Del tre - Kontrollvariabler

I avsnitt 4.2 motiverades vårt val av kontrollvariabler. Valet föll som sagt på demografiska kontrollfrågor vilka kan indikera på huruvida grupperna är homogena eller inte. Eftersom att teorin om kognitiv dissonans säger att man både ändrar sitt beteende efter sina val men även sina val efter sitt beteende så finns som tidigare nämnt problematiken att öppna frågor samt frågor där attityder eller värderingar mäts på en skala kan tendera att påverkas utifrån vilket enkät man besvarar. Experimentenkäten skulle kunna få en effekt att respondenterna väljer mer hållbara attityder och värderingar då de har blivit

“nudgade” till det medan kontrollgruppen förväntas välja mindre hållbara investeringsval och förväntas då välja attityder och värderingar i linje med detta.

För att lösa denna problematik så valdes demografiska kontrollfrågor vilka inte kommer vara öppna och i högsta möjliga mån tolkningsfria. De flesta kontrollfrågorna kommer således bara ha fåtal alternativ och för det mesta mäta objektiva fenomen. Fördelen med detta är risken för socialt accepterande svar minskar, vilket förhoppningsvis leder till mer sanningsenliga svar från respondenterna.

4.2.3.1 Kön och ålder

Två grundläggande demografiska variabler är kön och ålder vilka även tidigare använts inom forskning som mäter preferenser av investeringar (Goetzmann & Kumar, 2008; Glac, 2012; Kumar & Lim, 2008; Pasewark &

Riley, 2010; Brodback, Guenster & Mezger, 2019). Syftet med frågorna är att kartlägga köns- och åldersfördelningen mellan de två grupperna för att kunna kontrollera ifall det råder väsentliga skillnader däremellan. Detta är intressant då tidigare studier visat att både kön och ålder kan ha en påverkan på valet av SRI (Brodback, Guenster & Mezger, 2019). Frågorna ser ut som följande:

Vilket är ditt kön?

☐Kvinna

☐Man

☐Inget av ovanstående alternativ

Vilken är din ålder?

______ÅR

Frågan om kön kodas som en dikotom variabel, vilken kännetecknas av att den endast har två värden, t.ex. antingen är en människa en kvinna eller inte.

Det finns inga mellanlägen i denna fråga (Bryman & Bell 2017). Samtliga tre alternativ kommer således kodas som en egen kategori med två värden, ja eller nej, där ja kodas med siffran 1 och nej med 0. Ex. om en respondent kryssar i att denne är en kvinna kodas kategorin kvinna med siffran 1, medan de två resterande kategorierna kodas med siffran 0.

Ålder kodas som en kvotvariabel då den ger respondenten möjligheten att själv skriva ned sin ålder och det är jämna steg mellan varje år. Värdet som kodas är den ålder som respondenten skriver ned.

4.2.3.2 Föräldrarnas akademiska examen

En annan kontrollvariabel av mer allmän och grundläggande karaktär är huruvida respondenternas föräldrar har en akademisk examen. Frågan är en dikotom variabel och värdena kodas med siffran 1 eller 0 för ja och nej.

Frågan ser ut som följande:

Har någon av dina föräldrar en akademisk examen?

☐Ja

☐Nej

Svaret kan säga en del om miljön som respondenterna växt upp i vilket kan påverka attityder och värderingar. Kahle (1983) resonerar att en människas värderingar skapas i ett tidigt stadium i livet genom en socialiseringsprocess, och dessa blir mer svårföränderliga i ett senare stadium i livet (Fulton, Manfredo & Lipscomb, 1996).

Frågan är ställd så att den efterfrågar akademisk examen för att utesluta tolkning. En akademisk examen är en akademisk examen. Hade t.ex. frågan varit ställd som “Har någon av dina föräldrar en eftergymnasial utbildning?”

så hade respondenterna varit tvungna att tolka vad som menas med

utbildning. Syftas det på akademisk utbildning? Yrkesutbildning?

Utbildningar genom företaget? osv.

4.2.3.3 Flygtimmar

Nästa kontrollvariabel som används är antalet flygtimmar under 2018 i privat regi. Detta talar om hur mycket respondenten reser med flyg vilket kan beskrivas som en av de större faktorerna som påverkar klimatet negativt (Naturskyddsföreningen, 2019a). Detta kan sannolikt ge en indikation på respondenternas attityder kring flygande vilket kan indikera på allmänna attityder kring hållbarhet och klimat. Denna variabel kodas som en kvotvariabel då det är jämna steg mellan antalet timmar och det finns en nollpunkt. Det är således antalet timmar som kommer att kodas. Frågan är ställd på följande sätt:

Hur många timmar flög du privat föregående år (2018)? (Räkna inte med arbetsrelaterade flygtimmar).

_______Timmar

Eftersom att årtalet nämns (2018) så är det antalet under det året som samlas upp. Det finns en risk i att respondenterna uppskattar antalet flygtimmar fel eller glömt bort antalet flygningar, men oavsett borde denna kontrollvariabel kunna visa på attityd gentemot flygande.

4.2.3.4 Förmögenhet

Värdet på aktie- och fondportföljen är en kontrollvariabel som användes av Glac (2012) vilket även denna uppsats kommer använda sig utav. Denna kan sannolikt både tala för hur stort intresset för aktier och fonder är men ger även en generell överblick av respondenternas förmögenhetsnivå. Frågan kodas som en kvotvariabel där summan pengar kodas. Frågan är ställd på följande sätt:

Om du har en aktie/fondportfölj idag, ungefär hur stor är den i kronor räknat? (Har du ingen aktie/fondportfölj skriver du 0 SEK).

__________________SEK

Respondenten ges möjlighet att själv skriva ned ett ungefärligt uppskattat värde på sin portfölj alternativt skriva en nolla ifall de inte har någon portfölj.

Anledningen till att portföljvärdet kodas som en kvotvariabel beror på att det ansågs vara för svårt att försöka fånga samtliga tänkbara värden i olika svarsalternativ, då portföljvärdet kan variera väldigt mycket beroende på person. Således bedömer vi det vara mer praktiskt att låta respondenten själv skriva ned ett uppskattat värde. Visserligen kan det däremot finnas en risk för bortfall med detta alternativ då det kan upplevas som en känslig fråga för vissa att dela med sig uppgifter om sin förmögenhet. Detta är dock en risk vi är villiga att ta för att få ett bättre mått på portföljvärdet.

En annan kontrollvariabel som talar om storleken på respondenternas förmögenhet är om de äger en bil eller inte. Detta kan även ge en indikation rörande deras syn på transport och färdsätt. Frågan kodas som en dikotom variabel med värdena 1 och 0 där 1 är för ja och 0 för nej. Frågan är ställd på följande sätt:

Äger du en bil?

☐Ja

☐Nej

Enligt Naturvårdsverket (2018b) står personbilar för den största andel av koldioxidutsläppen från vägtrafiken i Sverige, vilket kan kopplas till att bilkörning bidrar till ett större miljöpåverkan än andra transportmedel som t.ex. buss och tåg. Dock är vi medvetna om att ägandet av en bil inte nödvändigtvis innebär att denna aktivt brukas och dessutom finns det bilar som är mer miljövänliga än andra. Men trots dessa argument anser vi att

ägandet av en bil är en intressant kontrollvariabel som ger indikationer på status, förmögenhet och klimathänsyn.

4.2.3.5 Riskpreferenser

En anledning till att investerare tenderar att placera mer hållbart är beroende på hur riskaverta de är. Forskning visar att hållbara investerare tenderar att vara mer riskaverta (Rosen, Sandler & Shani, 1991; Barreda-Tarrazona, Matallín-Saez & Balaguer-Franch, 2011) och därmed är det väsentligt att kontrollera för respondenternas syn på risk. Därav är en av kontrollvariablerna en fråga som ger en indikation på riskpreferenser. Frågan kodas som en dikotom variabel, där riskvillig kodas med en 1:a och riskavert med en 0:a, och ser ut som följande:

Vilket utav dessa alternativ väljer du?

☐En lott med 50% chans att vinna 1000kr

☐400 kr kontant i handen

Den med högre riskaptit förväntas välja lotten med 50% chans att vinna 1000kr, vilket har ett förväntat värde av 500 kr. Frågan har inspirerats av Kahneman och Tversky (1979) vilka använde liknande frågor för att kartlägga individers riskpreferenser och statistiska tänkande.

Huruvida denna fråga med säkerhet mäter en individs riskpreferens är dock värt att diskutera. Valet av ovanstående alternativ kan också påverkas av exempelvis nuvarande förmögenhet. Enligt Kahneman och Tversky (1979) har människan generellt en lägre tröskel för förluster än hon har upplevd nytta av vinster vilket kan påverkas av nuvarande förmögenhet. Någon med en större förmögenhet känner möjligtvis en lägre nytta av att öka denna med 400 kr, varför denne istället ser lotten som det mer spännande alternativet.

Trots att detta är en risk för reliabiliteten, bör frågan generellt ge en indikation på individens riskpreferens. Reliabiliteten ökar dessutom då

frågan i så hög grad som möjligt formulerats så att respondenten inte ska bli påverkad att välja ett visst alternativ. Kahneman och Tversky (1979) påvisar hur inramningseffekter kan ha en stor påverkan på människors val och därför har frågan formulerats neutralt.

4.2.3.6 Politisk ställning

En av kontrollfrågorna avser att ta reda på respondenternas politiska ställning där de får svara på vilket block de röstade på vid senaste riksdagsvalet. En klar definition av vilka partier som tillhör vilket block finns också med i frågan. Alternativen kodas som dikotoma variabler, där varje alternativ kodas med ja som en 1:a eller nej som en 0:a. Om en respondent exempelvis kryssar i alternativet vänster kodas detta alternativ med en 1:a, medan resterande alternativ kodas med en 0:a.

Frågan ser ut som följande:

Om du röstade i senaste riksdagsvalet, röstade du då höger, vänster eller övrigt? (Vänster= V, S, MP. Höger= M, L, C, SD, KD. Övrigt= Övriga partier som inte är med i riksdagen).

☐Vänster ☐Höger

☐Övrigt ☐Röstade ej

Respondenternas politiska ställning är en väsentlig fråga för att kunna bedöma homogeniteten i de två grupperna, då politiska värderingar har tidigare visats ha en påverkan på placeringsval. Hong och Kostovetsky (2012) genomförde en studie i USA som visade att personer som sympatiserar med det Demokratiska partiet i lägre utsträckning investerade i socialt ohållbara investeringar, som t.ex. tobak, vapen och företag med sämre relationer till sina anställda, än de som sympatiserar med Republikanerna.

Således bör rimligtvis även politiska sympatier till viss del utgöra en påverkan på placeringsval även i Sverige, varför det är viktigt att kontrollera politisk homogenitet mellan grupperna.

Ytterligare ett argument för att kontrollera för politisk ställning beror på att även nudging kan fungera med varierad effekt beroende på vilket parti man sympatiserar med. Costa och Kahn (2010) påvisar exempelvis att en nudge för energisparande beteende fungerade mer effektivt bland de med en liberal politisk orientering än de med en konservativ sådan. Således finns det möjligtvis en större risk för social reaktans bland de respondenter som identifierar sig åt höger än de åt vänster.

Rörande reliabiliteten kan man diskutera det faktum att vi valt att klustra samman väldigt många partier under två simpla definitioner, vänster och höger. De partier som ingår i de två skalorna har uppenbart en del politiska skillnader mellan sig. Centerpartiet och Liberalerna är exempelvis mer liberala och mer i mitten av den politiska skalan än vad Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är. Logiskt sätt har anhängare av de olika partierna därmed även skilda politiska värderingar. Anledningen till att vi har klustrat samman partierna beror dock på att det inom svensk politik länge varit vanligt med ett samarbete mellan de partier som ingår i vänster- respektive högerblocket, Sverigedemokraterna exkluderat.

Dessutom är det vanligt att människor i Sverige finner det obekvämt att tillkännage vilket politiskt parti de röstar på, varför det enklare att istället tillkännage vilket block man stödjer. Vidare är vi ej intresserade av att mäta eventuella skillnader mellan partisympatier och placeringsval, utan finner det för vårt syfte adekvat att mäta gruppernas homogenitet enligt blocktillhörighet.

4.2.3.7 Altruism

En av kontrollfrågorna undersöker huruvida respondenterna skänker pengar till välgörenhetsorganisationer. Brodback, Guenster & Mezger (2019) visar att en högre grad av altruistiska värderingar tenderar att leda till ökade investeringar i hållbara alternativ. Därav är det relevant att kontrollera för att ingen av grupperna är mer generösa när det kommer till att skänka eller ge

bidrag till olika välgörenhetsorganisationer. Frågan kodas som en dikotom variabel där 1 betyder att man har skänkt pengar och 0 att man inte har gjort det. Frågan är ställd på följande sätt:

Skänker du pengar till någon välgörenhetsorganisation?

☐Ja

☐Nej

Huruvida altruistiska värderingar har en påverkan på valet av SRI är dock omdiskuterat. Nilsson (2008) argumenterar att investeringar i SRI inte nödvändigtvis behöver ses som handling av välgörenhet, utan att de som investerar i SRI istället ser goda möjligheter till långsiktig finansiell vinning.

Detta eftersom hållbara och etiska verksamheter präglas av lägre risk och har sitt fokus på långsiktighet. Altruism och hållbara investeringar behöver således inte nödvändigtvis gå hand i hand. Dock argumenterar forskning för att en del som människor investerar i SRI gör det p.g.a. av psykisk avkastning, dvs. att de känner en nytta av att “göra gott” (Se Beal, Goyen &

Phillips, 2005; Statman, 2004). Det går därför att dra paralleller mellan en människas altruistiska värderingar och val av socialt hållbara investeringar (Brodback, Guenster & Mezger, 2019).

Ovanstående fråga mäter alltså människors altruistiska värderingar utifrån deras beteende att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer. Huruvida detta är ett mått med god begreppsvaliditet kan diskuteras. Säkerligen finns det flera olika anledningar till varför vissa människor donerar till välgörenhetsorganisationer och andra inte. En viktig aspekt kan exempelvis vara finansiell status. Vår urvalsgrupp är trots allt studenter vilka under sin studietid präglas av en sämre ekonomisk ställning, vilket kan vara en förklaring till varför vissa inte donerar. Samma mått har dock tidigare använts av Nilsson (2009) som en indikator av altruism och bedöms därför

vara en adekvat tillförlitlig indikator för att mäta gruppernas homogenitet i frågan om altruistiskt beteende.

4.2.3.8 Miljömässigt hållbart och etiskt beteende

Två av kontrollvariablerna kontrollerar för respondenternas hållbara och etiska beteenden. Det som valts ut är att kontrollera om respondenterna källsorterar och om de är vegetarianer/veganer. Resonemanget bakom valet av källsortering är att det allmänt sett ses som ett miljömässigt hållbart beteende. Om en person således offrar sin tid att för källsortera kan det vara en indikation på dennes positiva attityd gentemot hållbarhet, till skillnad från någon som inte tar sin tid för att källsortera. Denna attityd kan i sin tur ha en påverkan på preferenser av socialt hållbara investeringar. Frågan om källsortering kodas som en dikotom variabel där siffran 1 kodas för ja och 0 för nej. Frågan är ställd på följande sätt:

Källsorterar du?

☐Ja

☐Nej

Att vara vegetarian/vegan kan också vara en indikator på hållbart och etiskt beteende. Enligt Jordbruksverket (2018) står kött- och mejeriindustrin för ca.

15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Människor rekommenderas därför lägga om sina matvanor för att minska sin klimatpåverkan (Naturskyddsföreningen, 2019b). Studier har också visat att människor blir veganer redan som ungdomar p.g.a. etiska, moraliska och ideologiska övertygelser (Larsson et al. 2003), vilket kan medföra till att dessa värderingar även smittar av sig på valen av investeringar. Därför kan denna kontrollvariabel vara en väsentlig indikator på hållbart och etiskt beteende. Frågan om respondenten är vegetarian/vegan kodas som en

dikotom variabel där siffran 1 kodas för ja och 0 för nej. Frågan är ställd på följande sätt:

Är du vegetarian/vegan?

☐Ja

☐Nej

4.2.3.9 Upplevd möjlighet till påverkan

Den sista kontrollvariabeln undersöker huruvida respondenterna har en tro på att hållbara investeringar kan påverka hållbarheten i en verklig mening. T.ex.

om investeringar i miljöfonder verkligen leder till en bättre miljö. Tidigare studier har visat att det finns en koppling mellan den upplevda effektiviteten av att investera hållbart och villigheten att investera hållbart (Nilsson, 2008;

Brodback, Guenster & Mezger, 2019). Således ser vi detta som en viktig kontrollvariabel då den ger en indikation på attityden gentemot SRI och viljan att investera i sådana typ av fonder. Frågans kategorier kan inte rangordnas och är därmed dikotoma variabler, där varje svarsalternativ kodas med ja som en 1:a och nej som 0:a.

Frågan är ställd på följande sätt:

Tror du att investeringar i hållbara placeringar bidrar till ett mer hållbart samhälle? T.ex. att en investering i en miljöfond leder till bättre miljö.

☐Ja

☐Nej

☐Vet ej

Avslutningsvis kommer en rad där respondenterna får lämna sina telefonnumren för eventuella efterintervjuer. Det poängteras att det är helt frivilligt.

Tanken med kontrollfrågorna är att kontrollera för att båda grupperna är homogena och att därmed eventuella positiva resultat kan godtas. Vissa av frågorna är mer allmänt demografiska variabler medan några har inspirerats från liknande forskning och en del har skapats själva för att passa just denna undersökningen.

4.3 Urval

Grundförutsättningarna för urvalet ska vara att de ska kunna ligga till grund för avgöra om kognitiv dissonans kan användas för att påverka den rationella etiska investeraren i en investeringssituation. Grundantagandet är en syn på att investeraren både präglas av risk och avkastning men som även har potential att göra etiska överväganden vid investeringar. Den rationella etiska investeraren är en förenkling av en “vanlig” människa då nudgingtekniken som används i uppsatsen är ämnat att fungera på en stor bred massa. Väldigt många människor borde falla under kriterierna att investera utifrån risk och avkastning men att etiska värderingar eller principer, mer eller mindre, kan ha en påverkan på de olika val som görs.

4.3.1 Urvalsgrupp

Som urvalsgrupp har vi valt ekonomistudenter på Linnéuniversitetet i Växjö som går Civilekonomprogrammet årskurs 1 och 2. Dessa studenter är mitt i en studietid som präglas av att träna sig i att tänka utifrån risk och avkastning. Social inlärningsteori säger att beteende formas efter iakttagelser av människor i ens omgivning och konsekvenserna av deras handlingar.

Teorin säger även att iakttagelser av omgivningen kan påverka våra värderingar, attityder och sättet vi tänker på (Myers & Twenge, 2017).

Eftersom studenter träffas och umgås kan man utifrån den sociala inlärningsteorin tänka sig att de i en social kontext stärker varandras typiska ekonomiska attribut och det finns studier som pekar på att ekonomistudenter formas just under studietiden (Frank, Gilovich & Regan, 1993).

Det finns forskning som pekar på att ekonomer agerar mer självständigt och är mindre villiga till samarbete samt är mer benägna till “free-rider”-beteenden (Frank, Gilovich & Regan, 1993). Ekonomistudenter tenderar även att se mer värde i makt och hedonism (Racko, 2019).

Det finns även stöd som pekar något emot den sociala inlärningsteorin som säger att ekonomer inte tränas till att bli ekonomer utan att de föds till det, det vill säga att de kanske redan har typiska ekonomiska egenskaper redan vid starten av deras studier (Carter & Irons, 1991). Oavsett om man utgår ifrån att ekonomer formas efter den sociala kontext de verkar i eller att de blir tränade i att tänka och ta beslut utifrån vinst, nyttomaximeringsmodeller och avkastning så borde dessa, om nu några kan det, vara representativa för synen på människan som en “Homo oeconomicus”.

Thaler (2015) presenterar en intressant undersökning som just påvisar att det finns en skillnad i sättet att tänka mellan ekonomistudenter “econs” och vanliga människor “humans”. Man lät en grupp ekonomistudenter och en annan grupp ordinära människor ta ställning till huruvida de ansåg det vara försvarbart att en butik höjer priserna på snöskyfflar när det råder snöstorm.

Det visade sig att ekonomistudenterna ansåg det vara korrekt utfört, med hänvisning till funktionen av utbud och efterfrågan. Den andra gruppen ansåg det dock vara förkastligt beteende och ansåg att butiken drar nytta av personer i nöd. Thaler (2015) pekar därför på att det finns en risk att ekonomistudenter förlorar en del av sin mänsklighet genom att lägga allt för stor vikt vid ekonomiska modeller.

Sammanfattningsvis borde ekonomistudenter, vilka undervisas till att tänka som en “Homo oeconomicus”, vara en intressant grupp att testa nudging-verktyget på då dessa borde tänka rationellt och utifrån risk och avkastning vid investeringssituationer. Fungerar nudging-verktyget på denna grupp så borde det rimligtvis även fungera effektivt på andra urvalsgrupper, eftersom majoriteten av befolkningen inte är utbildade i att tänka ekonomiskt i samma

utsträckning som ekonomistudenter. Kan man således “nudga” ekonomer till att investera i enlighet med etiska och hållbara värderingar ser vi goda möjligheter till en generalisering av nudging-verktyget.

En fördel med att endast använda ekonomistudenter från samma universitet är möjligheten att uppnå en större homogenitet mellan experiment- och kontrollgruppen, eftersom de bl.a. kunskapsmässigt och åldersmässigt ligger

En fördel med att endast använda ekonomistudenter från samma universitet är möjligheten att uppnå en större homogenitet mellan experiment- och kontrollgruppen, eftersom de bl.a. kunskapsmässigt och åldersmässigt ligger

In document Nudging: Ett verktyg för ett ökat hållbart sparande? (Page 67-80)