Omfattning
Distansarbetsutredningen (SOU 1998:115) definierade distansarbete som arbete som utförs i hemmet eller i grannskapscentral/telestuga, på heltid eller som en del av arbetstiden.
Distansarbete kan även ske i form av mobilt arbete såsom försäljning samt i form av utlokalisering av verksamheter.
2
) För en genomgripande diskussion, Se Forsebäck, Lennart: IT är svaret – Men vad var egentligen frågan? IHM förlag, 1998
3
) Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002.
4
Det är en rad strukturella faktorer som tillsammans påverkar andelen ”teleworkers” i ett land. Det gäller t ex andelen sysselsatta inom tjänstesektorn, investeringar i IT och inte minst andelen PC- och Internetanvändare. I samtliga parametrar har Sverige en ledande position. 5
Enligt SIKA arbetar (2000) ca 10 % av arbetskraften i Sverige flexibelt. Detta gör Sverige till ett av de ledande länderna i Europa när det gäller flexibelt arbete. I genomsnitt arbetade distansarbetarna två dagar på distans, oftast från hemmet. Avståndet mellan bostad och arbetsplats var i genomsnitt 54 km att jämföras med, för övriga anställda, 12 kilometer. 6 Drygt en tredjedel av företagen, 39 %, uppger (2004) att de har anställda som arbetar på distans.7 I de största företagen är andelen hela 87 %.
Resor till och från arbete och skolor utgör drygt 25 % av alla våra resor och vi företar årligen ca 2.160 miljoner sådana resor. Drygt hälften av dessa resor företas med bil.
Andelen ”teleworkers” i proportion till hela arbetsmarknaden är i EU-länderna idag i
genomsnitt ca 5,5 %.8 Totalt fanns år 2001 i Europa drygt 9 miljoner teleworkers. Antalet tros tredubblas till ca 29 miljoner i perspektivet år 2010. 9I USA beräknas (augusti 2001) antalet ”teleworkers” uppgå till ca 28 miljoner, motsvarande drygt 20 % av den totala arbetskraften. Antalet prognosticeras år 2010 uppgå till ca 40 miljoner. 10
I Sverige uppskattas alltså enligt statistik från SIKA ca 10 % av befolkningen år 2000 arbeta på distans.11 Detta kan jämföras med exv. Danmark och Nederländerna, som har en signifikant högre andel distansarbetare eller Frankrike, där andelen är betydligt lägre. 12 Denna
diskrepans, kan – såsom berörs nedan – sannolikt till en del förklaras genom att myndigheterna i t ex Danmark har för distansarbetare mera generösa skatte- och avdragsregler eller att såsom i fallet Nederländerna det finns särskilda program som stimulerar arbetsgivarna att
implementera distansarbete.
Effekter på resandet
Även om bilden inte är helt samstämmig visar de flesta undersökningar, som gjorts, att resandet minskar för de personer som arbetar på distans. Det sker heller ingen ökning av icke arbetsrelaterade resor. 13 Empiriska studier i Sverige visar att i ett företag 45 % anger att det totala resandet minskat som en följd av arbete på distans. Samtidigt uppgav 10 % att de ökat sitt totala resande medan resterande 45 % inte registrerat någon förändring.14
5
Nederlands Telewerk Forum, www.telewerkforum.nl 6
www.sika-institute.se 7
) Fakta om Informations- och Kommunikationsteknik i Sverige 2004. 8
I EU-projektet EMERGENCE definieras begreppet något vidare. Förutom flexibelt arbete från bostaden innefattas också s k multilokalt arbete, arbete från ”remote offices”, bl a arbete vid call centres, liksom outsourcing, som drivs av sökandet efter experter, kostnadsbesparingar och överväganden med avseende på kvalitet i arbetet. Samtliga dessa former av flexibelt arbete får bedömas ha en miljöpotential, bl a med avseende på färre och/eller kortare persontransporter liksom ett effektivare utnyttjande av den byggda miljön, bostäder, kontorslokaler m m, minskad energiåtgång m m.
9
EU-projektet EMERGENCE, (www.emergence.org)
10
Jack M. Nilles, JALA International, www.jala.com 11
) SIKA, Fakta om Informations- och Kommunikationsteknik i Sverige 2003, 12
) EITO, European Information Technoogy Observatory, 10th edition 2002. 13
) Rapp, Birger och Skåmedal, Jo: ”Telekommunikationers implikationer på resandet”. Kommunikationsforskningsberedningen. KFB-rapport 1996:2.
14
) Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002.
Samtidigt är effekten ett minskat resande naturligtvis beroende av hur distansarbete konkret utformas. Om arbetet på distans endast sker del av dag uppkommer naturligtvis ingen minskning i resandet. 15
Ett räkneexempel, baserat på faktiska eller prognosticerade ingångsvärden, ger följande utfall på individnivå:
distansarbete en dag/vecka 20 km pendlingsväg till jobbet
hälften av resorna utförs med egen bil arbete 45 veckor/år
Detta skulle leda till en resandereduktion motsvarande 1.800 pkm/år varav 900 pkm med bil. 16
En beräkning i slutet av 90-talet uppskattar att 0,4 -0,5 miljarder fordonskilometer/år kan substitueras med utgångspunkt från den andel, som då arbetade på distans. 17
En annan studie anger potentialen för minskade arbetsresor till 3 %. 18
I Sverige har genomförts en studie, som explicit adresserar frågan om virtuell mobilitet och utsläpp, Peter Arnfalks doktorsavhandling, ”Virtal Mobility and Pollution Prevention – The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel” 19 Studien tar sin utgångspunkt i att 7-8 % av CO2-utsläppen genereras från arbetsrelaterat resande, arbetspendling och tjänsteresor. Arbetspendling står för ca 21 % av det totala antalet pkm, medan motsvarande för tjänsteresor är ca 10 %.
I ett tidigare arbete har Arnfalk gjort uppskattningar med avseende på två scenarior 20,
”Business as usual” (inga som helst förändringar antas ske grundat på incitamentsförändringar etc.– transportarbetet minskar med endast 0,25 % ) och ett scenario, ”Collabication”
(Collaboration and Communication) innebärande att dagens absolut ”best practice” på området tillämpas brett över hela arbetsmarknaden. Flexibelt arbete skulle då kunna minska pendlingsresorna med 12 %. Detta skulle förutsätta att i praktiken alla företag och offentliga verksamheter skulle praktisera flexibelt arbete i former som minimerar resandet. Hänsyn har heller inte tagits till ev. reboundeffekter.
15
) Skåmedal, Jo: Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resmönster. Lic. avh. Linköpings Universitet, 1999.
16
) Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002.
17
) Forsebäck, Lennart: IT är svaret – Men vad var egentligen frågan? IHM förlag, 1998. Ingångsvärden: 8 % av arbetskraften arbetar på distans från bostaden i dag/vecka. 75 % av arbetsresorna företas med bil, i genomsnitt 23 km och med en beläggningsfaktor om 1,1/bil.
18
) Engström & Johansson och Rapp & Skåmedal, refererade i ”IT för minskade persontransporter”, Vägverket Publ.2002:32, Trivector traffic,
19
) Arnfalk, Peter: Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002.
20
) Arnfalk, Peter: Information Technology and Pollution Prevention. Teleconferencing and Telework as Tools in the Reduction of Work related Travel. Lic.-avh. Lunds Universitet, oktober 1999.
Potentialen måste därför rimligtvis skattas lägre. 6 % kan vara ett rimligare antagande i det medellånga perspektivet (2020).
Rekyleffekter eller ”rebound effects”, är sådana effekter som motverkar den önskade effekten som t.ex. att ett minskat arbetsresande leder till ett ökat resande för inköp och service, med konsekvens att vinsten i minskning av transportarbetet äts upp.
De studier som genomförts m h t flexibelt arbete tyder på att rekyleffekterna, t ex i form av ökat resande för att göra inköp, är obetydliga. En genomgång av ett stort antal projekt visar samstämmigt på att resandet minskar för de personer som arbetar på distans samtidigt som det inte sker någon signifikant ökning av icke arbetsrelaterade resor. 21