CIT, Chalmers Industriteknik Ekologik, har genomfört en LCA-studie, som tar sin
utgångspunkt i att en person reser från Stockholm till Göteborg för att sammanträda med ett antal där boende personer alternativt genomför en bildkonferens. 32 Mötet antas ta 3,5 timmar. För det fysiska mötet innefattas i kalkylen endast drift med tåg respektive flyg, dvs inte underhåll, tillverkning och restprodukthantering, eftersom data är ofullständiga. Utfallet av kalkylen blir mot den bakgrunden gynnsamt sett ur det traditionella mötets perspektiv. Slutsatserna från jämförelsen kan sammanfattas i följande
• Bildkonferensen ger ett dramatiskt lägre potentiellt bidrag än flygtransportens
bränsleförbrukning till de miljöeffekter som studerats (resursutarmning, växthuseffekt, försurning, övergödning och fotooxidantbildning).
• Bildkonferensens potentiella miljöpåverkan enligt ovan är ungefär likvärdig med den för tågresans elförbrukning om bildutrustningen utnyttjas relativt ofta och stängs av mellan sändningarna (högt och smart utnyttjande, scenario 30 tim/vecka)
• Om bildutrustningen utnyttjas sällan och står i standby-läge under lång tid (scenario 5 timmar/vecka) ger bildkonferensen ett något större potentiellt bidrag än tåget till de aktuella fem miljöeffekterna.
30
) Kommunikationsundersökningen 1997 resp. 1998, Statens Institut för Kommunikationsanalys. 31
) SIKA 2003. 32
) Livscykelanalys av bildkonferens – en jämförelse med andra kommunikationssätt. Sammanfattning. Ulf Östermark och Elin Eriksson, CIT Ekologik. Göteborg 1998-04-06
Miljöbelastningen för bildkonferenssystemet åstadkoms alltså genom att systemet används relativt lite, dvs resurser och emissioner som uppkommit i samband med tillverkningen skall fördelas på relativt få timmar. Om dessutom standby-tiderna är långa förbrukar systemet energi som inte nyttiggörs. På ett motsvarande sätt gäller för de nät som används för
kommunikationen att den relativa miljöbelastningen blir starkt begränsad under förutsättning att systemen verkligen används.
Det finns starka, snävt företagsekonomiska motiv för företag och offentliga förvaltningar att ersätta så mycket som möjligt av det traditionella resandet till sammanträden med tele- eller bildkonferenser. I takt med att systemen används alltmer frekvent ökar lönsamheten
ytterligare, samtidigt som systemet blir alltmer överlägset när det gäller minskad miljöpåverkan också i jämförelse med resor med tåg.
Det är framförallt med bil- och flygresor som bildkonferensen skall jämföras om man ser till miljöpåverkan. I den ovannämnda studien ger alternativet flyg + flygbuss ett bidrag till växthuseffekten uttryckt i CO2-ekvivalenter, som är mer än 100 gånger större än alternativet bildkonferens, beroende på utnyttjandegrad av systemet.
Effekter på resandet
Liksom är fallet med flexibelt arbete förs en diskussion i vad mån tele/videokonferenser spelar en substituerande eller kompletterande roll eller om de rentav leder till ett nygenererat resande. En studie av fyra svenska verksamheter visar att den substituerande rollen står för den mest betydelsefulla effekten (ca 50 % - > 80 %), samtidigt som den kompletterande rollen bedöms som mindre relevant (10 % - 40 %). Den nygenererande effekten bedöms som
obetydlig.33 Detsamma gäller andra ev. ”rebound effects” Denna bild får stöd i de studier som gjorts internationellt. 34
Den tidigare nämnda studien baserad på en jämförelse mellan scenariorna ”business as usual” och ”collabication” ger också för tele/videokonferenser ett starkt utfall med stora skillnader mellan ”business as usual” (baserat på användandet av tele/videokonferenser 1999) och ett scenario, ”Collabication” , (baserat på ett mera omfattande användande i företagen med signifikanta effekter på tjänsteresandet) Det senare scenariot skulle innebära en långsiktig potential om 50 % motsvarande en reduktion av CO2-utsläpp om ca 750.000 ton/år. 35 Några andra studier indikerar att videokonferenser kan ersätta 30-50 % av tjänsteresorna.36 Slutsatser/förslag till åtgärder
Statliga, regionala och kommunala myndigheters användning av virtuella möten är i dagsläget mycket begränsad.37 Samtidigt är det uppenbart att delar av rutinresandet med fördel kan
33
) Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002. Studien avser bl a Telia AB, Skånska Lantmännen och Tetra Pak.
34
) Rapp, Birger och Skåmedal, Jo: ”Telekommunikationers implikationer på resandet”. Kommunikationsforskningsberedningen. KFB-rapport 1996:2.
35 ) Arnfalk, Peter: Virtual Mobility and Pollution Prevention. The emerging role of ICT based communication in organisations and its impact on travel, Lund 2002.
36
ersättas med tele/videokonferenser i en rad olika verksamheter. Här har bl.a. Vägverket varit en föregångare och erfarenheterna härifrån borde lyftas fram. Vägverket och några andra myndigheter kan t.ex. få i uppdrag att ta fram vägledningsmaterial inklusive
motivationsåtgärder. Andra strategiskt viktiga ”ledstjärnemyndigheter” är Miljödepartementet och Naturvårdsverket.
Såsom berörts ovan kan tele/videokonferenser med fördel inkluderas i rese- och mötespolicys. En mötespolicy inkluderar både fysiska och virtuella möten och lägger därmed grunden för en organisations arbete med att optimera sina anställdas mötesvanor. Det bör övervägas att ålägga statliga verksamheter att införa sådana policies och att härvid sätta upp tydliga mål, som kan följas upp. Sådana krav kan också innefattas i regeringens regleringsbrev till olika myndigheter.
Tjänsteresandet är för många organisationer den i särklass största källan till miljöbelastning. Uppföljning och redovisning sker dock relativt sällan. Detta gäller även för virtuella
mötesformer. Krav och/eller rekommendationer skulle exempelvis kunna ställas på att arbetsrelaterat resande inkluderas i miljörapporter, miljöredovisningar,
årsredovisningar.
I syfte att lyfta fram goda exempel bör en dialog stimuleras mellan offentliga verksamheter och näringslivet. Förebilder för en sådan dialog kan man finna inom t.ex. Bygga Bo
dialogerna,38. Av stort intresse är också den utredning som Miljöpiloterna inom de statliga myndigheterna gjorde 1999, ”Att Resa eller inte Resa”. 39
Konkret föreslogs bl a att ”traktamente”, dvs. en form av bonus, skulle utgå för deltagande i tele/videomöten liksom att varje traditionellt möte uttryckligen måste motiveras.
Utredningens förslag bör kunna läggas till grund för det vidare arbetet med resepolicies i offentliga verksamheter.
En betydande stimulans skulle naturligtvis ligga i att, på basis av minskade kostnader för rese- och sammanträdeskostnader, låta företaget/verksamheten och de anställda dela på den vinst som uppkommer.
Det kan också övervägas att från svenskt håll ställa kravet att en ökande andel av möten som företas inom ramen för EU-samarbetet bör ske virtuellt, för att öka samarbetets effektivitet och minska dess kostnader, inte minst miljömässigt. Det förefaller också rimligt att EU-kommissionen tar fram en mötespolicy, och verkar för att sprida detta inom EU.
Trots den stora miljöbelastningen är arbetsrelaterade resor inte inkluderade i de flesta miljörelaterade styrmedlen. Exempel på områden, som kan behöva ses över är offentlig upphandling av persontransporter, miljörapportering, och transportrelaterade miljökrav vid etablering av verksamheter. Vidare skulle ett uppdrag till PBL- och miljöbalkskommittén kunna ges att utreda krav på grönare transportplaner, och miljöprövning av större
transportalstrande verksamheter bl a med avseende på juridiska förutsättningar Persontransporter förekommer heller inte explicit i system för miljöledning och
miljömärkning. Det gäller t ex det dominerande miljöledningssystemet ISO 14 001, och undantas därför oftast. Nordens och EU:s miljömärkningssystem (Svanen och Blomman) inkluderar inte transporter över huvud taget. En dialog bör kunna inledas med de organ som
37
Se bl.a. Formanek och Gustavsson, (2003): ”Virtuella Möten – Hur kan användningen inom offentlig verksamhet ökas?” Linköpings Tekniska Högskola.
38
Tänk nytt, tänk hållbart! - dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20. Se: http://www.sou.gov.se/mvb/tidigareverksamhet/naringsliv/byggabo/index.htm
39
) Rapport ”Att resa eller inte resa”. Resor/videokonferenser inom ramen för miljöledning i offentlig förvaltning. Boverket, maj 1999.
utvecklar standarder för ledningssystem och märkning, för att se över möjligheterna att lyfta fram persontransportfrågan.
Det finns också skäl att göra en närmare analys av vilka mötesformer som gynnas respektive missgynnas i dag. RSV skulle t ex kunna ges i uppdrag att utreda hur
förmånsbeskattningen kan anpassas för att stimulera individer att i högre grad välja de virtuella mötesalternativen. I ett sådant sammanhang skulle också kunna värderas möjligheten för skattelättnader för utrustning, investeringsbidrag för mindre organisationer.