Havs- och vattenmyndigheten behöver utveckla vägledning och styrmedel för vatten-relaterad egenkontroll så att all sådan recipientkontroll följer tydliga och gemen-samma krav med avseende på kvalitet, datalagring, tillgänglighet, spårbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Åtgärden behöver genomföras tillsammans med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning.
Motivering
Åtgärden är en revidering av åtgärd 4 i Åtgärdsprogram 2009-2015. Naturvårds-verket har tidigare ansvarat för åtgärden men verksamhetsområdet ingår numera i Havs- och vattenmyndighetens uppdrag.
Recipientkontrollen och vattenförvaltningen har ett gemensamt syfte, att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, men en utveckling av recipientkontrollen är nödvändigt för att leva upp till ramdirektivets krav. Utförligare information om utvecklingsbehoven finns i vattenmyndigheternas rapport5 från 2013.
I regeringsuppdrag 2014-06-26 ska Havs- och Vattenmyndigheten analysera och föreslå hur egenkontrollen av vattenrecipienter kan samordnas med regional och nationell miljöövervakning. Uppdraget ska vara slutfört 2015-03-31. Utifrån resultaten av regeringsuppdraget behöver Havs- och Vattenmyndigheten utveckla vägledningen för vattenrelaterad egenkontroll.
Vägledning är nödvändig vid revidering av recipientkontrollprogram, men läns- styrelsens prövning samt länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete av miljö-farlig verksamhet och vattenverksamhet behöver få en utvecklad vägledning.
En uppstyrd och strukturerad recipientkontroll leder till bättre underlag i tillstånds-prövningar och tillsyn samt bättre uppföljning av insatta åtgärder, vilket ger bättre förutsättningar till minskade utsläpp och relevanta åtgärder.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Naturvårdsverket 3.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Länsstyrelserna 1, Kommunerna 1 och Jordbruksverket 4
5 Rapport Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten, Vattenmyndigheternas
Jordbruksverket
Jordbruksverket, åtgärd 1
Jordbruksverket behöver prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet till jord-bruksföretag
a) för att minska växtnäringsförlusterna inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten, b) för att minska tillförseln av växtskyddsmedel till vatten inom områden med
vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitets-normerna för vatten.
Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna.
Motivering
Jordbruksverkets rådgivningsverksamhet riktar sig i första hand till länsstyrelserna som är de som har kontakten med jordbruksföretagen inom sitt län.
a) Rådgivningen till jordbruksföretag ska prioriteras om dessa finns i områden med vattenförekomster som har betydande påverkan med avseende på över-gödning och/eller har grundvattenförekomster med förhöjda nitrathalter.
Genom att ta ett helhetsgrepp över jordbruksföretagets växtnäringsförlus-ter i rådgivningen, det vill säga från växtodlingen så väl som från djurhåll-ningen, kan dessa minskas. Exempelvis bör lagring, hantering och spridning av mineral- och stallgödsel samt djurhållning med avseende på till exempel utfodring och betesdrift ingå i helhetsgreppet. Även åtgärder för genomför-ande av miljöanpassad dikning och dränering, samt åtgärder som minskar markpackningen och förbättrar markstrukturen kan ingå. Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har betydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt. Fosfortillförseln till vatten från jordbruket behöver minska med ca 150 ton och kvävetillför-seln med ca 660 ton. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar dessutom att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk.
b) I miljöövervakningen under 20126 hittades 27 olika växtskyddsmedel i förhöj-da halter i ytvatten. Flertalet av dessa ämnen, och som sänkt statusen i vissa vattenförekomster, är redan förbjudna men även godkända växtskyddsmedel, som till exempel diflufenikan, överskrider gränsvärdet i ett tiotal vattenfö-rekomster. Rådgivningen behöver därför fortsätta utvecklas för att minska tillförseln av växtskyddsmedel till vatten. Åtgärden leder till ökad kunskap om jordbrukets påverkan på ekologisk och kemisk status i vatten-
förekomsterna samt optimerad och minimerad användning av växtskydds-medel med säkrare hantering och sprutning.
6 Lindström med flera, 2013. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växt-skyddsmedel). Årssammanställning 2012. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2013:14.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Jordbruksverket 3 och 5, Kemikalie-inspektionen 1 samt Naturvårdsverket 11.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Länsstyrelsen 4 och 5 samt Kommunerna 2.
Jordbruksverket, åtgärd 2
Jordbruksverket behöver ta fram vägledningar, ge rådgivning och verka för att minska påverkan från markavvattning och bevattningsuttag i vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.
Motivering
Påverkan från markavvattning och bevattningsuttag behöver bli mindre.
När det gäller markavvattning kan den påverka vattenmiljön på olika sätt. Här är det viktigt att i det enskilda fallet identifiera vad problemet är eftersom olika problem kräver olika lösningar. Om den negativa påverkan i ett vattendrag exempelvis orsakas av erosion av dikeskanten kan lösningen ligga i slänta av dikeskanten eller tvåstegs-dike, medan ökad sedimenttransport istället kan åtgärdas med slamfickor eller en förändrad växtföljd på åkermarken. Eftersom de lokala förutsättningarna bestämmer vilken åtgärd som ska genomföras krävs det styrmedel som tillåter den anpassningen.
Bevattningsuttag är redan en tillståndspliktig vattenverksamhet, förutom om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kan ta skada. Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för vattenverksamheterna.
Jordbruksverket bedömer att den enskilt viktigaste parametern för att öka resurs-effektiviteten i bevattning, och därmed minska eventuell negativ påverkan på vatten- miljön, är ökad kunskap hos lantbrukare. En ökad kunskap om bevattningseffektivitet, bevattningsbehov och jordarternas betydelse vid bevattning bedömer Jordbruks- verket kommer att ge lantbrukarna möjlighet att agera på ett mer resurseffektivt sätt.
Vägledningar för dessa två påverkanskällor behöver utvecklas. Detta kan exempelvis vara i form av instruktioner för utformning av skötselplaner för att underhålla vatten- anläggningar eller en checklista för egenkontroll för att påverkan på vattenmiljön ska minska. Det behövs även vägledningar för hur bevattning samt anläggning av bevattnings- dammar ska göras i särskilda områden.
Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Lantmäteriet 1 och Naturvårdsverket 7.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärden Jordbruksverket 1.
Jordbruksverket, åtgärd 3
Jordbruksverket behöver ta fram styrmedel, till exempel föreskrifter, med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att miljö- kvalitetsnormerna för vatten följs:
a) strukturkalkning b) kalkfilterdiken
c) anpassade skyddszoner d) skyddszoner
e) obrukade kantzoner
f) fosforgödsling anpassad till grödans behov och att hänsyn tas till markens innehåll av växttillgängligt fosfor
g) höga engångsgivor av fosfor undviks
h) nedbrukningen av stallgödsel på obevuxen mark ska ske så att risken för ytavrinning och läckage av fosfor minskar
i) stallgödsel endast sprids till växande gröda under de tider på året och i sådana mängder som kan motiveras ur växtnäringsupptagssynpunkt j) våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention
k) ytterligare åtgärder med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln till vatten för att bidra till att miljökvalitetsnormen följs
Motivering
För att reducera tillförseln av fosfor och kväve till vattenmiljöerna är det viktigt att de åtgärder som genomförs är kostnadseffektiva och har stor åtgärdspotential. Lika viktigt är det att åtgärderna genomförs i betydande omfattning. De styrmedel som myndigheten tar fram behöver vara kostnadseffektiva, uppfylla principen om att förorenaren betalar samt ställa krav på att styrmedlets mål uppnås.
Åtgärd 16 i Åtgärdsprogrammet 2009-2015 är den enskilt mest betydelsefulla åtgärden för att minska övergödningen. Jordbruksverket har, inom åtgärd 16, genomfört projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet samt tagit fram ett tekniskt underlag för Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Trots detta var det i januari 2014 fortfarande inga styrmedel på plats som följd av åtgärd 16 och arbetet med att genomföra fysiska åtgärder hade inte tagit fart. Därför behövs nya styrmedel, som har förutsättningar att nå målen med vattenförvaltningen, i Åtgärdsprogrammet 2015-2021.
Något som i praktiken kan innebära en försämring för vattenmiljön i vissa vatten- förekomster är att stödet från Landsbygdsprogrammet för några av de viktigaste åt-gärderna inte kommer att utbetalas under 2014 och 2015, vilket i praktiken kan inne-bära en försämring för vattenmiljön i vissa vattenförekomster. De åtgärder som främst berörs är bland annat nyanläggning och förlängning av stödet för skyddszoner, anlägg-ning av våtmarker, fosfordammar, reglerad dränering samt anpassade skyddszoner.
Att åtgärd 16 inte har genomförts har delvis förklarats med att det har varit otydligt vilka fysiska åtgärder som styrmedlen i åtgärdsprogrammen ska leda till och hur de ska fördelas mellan olika källor. Vattenmyndigheterna har därför under förvaltnings-cykeln 2009-2015 tagit fram underlag7.
för att visa på åtgärdspotentialen, där det går att minska framförallt fosforförluster-na på vattenförekomstnivå, för ett antal åtgärder inom olika sektorer. Det har också gjorts en kostnadseffektivitetsanalys, vilken visar omfattningen av hur enskilda åt-gärder kan värdesättas utifrån ekonomiska parametrar, och därmed det blir tydligare vem som behöver göra vad och i vilken omfattning.
Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har betydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt. Fosfortillförseln till vatten från jordbruket behöver minska med ca 150 ton och kvävetillförseln med ca 660 ton. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Länsstyrelsen 4 och 5 samt Kommunerna 2.
Jordbruksverket, åtgärd 4
Jordbruksverket behöver utveckla vägledning för egenkontroll vid jordbruksföretag utifrån egenkontrollförordningen (1998:901, 6 §).
Arbetet behöver genomföras efter samråd med Havs- och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.
Motivering
Den vägledning som används idag för hur egenkontrollen bör utformas och dokumen-teras behöver förbättras. Genom att precisera kraven kan egenkontrollen ske mer effektivt och enhetligt.
Åtgärden leder till att kunskapen om miljöpåverkan hos jordbruksföretagen ökar och negativ påverkan på vattenmiljön minskar.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 11 och Naturvårdsverket 3.
Jordbruksverket, åtgärd 5
Jordbruksverket behöver utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommu-ner så att
a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning reduceras i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,
b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vatten-förekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås,
7 M. Gyllström, med flera, Länsstyrelsen i Västmanland, 2014. Ej publ.
Motivering
Tillsynsvägledningen är efterfrågad av länsstyrelser och kommuner av flera anledningar a) Växtnäringsfrågorna är komplexa eftersom det ofta rör sig om diffusa
ut-släpp samt att förutsättningarna mellan olika regioner och gårdar varierar (till exempel vad gäller jordart, klimat, produktionsinriktning). Det krävs också kontinuerlig kompetensutveckling eftersom det hela tiden kommer nya åtgärder inom området. I många områden är hästhållning en starkt bidra-gande orsak till övergödning. Problemen är framförallt relaterade till fosfor-förluster på grund av läckage och erosion från hästhagar, samt lagring och hantering av gödsel. Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har be-tydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra öst-ersjöns vattendistrikt. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar dessutom att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk.
Åtgärden relaterar till fysiska åtgärder kopplade till lagring och spridning av stallgödsel, anläggning av skyddszoner, med mera.
b) I miljöövervakningen under 20128 hittades 27 olika växtskyddsmedel i förhöj-da halter i ytvatten. Flertalet av dessa ämnen, och som sänkt statusen i vissa vattenförekomster, är redan förbjudna men även godkända växtskyddsmedel, överskrider gränsvärdet i ett tiotal vattenförekomster. Jordbruksverket behö-ver därför fortsätta att utveckla sin tillsynsvägledning för att så att tillförseln av växtskyddsmedel till vatten minskar.
Åtgärden ska bidra till minskad belastning av övergödande ämnen till ytvatten-förekomsterna, samt minskade nitrathalter i grundvatten. Åtgärden leder också till optimerad och minimerad användning av växtskyddsmedel och säkrare hantering och sprutning.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Jordbruksverket 1 och 3, Kemikalie-inspektionen 1 samt Naturvårdsverket 11.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Länsstyrelserna 4 och 5 samt Kommunerna 2.
8 Lindström med flera., 2013. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växt-skyddsmedel). Årssammanställning 2012. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2013:14.
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet, åtgärd 1
Kammarkollegiet behöver fortsätta arbetet med sin strategi för genomförande av vatten- förvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Kammarkollegiet behöver särskilt:
a) vägleda länsstyrelserna rättsligt så att länsstyrelsernas åtgärdsplaner utförs i enlighet med strategin,
b) utvärdera genomförandet och vid behov revidera strategin,
c) utveckla riktlinjer för den juridiska processen gällande dammar, vattenkraft, samt vid till exempel omprövning av markavvattnings-, rensnings- och sjö-sänkningsföretag så att miljökvalitetsnormer för vatten följs.
Åtgärden behöver ske efter myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden.
Motivering
I Kammarkollegiet arbete med åtgärd 18 i Åtgärdsprogram 2009-2015 har skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan’ tagits fram. Syftet med strategin är att förtydliga att miljöbalken är det verktyg som ska användas för att få tillstånd åtgärder gällande fysisk påverkan.
Strategin anger i vilken ordning olika rättsliga åtgärder ska vidtas, där det i första hand handlar om tillsyn och prövning. Utöver dessa kan länsstyrelsen, som är tillsyns-myndighet, använda sig av åtgärder som latenta villkor, områdesskydd, återkallelse el-ler omprövning av tillstånd. Strategin tydliggör även att ansvaret för fysiska åtgärder ligger hos den verksamhetsutövare, vars verksamhet påverkar vattenmiljön, eller den person som har rådighet över en anläggning, exempelvis nyttjanderättshavare och/
eller fastighetsägare. Strategin förtydligar också att länsstyrelserna ska utgå ifrån att det behövs en rättslig åtgärd för att få till en fysisk förändring i en vattenförekomst.
För de särskilda uppdragen krävs
a) att Kammarkollegiets ger en närmare vägledning i det praktiska åtgärdsarbe-tet för att strategin ska kunna utföras.
Vägledningen kan utformas som en rättslig inventeringsmanual för alla, inklusive kommuner och fiskevårdsföreningar, som bedriver åtgärdsarbete med fysisk påverkan. Vägledningen kan även utföras i form av utbildning i miljöprocessen gällande tillståndsmål för berörda verksamheter Kammar- kollegiet behöver ta hänsyn till länsstyrelsernas åtgärdsplaner som bör utföras i enlighet med strategin. Länsstyrelserna kan då ha behov av rättsligt stöd i för att genomföra åtgärdsplanen.
b) en uppföljande analys av hur strategin har införts och tillämpas av berörda aktörer. Analysen behöver utvärdera aktörernas kunskaper inom området och bestämma vilka fortsatta osäkerheter som eventuellt finns i utförandet. Efter uppföljning och utvärdering av strategin kan det finnas behov att uppdatera eller revidera strategin och anpassa den till förändringar i lagstiftning och praxis, bland annat med anledning av förslagen i vattenverksamhetsutred-ningens betänkanden SOU 2013:69 och SOU 2014:35.
c) att Kammarkollegiet ger länsstyrelsen riktlinjer för styrning, effektivisering och prioritering av prövning och tillsyn av vattenverksamheter. Genom detta blir det möjligt att ge fler förelägganden riktade till verksamhetsutövare som ska leda till åtgärder som förbättrar den ekologiska statusen.
Även om åtgärden inte direkt leder till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs behövs den för att skapa nödvändiga förutsättningar att kunna genomföra kommande arbete med fysisk påverkan i åtgärdsprogrammet. Den åtgärden leder i sin tur till förbättrad vattenkvalitet.
För att åtgärden ska kunna genomföras behöver Kammarkollegiet fortsätta sam-verka med Havs- och Vattenmyndigheten och ha myndighetssamråd med länsstyrel-serna och andra myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltnings-områden.
Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 4 och 5 samt Länsstyrelserna 3 och 9.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen, åtgärd 1
Kemikalieinspektionen behöver ge länsstyrelserna och kommunerna tillsynsvägledning inom kemikalieområdet, speciellt för växtskyddsmedel och biocider, samt informera allmänheten om hur man miljömässigt använder kemiska produkter, särskilt för de produkter som innehåller ämnen som har en negativ påverkan på vattenmiljöer.
Motivering
I dagens samhälle används ett flertal varor och produkter som orsakar utsläpp och diffusa läckage av ett stort antal kemikalier. Då det bara är ett fåtal av dessa kemikalier som ingår i vattendirektivet har Kemikalieinspektionen en viktig roll som informationsspridare till allmänheten och som tillsynsvägledare för länsstyrelser och kommuner.
Åtgärden leder till minskade diffusa utsläpp och läckage av kemikalier genom minskat brukande av kemikalier, bättre märkning av varor, större del återvinning samt användning av miljövänligare alternativ.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Naturvårdsverket 3 och 11, Jordbruks-verket 1 och 5, Länsstyrelserna 5 samt Kommunerna 2.
Kustbevakningen
Kustbevakningen, åtgärd 1
Kustbevakningen behöver
a) utveckla riktlinjer för undersökande övervakning i samband med inträffade olyckor eller naturhändelser, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status,
b) vägleda länsstyrelserna och kommunerna i undersökande övervakning vid inträffade olyckor eller naturhändelse, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.
Åtgärden behöver genomföras i samverkan med Sjöfartsverket och samordnas med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Åtgärden innebär att det behövs myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden.
Motivering
I nuläget saknas riktlinjer och vägledning för undersökande övervakning i samband med olyckor eller naturhändelser. Särskild hänsyn behöver tas till vattenförekomster i skyddade områden och/eller där det finns större risk för olyckor. För att få heltäck-ande strategier och handböcker för samtliga vatten behövs Kustbevakningens insats i åtgärdsarbetet, bland annat utgör åtgärden en komplettering till strategin för olje-skadeskydd.
Det är viktigt att en undersökande övervakning startar i ett tidigt skede vid olyckor och naturhändelser för att kunna bedöma effekten av olyckan/naturhändelsen i tid och utbredning. Samtidigt behöver berörda myndigheter och organisationer känna till riktlinjerna, organiseras och utbildas innan någonting händer för att undersökande övervakning ska fungera.
Åtgärden är en viktig riskförebyggande åtgärd som på sikt kommer att förhindra att den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen för berörda vattenförekomster försämras vid olyckor/naturhändelser.
Riktlinjerna och vägledningen behöver framför allt rikta sig till Kustbevakningen och räddningstjänsten, som är på plats, och till de organisationer som dessa behöver stöd av, för att undersökande övervakning ska kunna påbörjas.
Ett samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är nödvändigt då de har ansvaret för olyckor och naturhändelser i inlandsvatten (sjöar, vattendrag och grundvatten).
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärden Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1.