handel sällanköp

E-handel med sällanköp bedöms knappast i någon större utsträckning kunna påverka utsläppen av CO2.

E-banking

E-banking har ökat och ökar starkt. Samtidigt får göras bedömningen att detta inte nämnvärt påverkar utsläppen av bl a CO2, då bankärenden oftast inte motiverar en egen resa utan snarare görs i samband med annan resa.

Distansutbildning

Distansutbildning får bedömas ha en potential att minska resandet och härigenom utsläpp av CO2. Samtidigt saknas statisktik, som möjliggör en närmare bedömning. Till viss del får också antas att utbildning, som idag genomförs på distans med stöd av t ex Internet redan tidigare genomförts på distans.

Telemedicin

Inte heller när det gäller området telemedicin finns idag statistik, som möjliggör någon närmare bedömning om omfattning och potential. Det kan dock antas att resursbrist kommer att tvinga fram ett mera omfattande användande av t ex distansdiagnostik, teleradiologi etc.

Väginformatik

Generellt bedömer VV att det finns en potential om 15-25 %. Potentialen bedöms störst för betalsystem (11 %), därnäst för vägvisningssystem (3-7 %). Potentialen bedöms mindre för trafikstyrning (2 %), informationssystem (4 %) och hastighetsanpassning (1-4%). För att kunna få påtagliga effekter och för att ”rebound effects” skall kunna neutraliseras måste sannolikt implementation av de olika systemen kombineras med andra åtgärder, t ex vägavgifter av skilda slag.

Referenslista

Litteratur avseende IKT-åtgärder f a minska emissioner av CO2 //Forsebäck 2004-05-04//

Arnfalk, P. 1996. IT och miljön – en kvalitativ och kvantitativ analys av den

informationstekniska utvecklingens miljökonsekvenser. Internationella miljöinstitutet, Lunds Universitet.

Arnfalk, P. November 1998. ICT-utvecklingens påverkan av miljön och våra transportbehov. Rapport för Vägverket.

Arnfalk, Peter: Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Dr-avh.,Lunds

Universitet, 2002.

Arnfalk, P. 1999. Information Technology in Pollution Prevention. Teleconferencing and Telework Used

as Tools in the Reduction of Work Related Travel. Internationella miljöinstitutet, Lunds Universitet.

”Bra distansarbetsplatser”. Riktlinjer för arbetsmiljön vid distansarbete. TCO april 1997. Cairns, Sally: Home Delivery: the environmental implications. ESRC Transport Studies, University College London, 1999

Delegationen för transporttelematik och SLTF 1996. Transportinformatik i kollektivtrafik. Delegationen för transporttelematik 1996. Vägval för IT i trafiken.

Dickinson, Joanna: Miljöavgifter i Stockholm. Effekter av Kommunstyrelsens förslag december 2003. Transek, februari 2003.

EITO, European Information Technology Observatory, 10^th edition 2002.

Engström, M. & Johanson, R. 1996. IT-utvecklingens effekter på framtida res- och transportstrukturer.

Engström M. & Eriksson. G., et al. 1998. Mälardalen i IT-samhället. Mälardalsrådet rapport 1998:1.

Engström M. & Johanson, R. 1999. IT som symbiotisk funktion mellan arbete och privatliv. Flexiblare levnadsformer i tid och rum. Kulturgeografiskt seminarium 5/99.

Se även http://www.humangeo.su.se/research/project/it.htm

Eriksson, I. & Bergström, J. 1998. Internet för bättre kommunikation mellan arbetslag och arbetsledare. SkogForsk Resultat nr 7 1998.

Eriksson, I. & Holmgren, P. 1997. PC, GPS och GIS för inventering och planering i fält. SkogForsk Resultat nr 8 1997.

Eriksson, I. & Mattsson, S. 1998. Nytt system för uppföljning av skogsgödsling. Skogforsk Resultat nr 6 1998.

EURESCOM (European institute for research and strategic studies in telecommunications) 1996.Calling for a better tomorrow.

EU-projektet SUSTEL, ”Sustainable Teleworking”, www.sustel.org

EU-projektet PRIMA, PRIcing Measures Acceptance, Final Report for publication 30/06/2000

Europrice, Newsletter May 2000.

Forsberg & Hagson & Tornberg. 1994. Effekter av externa köpcentran. Chalmers Tekniska Högskola, rapport 1994:1.

Formanek, Mikael och Gustafsson, Tobias: Virtuella möten – Hur kan användandet inom offentlig sektor öka? Examensarbete Inst- för Datavetenskap. Linköpings Universitet, 2003-10-27.

Forsebäck, Lennart m. fl.: ”Mälarregionen i informationsteknologiernas tidevarv.” Mälardalsrådets rapportserie 1994:5.

Forsebäck, Lennart: ”20 sekunder till jobbet. Distansarbete från bostaden. Svenska erfaren-heter från ett europeiskt perspektiv. State of the art 1995”. Teldok Rapport 101. 1995. Forsebäck, Lennart:”Work Where You Want – Allt du behöver veta om flexibelt arbete”. En handbok för ”teleworkers” och ”telemanagers” med redovisning av för- och nackdelar, gällande lagstiftning m m jämte praktiska råd och tips. Canon Sv AB 1996; reviderad 1997. Forsebäck, Lennart:” Telemanagement – hur man skapar och leder en flexibel organisation”. IHM Förlag & Business School. Göteborg 1997..

Forsebäck, Lennart: ”IT är svaret, men vad var egentligen frågan?”. Några samhällsperspektiv på flexibelt arbete. ”. IHM Förlag & Business School. Göteborg 1998.

Forsebäck, Lennart: IT-baserade lösningar med potential att minska utsläpp av växthusgaser – en översikt. Miljöteknikdelegationen, Rapport 2000:1

Forsebäck, L., Ohlsson,K- och Rapp, B.: ”Distansarbete och produktivitet”. Underlagsrapport till Distansarbetsutredningen. SOU 1998:115. (Sept 1998)

Forum för IT och Miljö, handlingar vid avslutande möte i 2004-04-26.

Granskning av miljöeffekter, ekonomiska effekter och kvalitetseffekter vid införandet av Telemedicin. Maria Elander, Teknisk Fysik, Lunds Tekniska Högskola, december 2002 Hamer, R., Kroes, E. & Van Ooststroom, H. 1991. Teleworking in the Netherlands: an Evaluation of Changes in Travel Behavior. Vol 18, No 4, Kluwer Academic Publishers, Netherlands.

Hamer, R., Kroes, E. & Van Ooststroom, H. 1992. Teleworking in the Netherlands: an

Evaluation of Changes in Travel Behavior – Further Results. Transportation Research Record 1357.

Hedén, Flemming: Att byta atomer mot bitar” i ” i ”Mega Byte – IT för en bättre miljö” (Naturvårdsverkets förlag 1999)

Höjer, Mattias. 1998. Ökad tillgänglighet och minskat resande? En framtidsstudie om bebyggelsestruktur och IT för minskad pendling. KFB-rapport 1998:40.

Jönsson, G, Orremo, F & Wallin, C: ”IT, mat & miljö” i ”MegaByte – IT för en bättre miljö” (Naturvårdsverkets förlag 1999)

”Konsekvenser av en växande IT-pendling”. Rapport 1995:4. Regionplane- och

trafikkontoret, Stockholms läns landsting och Stadsbyggnadskontoret, Stockholm. Studien utförd av INREGIA AB.

Kågeson, Per: Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken. En kritisk granskning. Vinnova Debatt Transportpolitik VD 2001:3.

Lindkvist, Esbjörn: ”Transportelematik – IT på väg” i ”Trafik och Miljö”, red,:Andersson, Hans E. B. KFB och Studentlitteratur 1997.

Livscykelanalys av bildkonferens – en jämförelse med andra kommunikationssätt. Sammanfattning. Ulf Östermark och Elin Eriksson, CIT Ekologik. Göteborg 1998-04-06 Methodology for evaluating environmental benefits of intelligent transport systems. Tejas, Mehta, Hani S. Mahrmassani & Chandra Bath. Research Report 0-4197. Conducted for the Texas Department of Transportation by the Center for Transportation Research, University of Texas, Austin.

Naturvårdsverket rapporter

Vägavgifter. Lägesanalyser i Sverige och världen. Naturvårdsverkets förlag. Rapport 5182, ”Road pricing – ett sätt att minska olika miljöproblem.” Naturvårdsverket. Rapport 4540. IT – plus eller minus för miljön? IT och en ekologiskt hållbar utveckling. Naturvårdsverket, kommunikationsenheten. 1998.

MaTs-rapport, Naturvårdsverkets rapport nr 4515.

Nilles, Jack. M.: ”Making Telecommuting Happen – A Guide for Telemanagers and Telecommuters. ” Van Nostrand Reinold. New York 1994.

Nyman, P. 1997. Telependling i Nynäshamn. KFB-meddelande 1996:24. Paavonen, Walter: Arbete på distans – förutsättningar och konsekvenser”.

Licenciatavhandling, R 1992:6. Företagsekon. inst. vid Stockholms Universitet 1992.

Poignant, Lars: ”Informationsteknologi och företagsetablering. Effekter på produktivitet och region”. Licenciatavhandling. Thesis No 441. Institutionen för datavetenskap. Linköpings Universitet 1994.

”På lagom distans. För och emot distansarbete.” TCO 1987.

Proposition 1995/96:125. Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.

Proposition 1997/98:145. Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Rapp, B. & Skåmedal, J. 1996. Telekommunikationers implikationer på resandet. KFB-rapport 1996:2.

SIKA

”Informationsteknik och resande – vad har IT för betydelse för individens kommunikationsvanor?”., SIKA, 1997.

SIKA 1998. IT-utvecklingen och transporterna. Redovisning av en undersökning om kommunikationsvanor 1996. SIKA rapport 1998:1.

SIKA, Kommunikationsundersökningen 1997 resp. 1998, Statens Institut för Kommunikationsanalys.

SIKA, Fakta om Informations- och Kommunikationsteknik i Sverige 2003, SIKA, Fakta om Informations- och Kommunikationsteknik i Sverige 2004. SIKAs årsbok 2003. Transporter och kommunikationer.

SOU 1996:17. Bättre trafik med väginformatik. Delbetänkande från Delegationen för transporttelematik.

SOU 1996:92. IT i miljöarbetet. Betänkande av miljövårdsberedningen.

SOU 1996:178. IT och miljön - en samling goda exempel. IT-kommissionens rapport 4/97. SOU 1996:186. Transportinformatik för Sverige. Slutbetänkande av Delegationen för transporttelematik.

SOU 1997:35.Slutbetänkande av Kommunikationskommittén: ”Ny kurs i trafikpolitiken”. SOU 1998:115. Distansarbete. Slutbetänkande av distansarbetsutredningen.

SOU 2001:20: Tänk nytt, tänk hållbart – dialog och samverkan för hållbar utveckling Skåmedal, J. 1999. Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resmönster. Thesis No. 752. Linköpings Universitet.

Steen, B. 1997. EPS-systemet - en översiktlig presentation. CPM-rapport 1997:2, Centrum för produktrelaterad miljöanalys, Chalmers Tekniska Högskola 1997.

Steen, Peter et al. :”Färder i framtiden. Transporter i ett bärkraftigt samhälle”. KFB-Rapport 1997:7

”Tema tysk telematik”, KFB Update 2000-10-19, Hans Pohl, Sveriges Tekniska Attachéer, Bonn.

Telia 1998..Bryt en vana för miljön.

Telia 1998. IT och miljö - nästa steg mot ett hållbart samhälle. Tfk-rapporter

Tfk Rapport 2002:9: Översikt av åtgärder för bättre luftkvalitet,

Kronborg, Peter: ”Effektivare trafiksignaler i Stockholm”. TFK. Minirapport 122. Juni 1999. ”Utvärdering av transportinformatikens effekter i Europa”. Anders Lindkvist, TFK och Esbjörn Lindqvist, Transek. KFB-rapport 1997:1.

Kronberg. Peter et al ”Fungerar transportinformatik i praktiken? 14 fallstudier i syfte att undvika misstag i framtiden.” Tfk Rapport 2002:18, december 2002.

Tfk Rapport 1998:6: Samordnad varudistribution – möjligheter och hinder. Om firmabilens roll i en uthållig varudistribution.

VTI Rapport 462: Validering och utvärdering av AUT. Vägverket Rapporter m m

”It för minskade persontransporter”, Vägverket Publ. Nr 2002:32, Trivector. Vägverket Rapport 2002:32

Lundgren, Karin, Envia, Utkast till rapport “Internationell studie av mobilitetsplaner och annan förprövning av transportintensiva verksamheter”; Utkast v 3, Vägverket.

Att bedöma och beräkna effekter av väginformatikåtgärder Vägverket Publikation 2002:107 Vägverket. Regionalt program för väginformatik 2000-2001

ITS Effektsamband. Uppdatering av Effektsamband 2000 med avseende på ITS. Vägverket Publikation 2003:193

ITS-strategier i ett internationellt perspektiv. Översikt av planer. Vägverket Publikation 2002:163. Anders Lindkvist. Movea.

”Utformning av system för miljöstyrande bilavgifter”. Rapport till regeringen 1999:0347. Vägverket, februari 1999.

Östermark, U. & Eriksson, E. 1998. Livscykelanalys av bildkonferens - en jämförelse med andra kommunikationssätt. Chalmers Industriteknik.

Schenker Consulting AB