I det inledande kapitlet beskrev jag hur den polska traditionen vad gäller vetenskaps- och forskningsideal före statssocialismens införande vilade på intelligentians idétraditioner och bildningsideal enligt en humboldtiansk liberal modell, där vetenskaplig frihet, autonomi och en tydlig separation mellan sfärerna vetenskap och politik betonades.151 Jag beskrev också hur
mellankrigstidens forskningssystem och forskningspolitik i den mån den var formulerad, gick i linje med en sådan tradition. Införandet av den sov- jetiska modellen för forskningsorganisering måste i det polska fallet, också ses i ljuset av denna idéhistoria. De strukturer och den idékultur den ”gam- la” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian präglades av
(och då även civilsamhällets förhållningssätt till statsmakten som icke- legitim) mötte ju nya, helt motsatta sådana efter andra världskrigets slut.152
Då den politiska kontrollen i landet hade övertagits av PPR Polska Partia
Robotnicza, (”Polska arbetarpartiet” min öv.) som senare blev PZPR, Polska Zjednoczona Partia Robotnicza (”Polska enade arbetarpartiet” min öv.),
som alltså stod i vasallförhållande till Sovjetunionens kommunistiska parti, och reformeringar enligt en statssocialistisk socialpolitik i landet inleddes, stod därför forskningssystemet och forskningspolitiken inför omfattande omvandlingar.
Den polska vetenskapsakademin, PAN, blev nu det praktiska verktyget för politisk styrning av den vetenskapliga verksamheten, och dess med- arbetare ytterst ansvariga i förhållande till kommunistiska partiets ledning om förehavanden och implementering av idéerna enligt den sovjetiska modellen. Statsvetaren Julita Jabłecka skriver:
Higher education institutions and research institutes were concentrated in three organizational sectors: (1) the research and development sector, including institutes and laboratories subordinated to various ministries; (2) the institutes of the Polish Academy of Sciences (PAN, min anm.), which were subordinated to the central administrative structure of the Academy; and (3) the higher education institutions….The only source of financing research, directly or indirectly (through para-budgetary funds and state enterprises) was the state.153
Samtidigt öppnades lärosäten likt i Sovjetunionen under Lenin-eran, genom införandet av ett stipendiesystem för de mindre priviligierade klasserna, som nu fick förtur till högskole- och universitetsstudier.154
Reformerna, som de beskrevs av partiet, skulle innebära att akademin i det statssocialistiska Polen blev en centraliserad men samtidigt ”autonom” sfär, vilket exempelvis uttrycks i den marxistiska tidskriften Kuźnica (”Smedjan”, min öv.) där Maurycy Jaroszyński, den dåvarande ledaren för en av partiets råd för högre utbildning, 1946 skriver att akademins auto- nomi skulle vara högprioriterad och där partiets tilltagande styrning av verksamheten på både praktisk och kunskapsproducerande nivå skulle
152 Connelly (2000), s. 206.
153 Jabłecka, Julita (1995), ”Changes in the Management and Finance of the Research
System in Poland: A survey of the opinions of the grant applicants” i SSS 4:95, s.728.
154 Hubner, Piotr, (1998), ”The Last Flight of the Pegasus: The story of the Polish
Academy of Science and letters and of the Warsaw Scientific Society 1945–1952” s. 91, i
5. MAKT OCH MOTSTÅND
uppfattas som en resurs, bidragande till en blomstrande (samhälls-)verk- samhet.155 Följderna blev på så sätt att partiet i allt högre grad började
premiera forskare vars studier i högre utsträckning än andras, likt i den sovjetiska modellen, gynnade ”samhällsnyttans” intressen. Att klättra i den hierarkiska stegen inom den vetenskapliga sfären, blev på så sätt en fråga om anpassning till den politiska ledningens föresatser. Inom loppet av ett par år hade man också börjat tillsätta partianställda bland annat från pro- pagandadepartementen att leda stora delar av undervisningen och forsk- ningen framförallt i de samhällsvetenskapliga ämnena.156
Vissa institutioners vetenskapliga produktion blev näst intill utbytt mot denna typ av ideologisk verksamhet, vilket framförallt gällde samhällsveten- skaperna, och obligatoriska professurer i Marxism-Leninism infördes på alla universitet och högskolor. Naturvetaren och sedermera forskningspolitikern och KBNs förste sekreterare Jan K. Frąckowiak, beskriver läget som,
Science… was subordinate first to the ideology and later on some casual, political needs…Negative selection of scientists was quite common. This led to the development of large circles of disposable scientists, whose degrees, titles and formal successes not always stemmed from their real achievements. They were usually placed at the posts of directors of scientific institutes and research team leaders, where they had decisive voice in question of research directions and employment policy.157
Samtidigt satsades den största delen av statliga forskningsbudgeten, i linje med den sovjetiska modellen, på den tillämpade forskningen, med betoning på teknologisk utveckling och industrialisering. Här var också verksam- heten delvis styrd av ideologiska föresatser, som i Polen, likväl som i Sovjet- unionen, ”lättades upp” något 1956 då en liberalisering skedde till följd av de politiska omvärderingarna efter Stalins död 1953.158 Nu blev också forsk- 155 Jaroszyński, Maurycy (1946), ”Autonomia uniwersytetu albo autonomia nauki” i
Kuźnica nr. 5, s.8.
156 Införandet av en den sovjetiska modellen i Polen blev dock, till skillnad från många
andra de länder som nu hade en statssocialistisk regim, något mindre ”allomfattande”, inte minst med tanke på den statskritiska kultur den polska ”intelligentian” historiskt sett haft. Se exempelvis: Herczynski (2008).
157 Frąckowiak, Jan K. (1992), ”Research Grants. New System of Science Financing in
Poland” i Bulletin of the State Committee of Sientific Research, 1:1992, s.13.
158 Det ämne som trots utvecklingen dock lyckades att upprätthålla en slags fungerande
vetenskaplig verksamhet inom samhällsvetenskaperna var sociologin där bland annat Zygmunt Bauman, Włodzimierz Wesołowski, Jan Strzelecki, Jan Hochfeld och Stefan Nowak var verksamma.Visserligen ägnade sig dessa tänkare under denna tid även åt marxistiska studier men dessa drog inte sällan mer åt det liberalmarxistiska hållet. Se
ningens organisering inom några av de mindre forskningsinstituten (de tillämpade forskningens framförallt) friare, i bemärkelsen att man i större utsträckning kunde frångå den helt ideologiskt styrda kunskapspro- duktionen. Den forskningspolitiska organiseringens praktiska förändring beskrivs dock av medicinprofessorn Witold Karczewski som fortfarande starkt präglad av central styrning:
The R&D institutes were governed and financed by various ministries- industry, agriculture, forestry, trade, health etc. being responsible mainly for applied sciences and development (D part of R&D) they created a very influential segment of Polish scientific life. Some of them represen- ted a sound professional level but some were doing “recherche appliquée non applicable”…The number of Ph.D. holders was very small, but since the institutes were rich (they consumed about 80 percent of all funds allotted to S&T) and strongly supported by the state bureaucracy- they were for the most part beyond criticism. The system of financing was fully centralized, based upon centrally coordinated projects in basic and applied sciences. A state institution called Science and Technology, com- posed of nominated members and chaired by a deputy prime minister was directing funds from the state budget to ministries and the Polish Academy of Science; these institutions were, in turn, distributing money to “their” institutes. The last stage (and the only where scientific discus- sions were still present and scientific merit was taken to account) was within the institutes where the funds were distributed among research teams.159
Den sovjetiska modellens införande i Polen beskrivs dock ofta som något mindre allomfattande än i andra vasallstater och i Sovjetunionen. Vissa lärosäten, som det Jagellonska universitetet i Kraków, hade exempelvis för- hållandevis få partimedlemmar bland de högre posterna. Kozłowski skriver: Firstly, Poland’s S&T system was less isolated from the West than that of most other Eastern European countries; provided they were not engaged in the opposition movements, Polish scientists were free to travel to Western Europe and the USA. Secondly, there was less of a gap between
bland annat Domański, Henryk (2008), Inteligencja w Polsce. Specjaliści, twórcy,
klerkowie, klasa średnia?. Wydawnictwo IFiS PAN, Warszawa.
159 Karczewski, Witold (1991), Transformation of Science in Poland s. 15-16. State Com-
5. MAKT OCH MOTSTÅND
scientific research and training and teaching than in other socialist countries.160