Den här typen av resonemang och arbete med demonteringen av gränsdragningarna kring vetenskapen blir också tydligare ju närmare vi kommer de initiala förberedelserna för ett polskt medlemskap i EU, och utarbetandet av tillägget till The Basis…, dokumentet The Supplement to
”The Basis for the National Science and Technology Policy” (1997). Före
implementeringen av de nya strategierna som där läggs fram blir de demon- teringsvänliga aktörernas (vilket under den här tiden innebär de flesta) gränsarbete i diskussionen alltmer argumentativt inriktat på att betona behovet av en ”internationalisering” (inte sällan refererad till som en ”modernisering”) av forskningspolitiken, enligt devisen ”om ni vill kunna konkurrera med västeuropeiska länder och bli fullvärdiga EU-medlemmar”. Strävan efter att upptas i ”kärnan” är på så sätt alltjämt förhärskande, och blir också ett retoriskt verktyg som syftar till att övertyga regeringen om att göra stora ekonomiska satsningar på forskning överhuvudtaget.
Här kan flera exempel illustrera resonemangen och gränsarbetet i diskussionen, bland annat den kännetecknande artikeln Polish Science and
European Challenge där professorn i informationsvetenskap, Kazimierz
Kowalski skriver att:
The changes in Polish science seem to be moving in the right direction, although distressingly slowly. If we will be able to become more open to the world than we are now and will succeed in traducing a policy ensuring competition and elimination of inefficient teams, then the financial means which must be found for science will be used to full ad- vantage and only then we will enter the road leading us to the European Science.271
271 Kowalski, Kazimierz (1995), ”Polish Science and European Challenge” i Sprawy Nauki
6. I RUNDABORDSSAMTALENS KÖLVATTEN
Ett annat exempel är KBN-ledamoten och vetenskapshistorikern Jan Kozłowskis tankar i artikeln Polityka naukowa – Polityka innowacyjna (”Forskningspolitik – innovationspolitik”, min övr.). Han skriver här om hur: ”en effektiv konkurrenskraft (i relation till den övriga västvärlden, min anm.) beror idag på högre teknologi och ”teknologisk kompetens” krävs för att erhålla detta. Ett bristande fokus på dessa områden (rörande den tillämpade forskningen) vad gäller statliga satsningar och prioriteringar kommer att visa sig i framtiden, och satsningar på forskningen bör inte ses som något annat än investeringar. Forskningspolitiska satsningar bör därför bli skapandet av ”vetenskapliga öar av högteknologisk forskning”.272 Han
avslutar sedan artikeln med att i två punkter sammanfatta vilka forsknings- politiska mål inför EU-inträdet han menar bör gälla, nämligen att en kunskapsutveckling vad gäller teknologins nya roll, sedd som en bred process som länkar firmor, vetenskapliga institutioner och statliga labo- ratorier, samt en uppmuntran av innovationer i samhället är mest viktiga.273
Diskussionen genomsyras därmed än mer än några år tidigare av ett ständigt hävdande av ”det omöjliga” i att låta utvecklingen gå åt annat håll än i övriga ”Västeuropa” enligt begreppets ”nya” betydelse, där det blir ett verktyg i gränsarbetet med att i större utsträckning sammankoppla veten- skapens roll med samhällsnytta och samhällsutveckling. Nu har dock den försiktiga linjen flyttats fram något, och allt närmare relationer mellan framförallt vetenskapen, politiken och näringslivet hävdas av aktörerna vara eftersträvansvärda. Ännu ett tydligt exempel på detta är ett bidrag Kozłow- ski skriver till KBNs utgivningsserie Science and Government Series, ”Research Administrations in Central and Eastern European Countries under the Burden of the Past”:
By comparison with post-communist countries, research admini- strations in western countries are efficient, ordered and connected with their environment…ongoing application of the best political practices within the European Union and OECD and finally, the fact that those countries have reached the stage of social and economic development where omnipresence of innovations together with their R&D com- ponents is the key driver of their civilization advancement…274
272 Kozłowski, Jan (1995), ”Polityka naukowa – Polityka innowacyjna” i Sprawy Nauki
3:1995, s. 54.
273 Ibid.
274 Kozłowski, Jan ”Research Administrations in Central and Eastern European
Countries Under the Burden of the Past” i Kukliński, Antoni (red. 2000) The Knowledge-
Politisk styrning av framförallt den tillämpade forskningen kan i hans resonemang tolkas som en del av moderniseringen och den goda ”västeuro- peiseringen” av forskningspolitiken, en politisk styrning som bara några år tidigare tvärtom, ingick i en statssocialistisk, kritiserad syn på vetenskap. En demontering av gränserna ges på så sätt återigen, men i en något vassare argumentation, trovärdighet genom hänvisandet till hur ”moderna”, och ”utvecklade” länder gör. Liknelsen implicerar därmed att de gränsdrag- ningar som sattes upp i och med rundabordssamtalen är motsatsen till detta, vilket gör Kozłowski till en mindre tvetydig deltagare i kampen om trovärdighet för den demonteringslinjen än vad som framkom i debatten i början av 1990-talet. När han fortsätter sitt resonemang med att kritisera den politiska sfärens alltför blygsamma inblandning i den forskningsstra- tegiska processen och eftersöker tydligare riktlinjer från politiskt håll flyttas positionerna fram än mer:
Political instruments are mostly general, passive (the initiative for the application came from the enterprises research organizations that to be affected by them), incomplete, redundant (many policy instruments are supposed to act in the same direction) and having conflicting purposes. In western countries public administration is the key factor ordering the publicly funded S&T and involving it in the performance of tasks for the benefit of society as a whole. Developed in a market environment and liberal democracy, public administration has always been more efficient and effective than its counterpart in the so-called peoples demo- cracies….The secret of efficient public administration in western count- ries lies, inter alia, in the fact that both officials and politicians know and automatically apply certain basic reasoning and action procedures.275