare/handledare dramatiskt. Det blir också möjligt att mobilt studera med användande av utrymmeskrävande applikationer, t ex grafik, ritningar och bilder.
Sammanfattningsvis finns en potential, som dock inte kan kvantifieras då statistiskt underlag saknas.
Telemedicin
Telemedicinen ger idag möjligheter att ersätta en hel del av resandet med konsultationer och diagnostik över nätet.
Teleradiologi och digital röntgen används sedan lång tid tillbaka vid de flesta svenska sjukvårdsinrättningar.49
Exempel på tillämpningar av telemedicin som håller på att växa fram inom andra områden av vården är t ex öron, näsa, hals och hud liksom ultraljudsundersökningar, EKG och röntgen. Enligt uppskattningar som gjorts rör det sig om ca 300.000 resor årligen bara i Stockholm läns landsting, som kan sparas in. Allt talar för att motsvarande möjligheter finns i alla andra landsting.
48
) Forsebäck, Lennart: IT-baserade lösningar med potential att minska utsläpp av växthusgaser – en översikt. Miljöteknikdelegationen, Rapport 2000:1
49
) Forsebäck, Lennart: IT-baserade lösningar med potential att minska utsläpp av växthusgaser – en översikt. Miljöteknikdelegationen, Rapport 2000:1
En svensk studie visar på en betydande potential att minska resande och därigenom CO2 emissioner som ett resultat av telemedicin. 50 Samtidigt bör betonas, att statistiken inte möjliggör några vidare slutsatser.
Transportplaner
Arbetsrelaterade person- och godtransporter kan framförallt påverkas och miljöanpassas av den organisation som genererar dessa. Upprättande av en mobilitetsplan blir en stark drivkraft för en organisation att se över och skapa mer optimala arbetsrelaterade transporter. Modeller för detta finns i vissa andra länder, bl a i Italien.
I vårt land finns idag begränsade möjligheter för samhället att begränsa den trafik som alstras genom arbetsrelaterat resande. Det gäller såväl i samband med nyetableringar som i samband med redan etablerade verksamheter.
Helt konkret saknar t ex landets kommuner instrument att söka påverka ett företag att förmå de anställda att t ex arbeta på distans, resa kollektivt, samåka till jobbet eller att använda sig av bilpooler som ett alternativ till förmånsbilar liksom att använda sig av
tele/videokonferenser som ett alternativ till traditionella tjänsteresor.
I vår omvärld finns sådana instrument, ibland i form av program för s k ”Mobility
Management”. Frågan diskuteras också inom EU.51. I en rapport från Kommissionen föreslås att de 500 största städerna i EU, de med fler än 100 000 invånare, åläggs att utveckla och implementera särskilda miljö- och transportplaner. Instrumentet beskrivs som ett stöd för de lokala (kommunala) myndigheterna att förbereda och implementera sådana planer. Enligt uppgift finns redan system med lokala/kommunala transportplaner i ett antal
medlemsländer. Bl a Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien har redan sådan lagstiftning. 52Kommissionen förordar alltså nu att motsvarande lagstiftning skulle kunna införas på gemenskapsnivå.
I bl a Finland, Norge och Danmark finns idag lokala eller regionala instrument, som gör det möjligt att förhindra eller föreskriva villkor för etablerandet av externa köpcentra. 53
I Nederländerna har det sedan 1989 funnits planeringsregler för transportintensiv verksamhet, det så kallade ABC-systemet, som syftar till att reglera all besöksintensiv och trafikalstrande verksamhet, dvs. inte bara externhandel. Syftet är att styra etableringen av verksamheter till platser som kan nås även utan bil, liksom att öka tillgängligheten för alla resenärer och samtidigt minska trängseln och trafikökningen. Regelsystemet har nu tagits ur drift och ses över, bl a med hänsyn till de regionala olikheter som finns.
Flera städer, bl a Amsterdam, tillämpar dock system liknande ABC-systemet med positiva resultat.
50
) Granskning av miljöeffekter, ekonomiska effekter och kvalitetseffekter vid införandet av Telemedicin
Författare: Maria Elander, Teknisk Fysik, Lunds Tekniska Högskol, december 2002
51Meddelande från kommissionen till rådet Europa parlamentet, Europeiska, ekonomiska och sociala kommittén och region kommittén – formulering av en temainriktad strategi för stadsmiljö.
52
) Karin Lundgren, Envia, Utkast till rapport “Internationell studie av mobilitetsplaner och annan förprövning av transportintensiva verksamheter”; Utkast v 3, Vägverket.
53
) Karin Lundgren, Envia, Utkast till rapport “Internationell studie av mobilitetsplaner och annan förprövning av transportintensiva verksamheter”; Utkast v 3, Vägverket.
Även i Storbritannien finns regelsystem som avser krav på tillgänglighet, utbudet av olika färdmedel m m i samband med etablerandet av verksamheter
Det brittiska transportdepartementet arbetar för närvarande med att ta fram nya riktlinjer för utformningen av de länsvisa transportinvesteringsplanerna.
När det gäller företagsetableringar har Storbritannien valt att lyfta fram behovet av de s k ”gröna transportplanerna” som ett stöd för att lösa transportproblemen
Regeringen vill uppmuntra till frivilliga åtaganden att genomföra transportplaner. I syfte att föregå med gott exempel söker man genomföra transportplaner i samband med all statlig verksamhet.
I samband med att frågan nu kommer att diskuteras vidare inom Kommissionen och bland medlemsländerna skapas också en praktisk möjlighet att föra ut frågan för en bred diskussion i Sverige, där det idag knappast finns några verkningsfulla instrument för kommunerna att begränsa trafikträngsel och CO2-utsläpp.
Även om kommunala transportplaner internationellt sett i första hand används i syfte att söka begränsa arbetsrelaterade resor finns också exempel på användning i syfte att påverka
lokalisering och närmare utformning av externetableringar, idrottsanläggningar m fl starkt trafikgenererande verksamheter. 54
Skäl talar för att frågan om transportplaner som ett instrument i samhällsplaneringen och miljöarbetet förs ut i en omfattande remissrunda, inte minst naturligtvis bland landets kommuner.