Sveriges geologiska undersökning, åtgärd 1
Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag om in- och utströmningsområden för grundvattenförekomster. Prioriterade är
a) grundvattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljö- kvalitetsnormerna för vatten,
b) grundvattenförekomster inom skyddade områden samt, c) grundvattenförekomster i anslutning till ytvatten.
Motivering
Det saknas kartunderlag för in- och utströmningsområden för majoriteten av de avgränsade grundvattenförekomsterna, vilket gör att påverkan, både på och från omgivande marker på grundvattnet, är okänt. Kartunderlagen behövs dels vid efterbehandling av förorenade områden för att undvika spridning av föroreningar via grundvattnet eller utströmmat grundvatten och dels för att förhindra körskador inom skogsbruket då känslig mark inom utströmmingsområden identifierats. Vid körskador i anslutning till ytvatten kan ökad ytavrinning ge stor påverkan på vatten-kvaliteten. Exempelvis kan jorddjupsmodeller tillsammans med grundvattennivåer och flöden användas till kartläggningen.
Genom att kartlägga områden i anslutning till skyddsvärda grundvattenberoende eko-system kan även eventuella hot mot ekoeko-systemet identifieras på ett tidigt stadium.
Andra verksamheter som också behöver ta hänsyn till utbytet mellan omgivande miljöer och grundvattnet är fysisk planering enligt PBL och vid planering av dricksvattentäkter.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärderna Boverket 1, Skogsstyrelsen 1 och 2, Trafikverket 3 och 4, Länsstyrelserna 12 samt Kommunerna 6.
Trafikverket
Trafikverket, åtgärd 1
Trafikverket behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det allmänna väg- och järnvägsnätet. Det gäller särskilt i områden med vattenförekomster där åtgärderna kan bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna.
Motivering
Bedömningar från gjorda inventeringar visar att en tredjedel av alla vägpassager utgör definitiva eller partiella vandringshinder för bottendjur, fisk och utter. Plane-ringen, som även innebär prioritering av åtgärdsobjekt, behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna som driver det aktiva åtgärdsarbetet.
I prioriteringsarbetet av objekten som behöver åtgärdas har Trafikverket signalerat för ett stort behov av hjälp från övriga aktörer. Prioriteringen är viktig för att åtgärds-arbetet ska bli kostnadseffektivt då en god prioritering ligger till grund för hur man når mest miljönytta med minsta möjliga medel. Behoven av åtgärder ser olika ut i olika delar av landet vilket gör att prioriteringsgrunderna behöver anpassas efter detta.
Trafikverket samlar all sin information i databasen Miljöwebb – Landskap.
Målsättningen är att Miljöwebb – Landskap ska tillgängliggöras för övriga myndig-heter och kommuner.
En närmare definition av de tre begreppen över vatten, vandringshinder och vägpassager behöver tas fram efter samverkan med vattenmyndigheterna.
Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten 1, Trafikverket 2, Länsstyrelserna 8 samt Kommunerna 9.
Trafikverket, åtgärd 2
Trafikverket behöver verka för att övriga väg- och banhållare och entreprenörer genomför kontroll, underhåll och nyanläggning av vägpassager över vatten i enlighet med Trafikverkets publikation (2012:179).
Åtgärden behöver genomföras i samverkan med kommunerna.
Motivering
Andra väghållare än Trafikverket står för en stor andel av väg- och bannätet.
Trafikverket, som samordnande myndighet, behöver verka med ett aktivt inflytande på arbetet med miljöhänsyn hos övriga väghållare.
Åtgärden leder till minskat antal vandringshinder för fiskar och djur. Dels genom underhåll och dels genom korrekt byggnation av nya.
Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten 1, Trafikverket 1, Länsstyrelserna 8 samt Kommunerna 9.
Trafikverket, åtgärd 3
Trafikverket behöver genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka miljöbelastning från väg och järnväg. Det gäller särskilt i vattenskydds-områden och i vattenskydds-områden där miljöbelastningen bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
Motivering
Det finns ett omfattande behov av skyddsåtgärder för att motverka förekomsten av miljöbelastande ämnen såsom prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen.
Ämnena har varierande ursprung exempelvis från saltning, ogräsbekämpning, släck-ningsmedel, brandvatten och byggnadsmaterial (till exempel kisaska).
Åtgärden riktar sig mot miljögifter och kan leda till tekniska/administrativa skydds-åtgärder såsom reningsskydds-åtgärder, minskad saltning och miljöanpassade metoder vid ogräsbekämpning.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Livsmedelsverket 1, Länsstyrelserna 12 och Kommunerna 6.
Trafikverket, åtgärd 4
Trafikverket behöver arbeta med åtgärder som förebygger olyckor och minskar konse-kvenserna för yt- och grundvatten i händelse av olycka. Det gäller särskilt i vatten-skyddsområden eller i områden där olyckor kan bidra till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
Åtgärden behöver genomföras efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Motivering
Detta är en förebyggande åtgärd. Det finns ett särskilt förbättringsbehov för känsliga områden, exempelvis yt- och grundvattenförekomster som utgör dricksvattentäkt och skyddade områden enligt Art- och Habitatdirektivet.
Åtgärden leder både till administrativa skyddsåtgärder, till exempel riktlinjer för hantering av miljöfarliga ämnen vid tankbilsolyckor, samt till direkta fysiska åtgärder där invallade diken i vattenskyddsområden kan ses som exempel.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Livsmedelsverket 1, Länsstyrelserna 12 och Kommunerna 6.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna, åtgärd 1
Länsstyrelserna behöver
a) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 kap miljöbalken och
b) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 11 kap miljöbalken,
följa miljökvalitetsnormer för vatten särskilt för de verksamheter som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna.
Vidare ska länsstyrelserna särskilt kräva att åtgärder genomförs så att miljökvalitets-normerna för vatten följs i dessa vattenförekomster.
Motivering
a) I dagsläget utövas inte tillsyn i tillräcklig omfattning för att säkerställa och följa upp att tillståndspliktiga verksamheter genomför de åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelserna behöver därför i många fall utöka sin tillsyn för verksamheter med påverkan på vatten, exempelvis avloppsreningsverk, pappersbruk, gruv- och metall-industri, kemisk industri och avfallsanläggningar.
Åtgärden kan leda till optimerad drift- och tillverkningsprocesser, förbättrade reningstekniker, substitution av råvaror med mera.
Länsstyrelserna behöver i tillståndsprövning fastställa nya begränsnings-värden för xx tillståndspliktiga verksamheter som bidrar till att vatten-förekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna.
Länsstyrelsen bör även, där så är lämpligt, kräva rening av bräddat/förbilett spillvatten vid verk.
Alla tillståndsprövningar av avloppsreningsverk bör även omfatta tillhörande ledningsnät i en sammanhållen prövning enligt 7 § 16 kapitlet i miljöbalken.
b) Länsstyrelserna behöver utöka sin prövning och tillsyn med syfte att få till stånd åtgärder avseende förbättrad kontinuitet, morfologi, hydrologi, Åtgärden är kvar från Åtgärdsprogram 2009-2015, men är indelad i två åtgärder efter 9 och 11 kap miljöbalken för att underlätta genomförandet och uppföljningen av åtgärderna.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 3.
Länsstyrelserna, åtgärd 2
Länsstyrelserna behöver ge kommunerna vägledning för prövning och tillsyn av de enskilda avlopp som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Motivering
Enskilda avlopp har betydande påverkan på vattenförekomster. Tillsynsvägledningen är bristfällig och tillsynen bedrivs inte i tillräcklig omfattning. Genom ökad
vägled-ning från länsstyrelserna till kommunerna minskas utsläppshalter av miljöbelastande ämnen såsom kväve, fosfor och miljögifter.
Bedömningen är att 399 vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt berörs där enskilda avlopp har betydande påverkan med avseende på övergödning.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 1 och Kommunerna 3.
Länsstyrelserna, åtgärd 3
Länsstyrelserna behöver bedriva tillsyn på vattenkraftverk och dammar, motsvarande minst 20 procent av länets alla anläggningar per år, så att samtliga anläggningar har fått tillsyn innan år 2020.
Motivering
I Sverige finns ca 2 100 vattenkraftverk, och ca 12 000 dammar och behovet av riktade åtgärder, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, är stort. Den nuvarande åtgärdstakten är långt ifrån tillräcklig. Fysiska åtgärder vid vattenkraft och dammar kan åstadkommas genom prövning och tillsyn enligt miljöbalken där, vid behov, krav kan ställas på anläggande av fisk- och faunapassager och/eller miljö-anpassade flöden.
Kammarkollegiet fastställde den 15 oktober 2013 Strategi för genomförande av vatten-förvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan17. I enlighet med strategin är läns-styrelsernas tillsyn en avgörande faktor för att nå åtgärdsbehovet avseende fysisk på- verkan. Genom att använda sig av lämpliga rättsliga åtgärder, i enlighet med miljöbal-kens krav, kan länsstyrelserna få verksamhetsutövarna att genomföra fysiska åtgärder.
Länsstyrelserna behöver i sin roll som tillsynsmyndighet bedriva tillsyn och genom-föra rättsliga åtgärder på de vattenkraftverk och dammar som har behov av miljö- förbättrande åtgärder, i synnerhet i de fall där MKN ska uppnås till år 2021. Till-synen behöver motsvara 20 procent av dessa anläggningar per år, så att samtliga anläggningar som har behov av miljöförbättrande åtgärder är tillsynade till år 2020.
Idag är tillsynen av vattenverksamheter bristfällig på grund av resursbrist. Havs- och Vattenmyndigheten har, i sin roll som tillsynsvägledande myndighet över vatten-verksamheter, sammanställt länsstyrelsernas resurser för prövning och tillsyn18. I denna sammanställning framgår att alla länsstyrelser tillsammans endast använt fyra årsarbetskrafter på egeninitierad tillsyn19 mellan åren 2009 till 2011. En viss ökning till sju årsarbetskrafter skedde under år 2012, vilket troligen beror på de riktade anslag för tillsyn av dammar som delades ut i samband med det riktade uppdraget RB 5720.
17 Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan, dnr 4.1-5437-10, 15 oktober 2013
18 Havs- och vattenmyndighetens rapporter 2012:16; 2014:5
19 Med egeninitierad tillsyn avses tillsyn som länsstyrelsen själv initierat (planerat) utifrån rådande åtgärdsbehov
20 Socialdepartementet, Regeringsbeslut IV:11, 2011-12-15 S 2011/10876/VS, Länsstyrelsernas, Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende länsstyrelserna
Havs- och Vattenmyndigheten konstaterar i sin rapport21 att länsstyrelserna skulle behöva göra tillsyn på drygt 360 vattenkraftverk per år för att alla vattenkraftverk (ca 2 000) skulle få tillsyn åtminstone vart femte år. Lägger man till det faktum att det dessutom finns 10 000 dammar och 50 000 markavvattningsföretag som länsstyrel-sens handläggare behöver göra tillsyn på, är resurserna på länsstyrelserna inte är till-räckliga för att få till stånd åtgärder i den takt som ramdirektivet för vatten kräver.
Åtgärden leder till att fysiska förändringar i form av konnektivitets- och flödes- förändringar kan åtgärdas.
Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten 1, Havs- och vattenmyndigheten 4 och 5 samt Länsstyrelserna 9.
Länsstyrelserna, åtgärd 4
Länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas till de vattenförekomster där dessa påverkanskällor bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas.
Motivering
Tillsynsvägledning är efterfrågat av kommunerna. Växtnäringsfrågorna är komplexa eftersom det ofta rör sig om diffusa utsläpp samt att förutsättningarna mellan olika regioner och gårdar varierar (till exempel vad gäller jordart, klimat, produktionsin-riktning). Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling eftersom det löpande kommer ny kunskap om åtgärder inom området.
Åtgärden ska bidra till minskad belastning av övergödande ämnen till ytvatten- förekomsterna samt minskat kväveläckage till grundvatten.
Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har betydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt. Fosfortillför-seln till vatten från jordbruket behöver minska med ca 150 ton och kvävetillförFosfortillför-seln med ca 660 ton. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar dessutom att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk. Åtgärden relaterar till fysiska åtgärder kopplade till lagring och spridning av stallgödsel, anläggning av skyddszoner, med mera.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Jordbruksverket 5.
Åtgärdens genomförande stödjer åtgärden Kommunerna 2.
21 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:5
Länsstyrelserna, åtgärd 5
Länsstyrelserna behöver prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet till jord-bruksföretag
a) så att växtnäringsförlusterna minskar och
b) så att tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten
inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljö-kvalitetsnormerna för vatten.
Motivering
Länsstyrelsernas rådgivningsverksamhet riktar sig till jordbruksföretagen inom respektive län.
a) Rådgivningen till jordbruksföretag ska prioriteras om dessa finns i områden med vattenförekomster som har betydande påverkan med avseende på över-gödning och/eller har grundvattenförekomster med förhöjda nitrathalter.
Genom att ta ett helhetsgrepp över jordbruksföretagets växtnäringsförluster i rådgivningen, det vill säga från växtodlingen så väl som från djurhållningen, kan dessa minskas. Exempelvis bör lagring, hantering och spridning av mineral- och stallgödsel samt djurhållning med avseende på till exempel utfodring och betesdrift ingå i helhetsgreppet. Även åtgärder riktade för miljöanpassad dik-ning och dränering, samt åtgärder som minskar markpackdik-ningen och
förbättrar markstrukturen kan ingå.
b) I miljöövervakningen under 201222 hittades 27 olika växtskyddsmedel i förhöjda halter i ytvatten. Flertalet av dessa ämnen, och som sänkt statusen i vissa vattenförekomster, är redan förbjudna i Sverige men även godkända växtskyddsmedel, som till exempel diflufenikan, överskrider gränsvärdet i ett tiotal vattenförekomster. Rådgivningen behöver därför fortsätta utvecklas för att minska tillförseln av växtskyddsmedel till vatten.
Åtgärden leder till ökad kunskap om jordbrukets påverkan på ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna samt optimerad och minimerad användning av växt-skyddsmedel med säkrare hantering och sprutning.
Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har betydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt. Fosfortillför-seln till vatten från jordbruket behöver minska med ca 150 ton och kvävetillförFosfortillför-seln med ca 660 ton. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar dessutom att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk. Åtgärden relaterar till fysiska åtgärder kopplade till lagring och spridning av stallgödsel, anläggning av skyddszoner, med mera.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Kemikalieinspektionen 1, Jordbruks-verket 1 samt NaturvårdsJordbruks-verket 11.
22 Lindström med flera., 2013. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växt-skyddsmedel). Årssammanställning 2012. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2013:14
Länsstyrelserna, åtgärd 6
Länsstyrelsen behöver verka för att kommunerna genomför kompletterande åtgärder eller motsvarande för att ytterligare minska halterna av gödande näringsämnen i de vattenförekomster som på grund av övergödning inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
Motivering
I de fall konventionella åtgärder som utsläppsreduktion enskilda avlopp, ökad rening vid avloppsreningsverk, utsläppsreducerande åtgärder i jordbrukslandskapet, an-läggande av våtmarker eller motsvarande inte räcker för att motverka de negativa effekterna av närsaltsbelastningen i sådan uträckning av miljökvalitetsnormerna kan följas kan ytterligare åtgärder behövas.
Dessa kompletterande åtgärder syftar till att antingen minska frisättningen av fosfor och kväve bundet i biomassa och sediment inom vattenförekomsten eller att lyfta bort näringsämnen permanent från ekosystemet. Exempel på kompletterande åtgärder är odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment samt biomanipulation.
För att minska frisättningen av näringsämnen kan fosfor bindas hårdare till sedi-menten genom att fälla ut det med exempelvis aluminiumsalt. En annan metod är att minska resuspension av sediment genom återetablering av vattenvegetation vars rötter minskar uppgrumling vid vindpåverkan et cetera. Utfiskning av vitfisk samt skörd av vissa vattenväxter kan i vissa vatten vara fungerande metoder för att per-manent lyfta bort näringsämnen ur systemet. Med marina substrat avses exempelvis musslor, alger, vass och fisk.
Vilka metoder som är bäst lämpade behöver avgöras i de enskilda fallen.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 8 och Kommunerna 5.
Länsstyrelserna, åtgärd 7
Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare enligt 9 och 11 kap miljöbalken genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Med egenkontroll avses såväl vad som tillförs recipienten som förhållanden i recipienten.
Motivering
Egenkontrollen, och därmed även recipientkontrollen, och vattenförvaltningen har ett gemensamt syfte, att visa att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Egenkontrollen behöver utvecklas så att verksamhetsutövaren kan visa att man följer gällande miljökvalitetsnormerna för berörd vattenförekomst. För detta behövs tydliga kopplingar mellan egenkontrollen och recipientkontrollen. Hitintills genomförda revideringar av recipientkontrollprogram har inte medfört tillräcklig anpassning till ramdirektivet för vatten.
En utveckling av recipientkontrollen är nödvändigt för att leva upp till EU-kommissi-onens krav. Mer utförlig information finns i vattenmyndigheternas rapport från 201323. Länsstyrelsen behöver ställa tydliga krav på egenkontroll och recipientkontroll i sam-band med prövning och tillsyn enligt 9 och 11 kap i miljöbalken, så att bedömning av inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status kan göras.
I de fall där kommunen tagit över tillsynen och för anmälningspliktiga (MB) anlägg-ningar behöver länsstyrelsen vägleda kommunen så att nödvändig egenkontroll och kontrollprogram genomförs.
Samtidigt leder en uppstyrd och strukturerad egenkontroll till bättre underlag i till-ståndsprövningar och tillsyn samt bättre uppföljning av insatta åtgärder, vilket ger bättre förutsättningar till minskade utsläpp och relevanta åtgärder.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 11, Naturvårdsverket 1 och 2 samt Kommunerna 4.
Länsstyrelserna, åtgärd 8
Länsstyrelserna behöver årligen aktualisera sin åtgärdsplan för att säkerställa att åtgärderna i planen genomförs och följs upp. Länsstyrelsen behöver särskilt
a) utveckla den egna planen för åtgärdsarbetet (åtgärd 30 ÅP 2009-2015), så att den omfattar vägledning och tillsyn av kommunernas översiktsplaner. I över-siktsplanerna ska kommunerna redovisa hur de avser att följa miljökvalitets-normerna för vatten, vilket länsstyrelsen ska granska.
b) utveckla tvärsektoriella arbetssätt där kulturmiljö inbegrips.
c) ställa krav vid tillsyn, prövning, vägledning och så att de följer miljö- kvalitetsnormen för vatten,
d) utveckla handläggningen av landsbygdsprogrammet så att miljökvalitets-normen för vatten följs.
Motivering
Länsstyrelserna har en central roll i planeringskedjan. Alla verksamheter på länssty-relsen behöver planera och genomföra sina uppdrag så att miljökvalitetsnormen för vatten kan följas. Länsstyrelserna behöver internt sprida kunskapen om åtgärder i vattenmiljön som planeras och genomförs i länet så att samtliga berörda verksamhets-områden omfattas och så att de är medvetna om hur planeringen ser ut. Länsstyrel-sernas åtgärd 8 behöver genomföras tvärsektoriellt och beaktas i länsstyrelsens sam-hällsplanering och särskilt vid kontakter med kommunerna i samband med
sammanfattande redogörelse och i samrådsförfarandet. Ett samordnat åtgärdsarbete har positiva inverkningar på utveckling av samhällstjänster och funktioner och innebär inte enbart en miljönytta. Åtgärden syftar även till att nå samordnings- vinster i länsstyrelsernas eget åtgärdsarbete.
Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna åtgärd Boverket 1, samt Kommunerna 7 och 8.
23 Rapporten Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten, Vattenmyndigheternas förslag till strategi.
Länsstyrelserna, åtgärd 9
Länsstyrelserna behöver ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner, eller
Länsstyrelserna behöver ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner, eller