Åtgärdsprogram 2009-2015 har lett till att det nu framgår tydligare i tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten, hur påverkan av mil-jögifter sker. Åtgärdsprogrammet har, tillsammans med andra nationella och regio-nala initiativ, bidragit till att kunskapshöjande utredningar och projekt genomförs, exempelvis genomförs årligen nationella screeningstudier av miljögifter och det pågår även pilotstudier för rening av läkemedelsrester i reningsverk. I Norra Östersjöns vattendistrikt har kunskapen om förekomsten av miljögifter höjts genom distriktsge-mensamma studier av vattendirektivsämnen, länsvisa utredningar och kartläggning-ar och deltagande i Naturvårdsverkets årliga nationella screening av miljögifter.
I Sverige pågår sen länge ett omfattande arbete med att åtgärda föroreningsskadade områden, ett arbete som pågår parallellt med åtgärdsprogrammet. Projekten är ofta kostsamma och processen, från inventering till åtgärdande, kan ta lång tid. Det gäller särskilt när föroreningarna härstammar från nedlagda verksamheter och det saknas ansvarig för efterbehandlingen. I Norra Östersjöns vattendistrikt har 12 högriskom-råden i anslutning till vattenförekomster sanerats och efterbehandling pågår och pla-neras i dagsläget för ytterligare 36 objekt.
Vid nybyggnationer och exploatering tas påverkan från dagvatten alltmer i beaktande och det finns goda exempel från Enköpings och Uppsala kommun på omhänderta-gande av dagvatten och förbättrade vatten- och avloppslösningar, som begränsar effekter av både näringsämnen och förekommande miljögifter. Vidare har eller planerar flertalet kommuner att ta fram en strategi för avlopp och dagvatten. Det pågår även utredningar av hur läkemedelsrester från avloppsreningsverk kan renas och därmed förhindra påverkan på recipienter. Tabell A9 redovisar totalkostnaden och antalet av genomförda, pågående och planerade fysiska åtgärder i Norra Östersjöns vattendistrikt.
Tabell A9. Totalkostnaden för och antalet av genomförda, pågående och planerade fysiska åtgärder
Åtgärd Genomförda
(antal) Pågående
(antal) Planerade
(antal) Kostnad (Mkr)*
Efterbehandling av miljögifter 12 - 36 67
Utsläppsreduktion miljögifter
• Anläggande av båtbottentvätt 1 - - 1,2
* den årliga annuitetsberäknade kostnaden per objekt är 1,4 Mkr och är baserad på en livslängd på 50 år och en diskonteringsränta på 4%.
Internationella regleringar och initiativ
REACH-förordningen38 trädde i kraft den 1 juni 2007 och ska vara helt införd till år 2018 då den gäller fullt ut. I REACH omfattas både gamla och nya kemiska ämnen av samma kunskapskrav, det vill säga att de grundläggande uppgifterna om ämnena ska vara på samma nivå. Kravet kommer att innebära att kunskaperna om exempel-38 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006,
www.kemi.se/sv/Start/Reach-forordningen/
vis ämnenas ekotoxicitet kommer att förbättras. Ett syfte med REACH är också att gradvis ersätta de ämnen som har de allvarligaste egenskaperna för hälsa och miljö, med säkrare alternativa ämnen eller tekniker. Det finns dessutom ett antal interna-tionella initiativ, SAICM (Strategic Approach to International Chemicals Manage-ment), HELCOM (Helsingforskommissionen), Stockholmskonventionen, Rotterdam- konventionen, OSPAR (Oslo-Pariskonventionen), FNs IMO-konvention om antifou-lingsystem (AFS) samt UNEP´s Nordiska program om kvicksilver som syftar till att öka kunskapen om och att minska mängden farliga ämnen i miljön.39
Nya direktiv och bestämmelser
Förutom det som redan finns i svensk lagstiftning som berör miljöproblemet miljö-gifter har det sedan föregående åtgärdsprogram 2009-2015 tillkommit nya EU-direktiv som införlivats i svensk lag:
• Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG)40 ska vara genomfört i alla EU:s medlemsländer från 1 januari 2014. Direktivet syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön samt uppmuntra utveck-lingen och tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel41.
• RoHS-direktivet42 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (2011/65/EU). RoHS-direktivet syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön genom att ersätta kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Ett annat syfte med direktivet är att förbättra möj-ligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från avfall från sådan utrustning.
• Industriutsläppsdirektivet (IED – direktivet, 2010/75/EG)43 innebär krav på att tillämpa bästa tillgängliga teknik och redovisa föroreningar. Den 7 januari 2013 började industriutsläppsdirektivet tillämpas i Sverige.
Förbättringsbehov för att följa miljökvalitetsnormerna
I statusklassningen av vattenförekomsterna har förbättringsbehovet angetts för de vattenförekomster där status behöver förbättras och åtgärdas. För Norra Östersjöns vattendistrikt preciseras förbättringsbehov och åtgärder på avrinningsområdesnivå i bilaga 1 och i VISS visas statusklassningen för enskilda vattenförekomster.
Grundvatten
För grundvatten är det vatten som är klassade i risk att inte uppnå god kemisk status som har ett förbättringsbehov. I Norra Östersjöns vattendistrikt finns det 44 grund-vattenförekomster (åtta procent av totala antalet grundgrund-vattenförekomster) som är i 39 Källa: www2.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx
40 www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/integreratvaxtskydd/direktiveto mhallbaranvandningavbekampningsmedel.4.4b2051c513030542a92800011188.html 41 www.regeringen.se/content/1/c6/22/00/21/7108003d.pdf
42 www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Elektrisk-och-elektronisk-utrustning---RoHS-direk-tivet/
43 www.naturvardsverket.se/ied
risk och/eller har otillfredsställande kemisk status på grund av att halten av en eller flera miljögifter överstiger utgångspunkt för att vända trend. Grundvattenförekom-ster med otillfredsställande kemisk status har ett eller flera ämnen som överstiger riktvärdet. Förbättringsbehovet blir då i första hand skillnaden mellan den högsta uppmätta halten och halten vid utgångspunkt för vända trend. Om man har en sig-nifikant nedåtgående trend, så har man använt den lägsta (senaste) uppmätta halten för att beräkna förbättringsbehovet.
Förbättringsbehov för grundvattenförekomster med god status men i risk att inte uppnå god status beräknas på följande sätt:
1. om riskbedömningen baseras på ämnen med halter över vända trend-värden så är förbättringsbehovet skillnaden mellan utgångspunkt för vända trend och den uppmätta halten som riskbedömningen baseras på. Har man flera giltiga mätvärden att välja på ska man, baserat på försiktighetsprincipen, använda sig av det högst uppmätta mätvärdet. Om man har en signifikant nedåtgående trend, så ska man använda det lägsta (senaste) mätvärdet.
2. om riskbedömningen baseras på uppåtgående trender och om uppmätt halt ligger under utgångspunkt för att vända trend så anges bara det aktuella äm-net som förbättringsbehov.
3. om riskbedömningen baseras på påverkansanalys och det inte finns några uppmätta halter har enbart ämnet/ämnena som i en expertbedömning föran-leder riskbedömningen angetts som förbättringsbehov.
De ämnen som förekommer i högre halter än respektive ämnes utgångspunkt för att vända trend framgår av diagram B3. Förhöjda halter förekommer i anslutning till utsläpp från punktkällor, till exempel industrier och urbaniserade områden, men är också diffust spridda via olika spridningsvägar. Förorenad mark från tidigare indu-striella verksamheter och deponier är lokalt stora källor för påverkan. Vilka ämnen som orsakar sänkt status varierar från fall till fall och beror på vilken typ av verk-samhet som pågår eller tidigare pågått i området.
Diagram B3. Antal grundvattenförekomster med förbättringsbehov, där ett ämne har sänkt kemisk status eller är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status till 2021.
Ytvatten
För ytvatten är det vattenförekomster som har sänkt kemisk status för ett prioriterat ämne alternativt sänkt ekologisk status för särskilda förorenande ämnen (sfä) som har ett förbättringsbehov (tabell A10). När kvicksilver inkluderas i bedömningen klas-sificeras samtliga ytvatten till uppnår ej god status. Det saknas både tekniska och ekonomiska förutsättningar för att inom det närmsta seklet åtgärda problemen med kvicksilver nationellt. Vissa förbättringar kan uppnås, till exempel via åtgärder inom skogsbruket, men framförallt krävs betydande internationella insatser för att minska de utsläpp som ligger bakom det diffusa inflödet av kvicksilverföreningar till Sverige.
Där det finns lokala påverkanskällor till kvicksilver kan dessa åtgärdas men det är i dagsläget inte möjligt att sortera ut dessa i VISS. I tabellerna och figurerna nedan visas förbättringsbehovet exklusive kvicksilver. Syftet med detta är att kvicksilver-problemet inte ska överskugga eventuella problem med andra miljögifter.
I de fall där åtgärdsplaneringen kommit längre finns en uppskattning av förbättrings-behovet angiven som mängd (kg) av ett ämne som behöver åtgärdas. Detta framkom-mer närmare i bilaga 1 och för enskilda vattenförekomster i VISS.
Källa: Uttag ur VISS 2014-08-15.
Tabell A10. Andel ytvattenförekomster som har ett förbättringsbehov för särskilda förorerande ämnen och prioriterade ämnen
Norra
Måttlig Uppnår ej god Uppnår ej god
Antal vfk (%) Antal vfk (%) Yta (%) Längd (%) Antal vfk (%)
Sjöar 423 7,3 100 100 - 9,2
Vattendrag 624 6,7 100 - 100 3,5
Kustvatten 148 0,7 100 100 - 17,6
Övergångs-vatten
19 - 31,6
Totalt 1214 6,1 100 - - 7,7
För sjöar och kustvatten anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade ytan. För vattendrag anges andelen av det totala antalet vattenförekomster samt andelen av den summerade vat-tendragslängden. För kemisk status visas andelen för samtliga ämnen med respektive utan kvicksilver.
Källa: Uttag ur VISS 2014-09-23.
I Norra Östersjöns vattendistrikt är det förutom kvicksilver främst TBT (tribu-tyltenn), antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE), polyaromatiska kolväten (PAHer) samt metallerna bly, kadmium och nickel som orsakar att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids. För särskilda förorenande ämnen är det främst halter av metallerna zink, koppar och arsenik som resulterar i måttlig ekologisk status, men även fåtalet bekämpningsmedel och ammoniak. För en del ämnen är det fortfarande oklart varifrån de härstammar och i många fall kan det vara en kombination av flera punktkällor och diffusa källor. Förorenad mark från tidigare industriella verksam-heter är lokalt stora påverkankällor men även utsläpp från pågående verksamverksam-heter och urbaniserade områden ar angetts som betydenade påverkanskällor. I kustvattnen förekommer höga halter framför allt i sediment, vilket både kan orsakas av historiska och pågående utsläpp.
Av diagram B4 och B5 framgår antalet vattenförekomster per vattenkategori och ämne som har sänkt status för prioriterade (exklusive Hg) respektive särskilda förore-nande ämnen.
Diagram B4. Antal ytvattenförekomster
som inte uppnår god kemisk status (exklusive Hg) för prioriterade ämnen
Källa: Uttag ur VISS 2014-06-02.
Diagram B5. Antal ytvattenförekomster
som inte uppnår god status för särskilda förorenande ämnen
Källa: Uttag ur VISS 2014-06-02.
Fysiska åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna
För att nå god status behöver det genomföras åtgärder så att utsläppen av miljö-gifter till vatten minskas från förorenade områden, avloppsreningsverk, dagvatten, industri, jordbruk och diffusa källor. Även skogsbruket behöver ta hänsyn till vatten, främst med avseende på risken för läckage av kvicksilver. Genom förebyggande åtgärdsarbete i form av tillsyn, rådgivning och vägledning kan även försämringar i vattenförekomster med god status förhindras. I avsnittet Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt beskrivs de åtgärder, i form av styrmedel, som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna.
I avsnittet beskrivs även de fysiska åtgärder som Vattenmyndigheten har identifierat som nödvändiga för att åtgärda vattenförekomster med miljögiftsproblem. Exakt vilka åtgärder som behöver genomföras var, och i vilken omfattning, framgår mer detaljerat av bilaga 1 – åtgärdsområdessammanställningar för Norra Östersjöns vatten- distrikt och för enskilda vattenförekomster finns motsvarande behov i databasen VISS.
Nationellt har fyra övergripande åtgärdskategorier föreslagits:
• Efterbehandling av miljögifter,
• Utsläppsreduktion av miljögifter,
• Dagvattenåtgärder samt
• Kunskapsspridande åtgärder (information).
Ibland har den övergripande kategorin Efterbehandling specificerats på en mer detal-jerad nivå:
• Muddring/Deponering på land,
• Schaktning av förorenad mark,
• ”Pump and treat”-behandling av grundvatten samt
• Barriärer och sponter.
I vissa fall har även den övergripande åtgärden Utsläppsreduktion specificerats som:
• Anläggande av båtbottentvätt eller
• Odling utan bekämpningsmedel.
I de allra flesta fall behöver det göras en noggrannare åtgärdsutredning, källfördel-ningsanalys och andra kunskapshöjande åtgärder innan en föreslagen åtgärd kan ge-nomföras. I VISS redovisas utredningsbehovet för respektive vattenförekomst.