Antagandet om människan

I formuleringen av den rationella etiska investeraren (Se avsnitt 3.3) så görs antagandet om att hänsyn tas till riskjusterad avkastning men att det parallellt med detta även finns etiska och moraliska principer som tenderar att falla bort vid placeringsval. Detta skapar ett dilemma där placerare inte fullt ut placerar efter sin etiska kompass.

Med hänsyn tagen till de empiriska resultaten så går det att ifrågasätta det ovan nämnda teoretiska antagandet om människan. Experimentgruppen placerade 42,32% i genomsnitt i Greener Pastures fund medan kontrollgruppen placerade 41,10% och i genomsnitt för alla respondenter så placerades 41,71% i Greener Pastures fund. Det är en marginell skillnad som placerades i Greener Pastures fund mellan de båda grupperna och denna skillnad beror med största sannolikhet på slumpen.

Hade alla tre fonder i placeringsvalet haft samma risk och avkastningsprofil kan man utgå ifrån att det förväntade placerade värdet per fond borde varit ungefär en tredjedel då man kan utgå ifrån att ekonomistudenter gärna vill ha en diversifierad portfölj. Räknar man dessutom utifrån risk och avkastning borde man kunna anta att Greener Pastures fund var den lägst rankade fonden och ett förväntat placerat värde i denna fond borde därmed ligga under en tredjedel. Nu låg denna del på 41,71% i genomsnitt vilket är betydligt högre än väntat.

Så vad betyder detta, att både kontroll och experimentgrupp valde att placera en så stor andel i Greener Pastures fund? En förklaring kan vara att antagandet om den rationella etiska investeraren är felaktigt. Utifrån teorin så glöms etiska och moraliska överväganden bort vid placeringstillfället men de empiriska resultaten pekar mot att man sannolikt gör ganska stora etiska

övervägande vid val av placeringar. Utifrån de empiriska resultaten går det att skapa en ny uppdaterad syn på den rationella etiska investeraren där etiska och moraliska överväganden redan ingår som kriterier vid beslut.

Figur 7. En uppdaterad version av den rationella etiska investeraren där beslutskriterier är detsamma både före och efter nudgen. Det finns ingen eller väldigt liten kognitiv dissonans mellan beslutskriterier och värderingar/attityder.

Om det är så att investeraren redan tar hänsyn till etik och moral vid beslut och att denne har etiska och moraliska värderingar och attityder, då uppstår det inte någon kognitiv dissonans och därmed får inte nudgen någon effekt.

Nudgen ämnar till att påminna och belysa om investerarens attityder och värderingar men om beslutskriterierna redan utgår ifrån moral och etik så uppstår ju aldrig någon psykologisk obehag eller dissonans mellan olika idéer och därmed ändras inga beslutskriterier.

Följande uppdatering av VAB-hierarkin visar hur det kan ha fungerat vid placeringsvalen:

Figur 8. En investerare som tar hänsyn till sina värderingar och attityder vid ett placeringsval. Denne gör en hållbar investering utifrån dess värderingar och attityder och därmed uppstår ingen kognitiv dissonans.

I den uppdaterade figuren går det att se att placeringen som genomförs ligger i linje med attityderna och värderingarna hos placeraren vilket gör att det inte uppstår ett psykologiskt obehag som bidrar till förändring av beteendet.

6.1.2.1 Principen om allt annat lika

Utifrån vårt teoretiska antagande bör det rimligtvis ha varit en högre andel investeringar i SRI i experimentenkäten, trots att fonden visat sig vara attraktiv för de respondenter i kontrollgruppen. Detta beror på principen om

“allt annat lika”, vilket innebär att båda enkäter är identiska, förutom

skillnaden att den ena enkäten innehöll en nudge. Således går det ej att hävda att Greener Pastures fund skulle vara mer attraktiv för kontrollgruppen än experimentgruppen. Så även att respondenterna redan valde att placera 41,1% i Greener Pastures i kontrollenkäten så borde nudgen oavsett haft en förstärkande effekt i experimentenkäten utifrån teorin. Om den grundläggande nivån av placeringar ligger på 41,1% i kontrollenkäten, dvs.

utan en nudge, så borde nudgen påverkat det placerade värdet i Greener Pastures fund till ännu högre nivåer. De respondenter som placerade lägre än genomsnittet borde ökat andelen i Greener Pastures fund och de som placerar mer än genomsnitt borde också placerat mer. Detta borde i sin tur lett till signifikant större placeringar i Greener Pastures fund. Men så var inte fallet i denna studie, utan nudgen verkar inte haft någon vidare påverkan på individernas preferenser av placeringar.

En förklaring kan vara att om nivån av placeringar i Greener Pastures fund redan är hög så kanske är det svårare att höjda den ännu mer. Om man utgår ifrån att det finns en viss vilja hos respondenterna att diversifiera portföljen för att minska risken (endast 34% av respondenterna var riskvilliga utifrån kontrollfrågan) så finns det kanske inte utrymme att höja placeringsnivån i Greener Pastures. Om utgångspunkten är att en placerare t.ex. vill lägga 33,3% i fonderna om de hade haft exakt samma riskjusterade avkastning så finns det kanske inte mycket utrymme för att t.ex. lägga 50-60% i en utav fonderna om den bara skiljer sig litegrann. Med andra ord kanske det är svårt att höja nivån av placeringar i Greener Pastures ytterligare från redan höga nivåer. Detta p.g.a. viljan att kunna diversifiera sin portfölj från respondenternas sida eftersom de anses riskaversiva.

6.1.2.2 Hög andel placeringar i Greener Pastures fund

Med hänsyn till de höga nivåerna av placeringar i Greener Pastures fund så kan man fråga sig vad som drev detta? En möjlig förklaring kan utgå ifrån en social eftersträvan där det kanske ses som något gott eller fint att placera mer

pengar hållbart. Camacho-Cuena et al. (2004) har tidigare argumenterat för den problematik som råder då respondenter tillåts göra hypotetiska placeringsval som inte påverkar deras privatekonomi. Argumentet är att människor tillåter sig själva vara mer “generösa” när det inte påverkar deras egna ekonomi eftersom det hållbara alternativet kan uppfattas som mer socialt accepterat. Däremot är det tveksamt ifall samma placeringsval gjorts ifall respondenternas ekonomi påverkats av valen.

Förutom att socialt acceptabla svar kan ha gett en skjuts uppåt för Greener Pastures fund så kan en alltmer utpräglad samhällsdebatt kring klimatfrågor ha påverkat nivån av placeringar för både kontroll och experimentgrupp.

T.ex. så visade mätningar att klimatfrågan var allt viktigare i det senaste riksdagsvalet (Elliott, 2018) och dessutom pågår under denna studiens genomförande en välkänd skolstrejk för klimatet världen över som ämnar att få beslutsfattare att lägga mer fokus på klimatfrågor. Strejken påbörjades av den 16-åriga skoleleven Greta Thunberg och har fått en stor plats inom den politiska debatten och i medierapporteringen den senaste tiden (Ronge et al.

2019).

Det går således sannolikt att hävda att tiden då denna studie genomförts är en tid där samhällsdebatten lägger ett stort fokus på klimat och miljöfrågor, vilket kan ha smittats av på respondenternas val av fonder. Att respondenter kan anta socialt eftersträvade svar i samband med att fylla i enkäten utifrån den rådande debatten kring klimatet och miljön kan sannolikt ha påverkat valet av placeringar i Greener Pastures. Man skulle kanske kunna tänka sig att både experiment och kontrollgrupp redan var “nudgade” mot hållbarhet innan de ens började fylla i enkäten vilket gjorde uppsatsens nudge något överflödig.

Vårt antagande om människan är att denne i grund och botten är rationell och kommer utgå ifrån risk och avkastning då denne investerar. Därmed tog vi för givet att Greener Pastures fund inte kommer upplevas lika attraktiv

utifrån viljan att vinstmaximera, då denna fond hade lägre förväntad avkastning. Det empiriska resultat har dock fått oss att tänka att denna fond varit mer attraktiv utifrån ett rationellt investerarperspektiv än vi tidigare trott. Som resultatet visar uppgår andelen riskaversiva respondenter till 66 %, vilken är en klar majoritet. Tidigare forskning har påvisat att riskaversiva investerare tenderar att investera mer i SRI (Rosen, Sandler & Shani, 1991;

Barreda-Tarrazona, Matallín-Saez & Balaguer-Franch, 2011), möjligtvis eftersom det anses vara företag som är mindre benägna att exempelvis hamna i skandaler eller har en verksamhet som är hållbar på längre sikt. Utifrån ett långsiktigt investerarperspektiv kan således den hållbara fonden Greener Pastures anses vara det mest rationella och säkra valet. Vi kan exempelvis se att investeringar i oljefonden Sun Petroleum i genomsnitt endast uppgick till ca. 27 %, vilket möjligtvis kan förklaras av att investerare har en mer osäker framtidstro på olja då det råder en agenda att ersätta detta med förnybara energikällor.

Sammanfattningsvis kan således de höga investeringarna i Greener Pastures fund delvis berott på en stark samhällsdebatt om klimatet vilket påverkat människor genom deras vilja att agera enligt det som är socialt eftersträvat.

Men det kan även bero på att Greener Pastures fund uppfattats som ett mer attraktivt placeringsval av de anledningar som redovisats ovan.