Del ett - Manipulation

Manipulationen är kärnan och sannolikt det viktigaste i hela enkäten.

Svårigheterna som uppenbarat sig är en balansgång mellan att få till en tillräcklig och kraftfull manipulation utan att intentionen med enkäten avslöjas. Det finns en risk med att “nudgen” som ska få respondenterna att stärka sina attityder mot hållbarhet inte är tillräckligt kraftig vilket i sådana fall skulle leda till att enkäten inte får önskvärd effekt. Detta kan leda till att ett signifikant resultat inte uppnås. Risken med att intentionen avslöjas är att respondenterna agerar med psykologisk reaktans, dvs. att de inser att det blir utsatta för någon form utav nudge och därmed agerar motstridigt eller annorlunda jämfört med om de inte hade kommit på intentionen med enkäten (Bruns et al. 2018).

Huvudidén med manipulationen är att värderingar, attityd och normer kring hållbara investeringar ska stärkas och “belysas” i investerarens medvetande

för att de i större utsträckning ska välja ett hållbart alternativ. Ett alternativt tillvägagångssätt till att stärka olika attityder hade kunna vara att direkt uppmana respondenterna att rakt ut ta ställning till deras attityder och värderingar mot hållbarhet vid investeringsvalet. Risken för psykologisk reaktans hade dock då varit uppenbar eftersom respondenterna sannolikt känts sig påtvingade att investera enligt uppmaningen. Alternativet som valdes för denna enkät är att respondenterna får ta ställning till frågor och påståenden som berör deras attityder och värderingar kring etiska och hållbara företag. Risken för psykologisk reaktans finns även då men den borde vara lägre än vid en direkt uppmaning. Tanken är att dessa frågor och påståenden ska få respondenten att själv reflektera över sin syn på etik och hållbarhet och därefter på egen hand koppla detta till sitt placeringsval.

För att ytterligare minska risken för social reaktans namngavs enkäten till

“En enkät om preferenser vid olika val och scenarion”. Tanken bakom detta är att inte avslöja syftet med enkäten. Detta borde tillsammans med att ställa frågor och ta ställningstaganden till olika påståenden kring etik och hållbarhet göra att det inte är helt klart vad enkäten går ut på och den psykologiska reaktansen borde vara förhållandevis låg. Manipulationsdelen följs trots allt upp av placeringsvalet och ett av fondalternativen har ett mer

“hållbart” attribut, vilket den uppmärksamme bör koppla samman med tidigare ställda frågor och påståenden. Men tanken är att ifall den manipulerande delen och enkätens namn inte har en alltför tydlig koppling till just investeringspreferenser bör inte heller syftet med enkäten vara allt för uppenbart.

Den första manipulationen som ämnar att påverka och belysa investeraren om dennes attityder och värderingar är tre påståenden med likertskala. I likertskalan får respondenten välja mellan “tar helt avstånd” och “instämmer helt”. Fördelen med likertskalor är att man kan ta ställning till saker i olika grader, i detta fallet i sju olika steg. Detta gör att det borde finnas kognitiva

moment av övervägningar och reflektion till skillnad från flervalsfrågor. De tre första påståendena för respondenterna att ta ställning till ser ut på följande sätt:

Ta ställning till följande påståenden genom att ringa in en siffra där:

1= Tar helt avstånd. 7= Instämmer helt. använde liknande påståenden för att mäta konsumentpreferenser. Vårt antagande är att det även går att koppla dessa påståenden till personens placeringsval, detta eftersom investeringar likt konsumtion är ett sätt att finansiellt stödja företag. Om en individ således har en negativ inställning gentemot ohållbara och oetiska företag utifrån en konsumentsynpunkt, bör detta även “smitta” deras val av investering. Detta resonemang stöds av Glac (2009) som även hon argumenterar för att det går att dra paralleller mellan

konsumentpreferenser och placeringsval och som likt i denna studie använt sig av påståendena från Creyer (1997) i syfte att påverka placeringsval.

De tre första påståendena avser att respondenten ska reflektera och överväga sin betalningsvilja vid köp av etiska varor och tjänster. Detta gör att respondenten måste se till sig själv och om denne är villig att betala extra för att varor och tjänster har en hög etisk standard, vilket därmed borde påminna denne om deras attityder och värderingar. Tanken bakom dessa påståenden är kopplat till placeringsvalet som individen senare ska göra. I valet presenteras den etiska och hållbara fonden med något lägre avkastning än resterande fonder, så om individen väljer denna fond kan detta sannolikt kopplas till att denne reflekterat över sin betalningsvilja för hållbarhet i placeringar.

Därefter ställs respondenten inför en fråga med flervalsalternativ. I denna fråga kan inte respondenterna värdesätta sina värderingar och attityder på samma sätt, men däremot är frågan mer subtil riktad mot individens hållbarhetstänkande. Frågan är följande:

Om du fick välja ett färdsätt för att ta dig till Stockholm central från Växjö där alla alternativ kostar lika mycket och tar ungefär lika lång tid, dörr till dörr, vilket skulle du då välja utav dessa?

☐ Buss

☐ Flyg

☐ Tåg

☐ Bil

☐ Annat, i sådana fall vad?___________________

Frågan undersöker om respondentens val av färdsätt där buss, tåg, flyg, bil och “annat” är alternativen. Alla alternativen kostar lika mycket och förväntas ta lika lång tid. Frågan ämnar till att respondenten ska reflektera över olika färdsätt och eftersom att tidsåtgången och kostnaden är samma för alla alternativ så borde respondenten börja överväga andra för- och nackdelar

med de olika alternativen, vilket subtilt skapar möjligheten för att hållbara aspekter vägs in i beslutet. Detta eftersom tåg och buss allmänt ses som alternativ som har mindre klimatpåverkan än bil och flyg. Förutom detta så har frågan även en funktion i att avbryta de olika påståendena med likertskala. Om för många liknande ställningstaganden till påståenden med likertskala kommer på rad så kan det finnas en risk att respondenten inte läser igenom dem utan kanske tar ungefär samma ställning som frågan innan.

Därav kan en flervalsfråga ha en avstannande effekt för att frågorna inte ska gå för fort fram.

Efter kommer tre nya påståenden med likertskala. Dessa är följande:

huruvida företag har ansvar att agera med moral och etik samt respondentens

egna konsumtionsbenägenhet från företag utifrån deras etiska och hållbara agenda. Med dessa påståenden får respondenterna återigen reflektera över attityder och värderingar kring etik och hållbarhet gentemot företag. Sista påståendet behandlar attityder kring konsumtion från företag som har etiska och hållbara verksamheter. Om attityden är stark i denna fråga så går det enligt Glac (2009) att gå dra paralleller till placeringsval. Hon menar att det finns likheter i människors preferenser för hur de konsumerar och hur de investerar. Med andra ord kan en attityd som talar för att respondenten tenderar att konsumera mer från företag med god etisk och hållbar verksamhet så kan de peka mot att dessa respondenter i större utsträckning väljer ett hållbart placeringsval.

Sista manipulationsfrågan behandlar vilka faktorer som respondenten tar hänsyn till vid val av aktier och fonder. Frågan är av öppen karaktär vilket ger respondenten friheten att svara som denne vill. Olika alternativ eller likertskalor begränsar därmed inte “utfallsrummet” i svaret även om såklart frågeställningen gör det. Frågan ser ut som följande:

Sparande kan ske på olika sätt och två populära sparformer är genom aktier och fonder. Vilka faktorer tar du hänsyn till när/om du ska genomföra ett placeringsval?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

Om attityden stärkts mot etik och moral vid denna tidpunkt borde det leda till att detta får ett genomslag i investeringarna som kommer efter. Denna frågan hjälper dock respondenterna att först reflektera över vad de värderar hos företagen som de investerar hos. Ifall de uppvisat en instämmande attityd gentemot etik och hållbarhet ovan bör detta också smitta av sig i deras svar på denna fråga.

Viktigt att poängtera än en gång är att frågorna och påståendena i manipulationsdelen inte är ämnade för att kodas och mäta respondenternas

värderingar eller attityder. Frågorna samt ställningstagandena till påståendena är en teknik för att stärka respondentens egna etiska och hållbara attityder och värderingar. Det spelar mindre roll vad denne svarar utan det viktiga är att olika övervägningar om dennes egna attityd till olika saker berörs i dennes medvetande och att därmed attityden gentemot hållbarhet och etik förtydligas. Efter denna delen så kommer investeringsdelen och utifrån de teoretiska antagandena så bör placeringsvalet spegla individens attityder och värderingar.