Jordbruksverket, åtgärd 3c: Jordbruksverket behöver utveckla föreskrifter och/eller styrmedel med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs: c) anpassade skyddszoner Jordbruksverket, åtgärd 5a: Jordbruksverket behöver utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommuner så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning reduceras i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljö-kvalitetsnormerna för vatten inte uppnås eller riskerar att inte uppnås,
Länsstyrelserna, åtgärd 4: Länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägled-ning så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhålltillsynsvägled-ning minskas till de vattenförekomster där dessa påverkanskällor bidrar till att miljökvalitetsnormer-na för vatten inte uppnås eller riskerar att inte uppnås.
Kommunerna, åtgärd 2a: Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås eller riskerar att inte uppnås,
Åtgärdsbehov
Syftet med anpassade skyddszoner är att minska erosionen och därmed fosforförlus-terna via ytavrinning från åkermarken. De anläggs där det finns en uppenbar risk för erosion, t.ex. på erosionsstråk inne på fält, längs åkerdiken, vid brunnar som fung-erar som ytvattenintag. På en anpassad skyddszon odlas vallgräs, vallbaljväxter eller
en blandning av dessa. Omfattningen av anpassade skyddszoner har i analysen upp-skattats till ca 80 000 st. med en antagen storlek på 0,03 ha per styck blir den totala arealen 2400 hektar.
Det ska betonas att åtgärden är kostnadseffektiv och bedöms endast marginellt påverka lantbrukarnas lönsamhet. Med målsättning att nå jordbrukets reduktions-beting är åtgärden att föredra i jämförelse med vissa andra åtgärder som har större negativa effekter för jordbruksnäringen.
Potentiella styrmedel
Landsbygdsprogrammet är möjligt att använda som stöd för anläggning av anpas-sade skyddszoner. Ett bidrag skulle dock vara svårt att styra till den lokalisering som ger mest fosforreduktion. En anpassad skyddszon är helt avhängig de lokala förut-sättningarna. Det skulle således innebära suboptimering och att en stor andel av bi-dragen skulle betalas ut för lokaliseringar som inte innebär så stora fosforreduktioner.
Enbart en föreskrift som styrmedel skulle vara ännu svårare att precisera på ett sätt som skulle ge förutsättningar för rätt lokalisering. Kommunernas jordbrukstillsyn är ett bättre styrmedel för att skapa anpassade skyddszoner på rätt ställen. Flera kommuner arbetar redan idag intensivt med att få till anpassade skyddszoner. En del har tagit fram kartmaterial för att peka ut riskområden. Grunden för tillsyn är lagstiftningen. Det är således en förutsättning att det finns ett lagstiftningsstöd för att tillsynen ska kunna bedrivas effektivt. Miljöbalkens hänsynsregler kan användas för att i tillsyn ställa krav på anpassade skyddszoner. En föreskrift med vägledning om hur anpassade skyddszoner kan krävas skulle effektivisera tillsynen betydligt, samt tillse att bedömningarna görs på likartat sätt. Föreskriften bör förmodligen beskriva vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att tillsynsmyndigheten ska kräva en skyddszon.
Styrmedel som bygger på frivillighet såsom information bedöms inte heller kunna ge avsedd effekt eftersom de privatekonomiska incitamenten är låga. I viss mån kommer lantbrukare som känner ett starkt ansvar för ekologin och vattenmiljön på sina mar-ker att göra åtgärden frivilligt. Åtgärden skulle dock sannolikt inte genomföras i den omfattning som är nödvändig med hjälp av enbart information.
Komparativ analys av styrmedel
I analysen har ett antal villkor satts upp för att utvärdera styrmedlen mot varandra.
I tabell F10 presenteras en översikt på styrmedlens lämplighet utifrån dessa kriterier.
Tabell F10. Komparativ analys av styrmedel för anpassad skyddszon
Tidsaspekt (åtgärd snabbt) Lokalisering (åtgärd på rätt plats) Omfattning (åtgärd överallt) Administrativa kostnader PPP och miljökostnadstäckning Jordbrukets lönsamhet Totalt
Föreskrift enbart 1 2 2 5 5 3 18
Föreskrift och normal tillsyn 3 5 3 4 5 3 23
Föreskrift och tillsynskampanj 4 5 4 3 5 3 24
Landsbygdsprogrammet 4 2 2 2 1 5 16
Föreslagna styrmedel
I den komparativa analysen framkommer att föreskrift med en satsning på operativ tillsyn, är mest lämpligt. Föreskriften bör specificera förutsättning för en lämplig plats för en anpassad skyddszon, samt på annat sätt underlätta arbetet för de ope-rativa tillsynsmyndigheterna. Tillsynskampanjen bör inriktas på att ta fram hjälp-medel till kommunerna i form av geografiska kartläggningar av lämpliga platser för anpassade skyddszoner, samt genom seminarier diskutera lämpliga bedömningar.
Tillsynskampanjen behöver också förstärkas med en tillfälligt utökad operativ tillsyn på jordbruksföretag.
Konsekvenser av föreslagna styrmedel
Administrativa kostnader för styrmedel
Föreskrift: Föreskriften/vägledningen bedöms vara relativt enkel att utforma. Arbetet beräknas kosta 500 000 kr.
Tillsynskampanj: Kostnaderna för tillsynskampanjen beräknas uppgå till en miljon kronor. I den kostnaden ligger även framtagandet av ett gemensamt GIS-baserat verktyg för kommunerna.
Operativ tillsyn: Kostnaden för den operativa tillsynen beräknas uppgå till 432 miljo-ner kronor (ett tillsynsbesök per skyddszon). Uppdelat på 200 kommumiljo-ner blir kostna-den per kommun 2,16 miljoner kronor. Tillsynsinsatsen kommer inte kunna genom-föras under ett år utan bör spridas på minst fem år, vilket ger en kostnad på 432 000 kr per kommun. Inom flertalet kommuner kan tillsynen för anpassade skyddszoner till viss del göras inom ordinarie verksamhet.
Kostnader för fysiska åtgärder
Åtgärdsanalysen visar att det behövs anläggas ca 80 000 anpassade skyddszoner i Sverige, till en totalkostnad på drygt 100 miljoner kronor.
Effekter på miljökvalitetsnormer
Åtgärden beräknas ge en reduktion på 82 ton fosfor årligen. Marginaleffektet (åt-gärdens effekt med hänsyn tagit till redan genomförda åtgärder, exempelvis struk-turkalkning) beräknas till 69 ton årligen. Anpassade skyddszoner innebär också till minskade förluster av sediment och partikelbundna växtskyddsmedel.
Övriga konsekvenser
Åkerareal kommer att tas ur produktion men få nedlagda jordbruksföretag bedöms till följd av åtgärden då de anpassade skyddszonerna endast omfattar små arealer.
Lantbrukarna bedöms också få viss positiva effekter på grund av minskade erosions-problem.
Åtgärderna bidrar även till att följa miljökvalitetsnormerna för havsmiljö och det svenska åtgärdsbetinget i Baltic Sea Action Plan.