• No results found

Bruttolista över åtgärdsområden .1 Logistik, organisation och samordning

Övergripande mål/medel för CO 2

4.3 Bruttolista över åtgärdsområden .1 Logistik, organisation och samordning

Inför utvecklingsstöd för transportköpare. Utredningar som visar på möjligheter att minska CO2 utsläppen skall delfinansieras av staten. Avsätt 100 miljoner årligen för denna typ av utredningar. En utredning på ca 300 000 kr medför ofta en sänkning av transportarbetet med ca 5-30 %.

Öka samordningen: Premiera öppna transportlösningar, sk godskollektivtrafik eller samlastningstrafik. Resursutnyttjandet är ofta högre på fordon som bedriver

godskollektivtrafik jämfört med fordon som endast kör för en uppdragsgivare, sk. firmabilar. Inför ett ansökningsförfarande där åkaren får visa att fordonet används dagligen till fler än ca 15 olika avsändares uppdrag, samt att fordonets fyllnadsgrad är minst 65 % under dagen. De fordon som uppfyller dessa kriterier kan erhålla sänkt fordonsskatt samt få nyttja bussfilerna i vägnätet.

Inför en gemensam trafikpolitik mellan Banverket och Vägverket. Idag styrs mycket av satsningarna av lokala/regionala/bransch intressen mer än riksintresse.

Öka samarbetet mellan företag inom transportnäringen. ”Co-opetition” istället för konkurrens. Stimulera gemensamma produktionssystem i glesbygd. Skapa möjligheter för Posten, DHL och Schenker att driva gemensamt produktionsbolag. Liknande Banverket.

Samordnad stadstrafik Samordnad glesbygdstrafik

Inför vägtull för alla lastbilar inom de största tätorterna. Detta medför att transporterna bör överföras till godskollektivtrafik företag som samordnar transporter för flera företag. På så sätt får man ned antalet bilar i centrum.

Schenker Consulting AB

4.3.2 Byte av trafiksystem och leder

Kombitrafik bil-järnväg

Styrning Reglering: Vägverket borde vara den naturliga ägaren till Rail Combiterminalerna då Vägverket direkt påverkas av en överföring av gods från väg till järnväg.131 I Sverige ägs Rail Combi terminalerna av det norskägda företaget Rail Combi. I t.ex Tyskland erhålls 70 % av kostnaden i stöd från staten och EU. En friköpning av terminalerna öppnar upp för nya aktörer på marknaden samt frigör kapital för nyinvesteringar hos företaget Rail Combi AB.

Omprioritera Rail Combitrafiken jämfört med persontrafiken på järnvägen. Rail Combitrafiken är ett direkt komplement till vägtrafiken. Övrigt gods på järnvägen har inte vägtransporter som direkt alternativ. Idag tar en Rail Combitur mellan Malmö och Stockholm tre timmar längre under dagtid än nattetid. Idag är priset mycket förmånligt för Rail Combi kunder, men bristen på flexibilitet gör att transportköparen inte väljer alternativet. I princip så är det halva transportkostnaden om man låter trailern gå via järnväg istället för via landsväg. 2500 kr kostar det inklusive terminalhantering att skicka en trailer mellan Malmö och Stockholm. Motsvarande dragning med bil kostar ca 5400 kr.

Ökad frekvens: Idag går det i princip bara en eller två avgångar per kväll (vid 19-tiden) Förutsättningen för en utökning av transporterna via järnväg är en högre turtäthet. Minst sex till åtta avgångar per dygn i vardera riktningen. Effekten måste vara att resan går både fortare och billigare än motsvarande förflyttning på landsväg. Staten bör därför satsa på att kraftigt utöka Rail Combitrafiken på dessa huvudsträckor.

131

Schenker Consulting AB

Mer svårgenomförbart, men av ökande betydelse/effekt: Inför höghastighetståg avsedda för rullande landsvägs trafik (hela ekipaget trailer/släp + dragbil upplastat på vagnen) på

sträckorna Skåne – Göteborg (Strömstad), Skåne – Stockholm samt Göteborg – Stockholm,. Nya stationer byggs i anslutning till E4/E6 i Helsingborg, E6 i Mölndal samt vid E4/E20 Södertälje samt vid Stockholms Frihamn. Tåget skall ha specialvagnar för att lasta trailer inkl dragbil och chaufför sk rullande landsväg. Detta möjliggör att utländska traileråkare kan lasta upp trailer och dragbil på en järnvägsvagn. Schenker i Finland kör på detta sätt. De sätter upp sina äldsta långtradare på järnvägen. Kapitalbindningen i dessa fordon är mycket låg då de redan är fullt avskrivna. Fördelen med att ha med dragbilen är att man omedelbart kan dra iväg fordonet till mottagaren. Genom denna satsning sparar de 2 miljoner liter diesel per år. (5200 ton CO2)

Stimulera framväxten av direkta kombitåg från ex vis Göteborg/Jönköping/Hallsberg till kontinentala destinationer. Här sparas då 30 - 50 mil landsvägstransport. Gäller även Pendel Oslo – Skåne- Kontinenten för att minska den ökande transittrafiken. Kräver eventuellt även rullande landsvägslösning mellan Oslo och Skåne

Ge bidrag för varje trailer som körs på järnväg/kombi istället för på landsväg.

Inför stöd för utbyte av trailerdragbilar till trafik där man utnyttjar 25,25 meters måttet och har inrikes gods på bilen.

Bygg fler kombiterminaler t.ex vid det stora logistikområdet Torsvik utanför Jönköping. Det saknas även i ex vis Halmstad och Blekinge.

Inför gratis rullande landsväg mellan Stockholms Frihamn och E4 vid Norrtull. Genom att ställa upp dragbil och trailer på järnvägen slipper man transporterna genom Stockholms innerstad.

Sjötransporter

Stimulera till att färje- eller containerlinjer går längre upp i Sverige (ex Tyskland – Södertälje; försök har gjorts men utan stöd, och rederierna har lagt ned). Stödet skulle kunna gälla hamndelen – lastningen ombord, eller på annat sätt. Det skulle klart minska flödet på våra leder som E4. Det kan även gälla nya linjer som mellan Skåne och Storbritannien.

Stödja den planerade linjen Kristinehamn/Vänern – Duisburg/Tyskland, där 4-6 stycken RoRo fartyg planeras att gå i daglig trafik, och där upp till ca 50 trailers eller containers får plats per resa. Ett EU – stött projekt

Schenker Consulting AB

Pendlar till hamnar: En annan viktig del är väl fungerande järnvägsanslutningar till hamnarna, som ex vis Göteborg, Helsingborg, hamnar på ostkusten med östförbindelser som Polen och Baltikum. Göteborg har idag flera starka tåg för enhetslaster/vagnslaster (ca hälften

ankommer med järnväg), men det finns mycket kvar att göra på många håll.

Enhetslaster, standardisering av lastbärare: EU har beslutat stödja/rekommendera satsning på den s k EILU (European Intermodal Loading Unit) som är anpassad för att med maximal volym kunna transporteras mellan de olika transportsätten i stort sett mellan alla länder i Europa. Sverige bör här på olika sätt stimulera till att denna även kommer in mer på den svenska marknaden. Den skulle då bidra till att kunna öka användningen av kombitrafik, men även mer sjögående på de många feederlinjer som går (ex Holland eller Tyskland till

mellersta Sverige.

Järnvägstransporter, främst vagnslast

Ge transportbidrag till alla järnvägstransporter längre än 30 mil. Idag utgår transportbidrag till företag i de fyra nordligaste länen för transporter längre än 401 km.

4.3.3 Teknikstimulans

Inför obligatorisk iblandning av alternativa koldioxidneutrala bränslen i all bensin och diesel som säljs i Sverige från och med 2008. Kräver viss modifiering av äldre fordon.

Skatt/teknik: Inför en miljödifferentierad kilometerskatt enligt Schweizisk tredelad modell. Dock måste alternativ till vägtransporter finnas INNAN man kan börja fördyra transporter. Idag anser inte näringslivet att järnvägstransporter är ett tillräckligt flexibelt transportsätt. Att då införa vägskatter kommer endast att öka kostnaderna för slutkunden.

X X

Motorklass Euro 0 faktor 2,0 Euro 1 faktor Euro 2 faktor Euro 3 faktor 1,42 Ju bättre motor desto billigare Körd sträcka i landet. Mäts via GPS utrustning. Ju kortare sträcka desto billigare Fordonets maximala lastkapacitet. Ju mer fullastat fordon desto billigare per transporterad

= Vägskatt

Vägskatt enligt Schweizisk modell

Sparsam körning Studier visar att utbildning inom sparsam körning reducerar

bränsleförbrukningen med ca 4-6 %132. Fram till och med år 2003 har 4300 chaufförer genomgått utbildningen Heavy Ecodrivning. Om alla chaufförer till de tunga transporterna skulle genomgå samma utbildning och erhålla motsvarande sänkning av

bränsleförbrukningen skulle detta motsvara en avsevärd volym drivmedel. Stöd därför utbildningen av chaufförer inom Sparsamkörning genom att ge bidrag motsvarande hela utbildningskostnaden. Utbildningen kostar ca 2500 kr per chaufför och består av 2 timmars lärarledd utbildning i lastbil. För 25 miljoner kronor i bidrag kan ca 10 000 chaufförer

genomgå utbildningen.

Räkneexempel Sparsam körning

132

Schenker Consulting AB

Ett tungt fordon drar ca 4,5 liter per mil. En sänkning med 4 % motsvarar då 1,8 dl minskad förbrukning per mil Enligt Vägverkets sektorredovisning 2003 s 20, utförde de tunga lastbilarna 5,8 miljarder fordonskilometer under år 2003. Detta motsvarar 104 000 m3 med diesel vilket resulterar i ca 270 000 ton färre CO2 utsläpp.

Bränslerådgivandesystem som visar chauffören hur han bör köra i kombination med utbildning inom sparsam körning kan få utbildningseffekten att bli mer bestående och troligtvis även förstärkas. Vägverket bör därför även överväga att ge bidrag till investering i sådana system, alternativt kräva det som standard i alla tunga fordon som sälj från år 2006. Tillåt endast eldrivna eller koldioxidneutralt bränsledrivna distributionsfordon i Stockholm, Göteborg och Malmös innerstad år 2010. Förslaget driver lastbilsutvecklingen framåt. De som inför dessa fordon tidigare än 2010 erhåller slopad fordonsskatt och får trafikera bussfiler.

Fordonsteknik – ålder/volym: Ge bidrag för att byta ut gamla fordon till större och miljövänligare fordon. Det kan även gälla stimulans mot byte till större volymslukande ekipage (upp till ca 130 m3, jämför Kinnarps maximala ekipage för in- och utrikes). Det finns en trend mot alltmer volymgods.

Sänk hastighetsregulatorn från 89 km i timman till 84 km i timman på tunga lastbilar. Detta minskar bränsleförbrukningen, vilket minskar koldioxidutsläppen i motsvarande mängd.

4.3.4 Uppföljning och revision

Inför CO2 revisioner av företags verksamhet. Om revisionen visar att företaget kan drastiskt minska transporternas CO2 utsläpp skall företaget åläggas att införa dessa förbättringar. Åtgärderna kan till en början vara rådgivande för att efter från och med år 2008 vara tvingande.

Inför CO2rapportering som krav i den ekonomiska redovisningen gällande företagens transporter. Värdet skall rapporteras till skatteverket och bli officiell statistik. Totalt och förändring från föregående år skall redovisas.

Schenker Consulting AB