Del två - placeringsval

Andra delen av enkäten består av att göra ett placeringsval. Placeringsvalet kommer kodas som en kvotvariabel vilken kännetecknas som en variabel där avståndet är lika stort mellan de olika stegen och det finns en nollpunkt (Bryman & Bell, 2017). I detta fallet så är de olika stegen procentenheter då mängden kronor som investerats i den hållbara fonden kommer räknas ut som en andel av den totala investeringen och det finns en nollpunkt i form av att respondenterna kan välja att investera 0 SEK i en viss fond.

Procentenheter används även ifall respondenterna av misstag skulle investera fel summa. Enkäten uppmanar till att 10 000 SEK ska investeras men om respondenterna av misstag skulle räkna fel så går det att mäta förhållandet mellan total summa som investerats och andelen som är investerad i den hållbara fonden.

Respondenten får göra ett val mellan tre olika fonder där information om dessa finns på ett fondfaktablad. Informationen om samtliga tre fonder finns på samma sida för att respondenten lätt ska kunna göra jämförelser mellan de olika fonderna. Faktabladet består i stora drag utav sex olika delar som kan tänkas påverka valet av fonden. Det är fondnamn, fondinformation, fondavgift, en flerårsjämförelse mellan avkastningen på fonden och ett jämförelseindex, ett diagram över flerårsjämförelsen samt en risk och avkastningsprofil. Fondfaktabladet är skapt med tanken att efterlikna ett

verkligt fondfaktablad i så stor utsträckning som möjligt. Ett verkligt fondfaktablad innehåller dock mycket mer information än vad som kan få plats i experimentenkätens fondfaktablad, eftersom vi vill ha en kompakt enkät där det är enkelt att få en översikt över de olika placeringarna som finns.

Fondnamn och någon form av fondinformation finns i regel alltid med om man tittar på fondfaktablad från olika fondbolag. Fondens avgift, avkastning under senare år samt risk har också visat sig vara vanlig information att ha med i fondfaktablad vilket denna studie tagit inspiration ifrån.

Undersökningar har även gjorts förut där fondfaktablad har använts som underlag för information inför placeringsval, vilket också utgjort en inspirationskälla (Se Barreda-Tarrazona, Matallín-Saez & Balaguer-Franch, 2011).

De tre olika fonderna heter följande: Sun Petroleum fund, Greener pastures fund och The strategic tactical fund och presenteras i fondfaktabladet på nästa sida (figur 6).

Fonden som heter Greener Pastures fund är den fonden som nudgen är riktad mot. Den fonden har en profil som är mer hållbar än de andra vilket går att utläsa utifrån fondinformationen samt utifrån namnet. I de övriga attributen hos fonderna så är Greener Pastures i princip lika bra som de andra eller sämre. När det kommer till fondavgiften så ligger alla fonder på samma avgift, 1,80%. Detta för att respondenterna inte ska lägga tid och fokus på att jämföra avgifterna, samtidigt kanske det stillar fundersamheten mot om den hade saknats helt. På risk och avkastningsprofilskalan så ligger både Sun Petroleum fund och Greener Pastures fund på en 4:a då ett lägre tal innebär lägre risk. The strategic tactical fund har en 5:a. I avkastningen i flerårsjämförelsen så ligger alla bolag över eller lika med ett jämförelseindex alla år och diagrammet visar att man dessutom har en marginal till indexet de flesta åren. Jämför man bolagens avkastning år för år så ser man att

avkastningen för Sun Petroleum fund alltid är högre eller minst lika hög som för Green Pastures fund. Avkastningen för The strategic tactical fund är högre än Green Pastures alla år förutom 2016. Tanken är att denne ska dippa lite under ett år för påvisa att det är en något mer riskfylld fond.

Figur 6. Fondfaktablad

Sammanfattningsvis så är fondavgiften samma för alla fonder, därav borde inte detta vara ett beslutskriterium som påverkar valet. Räknar man på genomsnitt så ser man att The strategic tactical fund avkastar mest under åren med Sun Petroleum som tvåa och Green Pastures som trea. Däremot så är det högre risk i The strategic tactical fund vilket speglas av risk- och avkastningsprofilen men även av dippen som fonden hade under 2016.

Oavsett så är skillnaden mellan fonderna inte nämnvärt stor utan det finns ett utrymme för att kunna ta in fler beslutskriterier i valet av fonder än bara risk och avkastning då inget av alternativen sticker ut.

Har respondentens attityd kring hållbarhet och etik stärkts under frågorna från manipulationsavsnittet så borde man ha en tendens att vilja ta reda på mer om fonderna. Detta gör man genom att läsa fondinformationen.

Gemensamt för fondinformationen för alla tre fonder är att de kortfattat förklarar i vilka typer av verksamheter som fondens förmögenhet placeras i.

Förutom detta förklaras det att alla fonder utgår från modern portföljteori och därmed försöker nå en optimerad nivå av risk och avkastning med hänsyn tagen till fondens risknivå. För Greener Pastures fund så är även informationen “Etiska överväganden görs vid varje investeringsbeslut” med.

T.ex. går det att läsa följande om Sun petroleum:

“Sun Petroleum fund är en aktiefond som avser att placera minst 90%

av fondens förmögenhet i olje- och prospekteringsbolag.

Placeringsstrategin utgår från modern portföljteori där syftet är att uppnå en optimerad avkastning med hänsyn tagen till fondens risknivå”

Denna fond har en medelhögrisk med en 4:a på skalan samt bättre avkastning än Greener Pastures fund men sämre än The strategic tactical fund. Däremot så är det ett olje- och prospekteringsbolag vilket går att utläsa från fondinformationen. Detta borde tas i beaktande om manipulationen har haft en effekt.

Det går att läsa följande om Greener Pastures fund:

“Greener Pastures fund är en aktiefond som avser att placera fondens förmögenhet uteslutande i verksamheter som utvecklar hållbara produkter och tjänster. Placeringsstrategin utgår från modern portföljteori där syftet är att uppnå en optimerad nivå av risk och avkastning. Etiska överväganden görs vid varje investeringsbeslut.”

Som tidigare nämnt är detta är fonden som nudgen är riktad mot och den har likt Sun Petroleum en 4:a på risk och avkastningsprofilen. Denna fond har sämst genomsnittlig avkastning men ligger tätt bakom de andra två fonderna.

Dock går det som, texten avslöjar ovan, att utläsa att man gör etiska överväganden vid varje investeringsbeslut samt att man lägger fondens förmögenhet i företag som utvecklar hållbara produkter och tjänster. Denna text borde övervägas om nudgen har haft en effekt.

Sist ut är The strategic tactical fund vilket är den med högst risk men också bäst avkastning. Den dippar lite under 2016 vilket speglar den ökade risken.

Följande information om fonden finns tillgänglig i fondfaktabladet:

“The strategic tactical fund är en aktiefond inriktad på utvecklingsmarknader i sydöstra Asien. Portföljen består främst utav företag inom textil- och klädbranschen. Placeringsstrategin utgår från modern portföljteori där syftet är att uppnå en optimerad avkastning med hänsyn tagen till fondens risknivå.”

Har nudgen haft en effekt så kanske investerare väljer bort textil- och klädbranschen p.g.a. det dåliga rykte som branschen har i form av barnarbete, dåliga löner m.m.

Det som beaktades när fondalternativen konstruerades var att kontrollera för risken att respondenterna väljer, eller skyr undan en viss bransch av andra anledningar än just vår nudge. En sådan risk har annars en negativ påverkan på validiteten av studien. Därför har vi valt att ha två fonder som kan antas ha en mer ohållbar eller oetisk verksamhet från två olika branscher, textil och oljebranschen. Dessa branscher är väldigt olika vilket minskar risken för att

respondenterna väljer bort dessa p.g.a. faktorer som inte är kopplade till etiskt eller hållbart resonerande. Det faktum att dessa två fonder dessutom har en högre förväntad avkastning uppmuntrar dessutom respondenten att se bortom rena monetära värden och ta etiska och hållbara perspektiv i beaktning ifall de ska välja den socialt hållbara fonden.

För att ytterligare säkerställa kausaliteten i studien använde vi principen om

“allt annat lika” mellan experimentgruppen och kontrollgruppen. Vad detta innebär är att samtliga variabler, förutom manipulationen, är exakt likadana mellan de två grupperna (Denscombe, 2014). Fondfaktabladet är således exakt detsamma i båda enkäterna. Genom att göra detta kontrollerar vi för de andra faktorerna då båda grupper har samma alternativ att välja mellan. Den enda skillnaden blir alltså manipulationen, vilket om den fungerar bör ge ett annat utslag i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Således går det att utläsa ifall det finns ett kausalt samband mellan manipulationen och fondvalen. Inspirationen för detta upplägg har delvis hämtats från litteraturen inom beteendefinans. Glac (2009) använder sig exempelvis av ett liknande upplägg där hon presenterar likadana fondval till både sin kontrollgrupp och experimentgrupp i ett surveyexperiment. Det enda som skilde mellan de två enkäterna i hennes fall var att experimentenkäten innehöll inramning som skulle att påverka respondenterna att välja SRI i större utsträckning.