Olika nudgingtekniker

Nudging kan gå till på flera olika sätt, men vad de har gemensamt är att de utformas på ett sätt som ska påverka människors beteende under valsituationer. Detta benämns som “choice architecutre”, vilket bygger på antagandet om att beteende påverkas beroende på hur en valsituation framställs (Thaler & Sunstein, 2008). De fyra mest vanliga metoderna inom nudging är: 1. förenkling och inramning av information, 2. förändringar i den fysiska miljön, 3. förändringar i standardalternativ, 4. bruk av sociala normer (Mont, Lehner & Heiskanen, 2014).

3.4.4.1 Förenkling och inramning av information

Enligt Thaler (2015) präglas människan av begränsad rationalitet och kognitiv bias, varför det är svårt för denne att alltid ta nyttiga och rationella

beslut i vardagen. Med detta i åtanke är förenkling och inramning av information ett verktyg för att hjälpa människan att välja rätt. En förenkling av information handlar om att presentera vanligtvis komplicerad information på ett mer lättförstått sätt. Detta antas vara av stor vikt när individer ska göra komplicerade val, som t.ex. finansiella investeringar (Mont, Lehner &

Heiskanen, 2014). Inramning handlar däremot om att framställa information på ett sätt som betonar utvalda aspekter. Syftet är att t.ex. aktivera människans moraliska värderingar i en fråga för att styra deras val mot önskad riktning (Entman, 1993).

Denna nudging-teknik anses ligga nära vad vi ämnar att uppnå. Vi håller med om idén att det är svårt för den rationella etiska investeraren att ta hänsyn till samtliga av sina beslutskriterier p.g.a. begränsad rationalitet och kognitiv bias. Dock ämnar vi inte att förenkla informationen, då vi argumenterar för att investeraren själv är kapabel att analysera denna. Däremot vill vi i enlighet med Entmans (1993) argument aktivera beslutstagarens värderingar och attityder så dessa utgör ett större beslutskriterium vid investeringar än vad de gör idag. Således är tanken att investeraren själv väger in sina värderingar och attityder med nuvarande information kring risk och avkastning som finns kring investeringar.

En anledning till varför vi inte är intresserade av att undersöka förenkling av information rörande investeringar och SRI beror på att detta redan undersökts av Bassen et al. (2019) och de fann att förenklingen av information inte påverkade de rationella investerare som ansågs använda sig av system 2 i särskilt stor utsträckning. Eftersom vårt grundantagande är att investeringar utgör en system 2 aktivitet är det därmed inte av intresse för oss att undersöka detta.

3.4.4.2 Förändringar av den fysiska miljön

Människan antas i hög grad påverkas av sin omgivning. Förändringar i denna kan således leda till ett förändrat beteende. Nudging används därför för att göra små förändringar i miljön som kan påverka våra val (Mont, Lehner &

Heiskanen, 2014). Thaler & Sunstein (2008) betonar exempelvis hur placeringen av mat kan påverka vårt val i en matsal. De menar att ifall den hälsosamma maten exempelvis placeras i ögonhöjd är det större chans att personen väljer denna. Detta är kopplat till användandet av system 1, dvs.

vårt automatiska system som inte reflekterar över besluten som tas utan plockar första bästa alternativ.

Som tidigare argumenterat är investeringsbeslut en system 2 aktivitet, varför det inte är relevant att göra förändringar i den fysiska miljön då människan i större utsträckning reflekterar över sitt val av investering än exempelvis val av lunch. Dessutom anses det opraktiskt att göra förändringar i den fysiska miljön då investeringar i dagens datoriserade samhälle kan ske på så många olika miljöer.

3.4.4.3 Förändringar i standardalternativ

Denna typ av påverkan bygger på människans tendens att prokrastinera eller ovilja att göra ett visst val. Tekniken är att ha ett visst standardalternativ som väljs automatiskt åt personen i det fall denne inte gör ett aktivt val (Thaler, 2015). Enligt Thaler & Sunstein (2008) är detta en effektiv teknik för att få människor att pensionsspara mer genom att ha ett visst pensionssparande som standardalternativ för samtliga arbetare. I det Svenska premiepensionssystemet används exempelvis fonden AP7 Såfa som ett standardalternativ för de som ej vill göra aktiva val av fonder (Pensionsmyndigheten, 2019).

Denna teknik är främst effektiv vid situationer där en människa måste göra ett visst val men saknar motivationen att göra det, som exempelvis det

svenska premiepensionssystemet. Hursomhelst är vi främst intresserade av frivilliga, aktiva val av investeringar som människor gör varför vi ej är intresserade av att undersöka användandet av standardalternativ.

3.4.4.4 Bruk av sociala normer

Människor antas vara påverkade av de sociala normer som dominerar en given situation. Genom att göra människan påmind om en norm finns det därmed en större chans att denne följer den (Mont, Lehner & Heiskanen, 2014). Goldstein, Cialdini & Griskevicius (2008) visade t.ex. att fler hotellgäster återanvände sina handdukar då de placerat en skylt i toaletten där de förklarar att “majoriteten av gästerna återanvänder handdukarna”. Sociala normer kan således påverka människans beteende, dock argumenterar Cialdini & Goldstein (2004) att de ska vara tydliga och framträdande för att fungera. Detta kopplas till att individen präglas av många olika attityder och normer som blivit inlärda under livets gång. En påminnelse av en specifik norm kopplat till ett visst beslutsalternativ kan således bidra till aktiveringen av denna norm under beslutet. Detta bidrar i sin tur till att denna norm kan utgöra en större vikt som kriterium vid beslutet (Se Cialdini, Raymond &

Kallgren 1990).

Denna teknik utgör en stor inspiration bakom utvecklandet av vår nudge.

Cialdini, Reno & Kallgren (1990) belyser samma problem som vi argumenterat för, vilket är människans kognitiva begränsning att koppla vissa kriterium till ett specifikt beslut. Vår nudge använder dock inte sig av sociala normer utan vi ämnar istället att upplysa investeraren om sina egna attityder och värderingar och låta dessa bli ett beslutskriterium i placeringsvalet.

Sammanfattningsvis har vi blivit inspirerade av nuvarande nudging-tekniker, men valt att utveckla en egen metod för att besvara vår frågeställning bättre.

Våran metod har ett större fokus på individens egna attityder och värderingar

samt bygger på den psykologiska teorin om kognitiv dissonans. Tanken är att låta investerare reflektera över sina attityder och värderingar innan ett investeringsbeslut ska tas. Ifall individen har starka attityder och värderingar rörande t.ex. hållbarhet bör dessa utgöra ett viktigt beslutskriterium vid investeringsvalet. Genom att påminna investeraren om sin etik och normer innan valet ökar även sannolikheten att dessa påverkar ett val (Se Cialdini, Raymond & Kallgren 1990). I enlighet med teorin om kognitiv dissonans kan det även antas vara svårt för beslutstagare att välja ett alternativ som strider mot deras värderingar och attityder (Festinger, 1957). Därmed öppnas det en möjlighet för att testa ett verktyg inom nudging mot SRI som lutar sig mot att försöka stärka attityden kring hållbara investeringar. Till vår vetskap finns ingen forskning som testar ett sådant verktyg kopplat till val av SRI i dagsläget.