Bearbetning av material - Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan

För att bearbeta det insamlade materialet börjades det med att transkribera alla genomförda video-intervjuer vilket gjordes kontinuerligt, de skriftliga intervjuerna transkriberades inte. All persondata kopplad till individerna från transkribering av video-intervjuerna och från de skriftliga intervjuerna har ersatts med fiktiva förslag eller bara en bokstav. Respondenterna har under arbetets gång enligt GDPR

(dataskyddsförordningen) hela tiden haft möjlighet att få ta del av arbetets insamlade material som berör dem (Vetenskapsrådet, 2020). Det insamlade materialet har i sin tur enbart använts till detta arbete och de tillhörande forskningsfrågorna. Respondenternas svar lästes igenom flera gånger, först genom att gå från fråga till fråga och översiktligt jämföra de olika svaren mellan de intervjuade, för att sedan läsa varje intervju och skriva ner nyckelord och citat som gjorde att två teman skapades. När vi letade efter citat och nyckelord utgick vi från arbetets teoretiska utgångspunkter. Vi sökte efter citat i transkriberingarna som kan kopplas till scaffolding, utifrån hur förskollärarna arbetar med barnen i digitala aktiviteter. Utöver scaffolding söktes även citat om hur

förskollärarna såg på digitala verktyg utifrån att det är ett kulturellt verktyg

som medierar ett innehåll mellan de inblandade parterna. Avslutningsvis i analysen jämfördes förskollärarnas svar med varandra för att kunna identifiera likheter och olikheter mellan dessa, samt hur de korrelerade med våra teoretiska utgångspunkter.

Utifrån analysen skapades teman med tillhörande kategorier. De tillhörande

kategorierna är i sin tur ihopkopplade med sitt tema, kategorierna kan sättas i relation till varje tema men specificerar olika ändamål. Ett tema namngavs Hur förhåller sig förskollärare till användningen av datorplattor i undervisningen? Och har kategorierna i) I koppling till undervisningen, ii) Utmaningar med användningen och iii) Typer av applikationer. Detta gjordes för att kunna koppla varje kategori till respektive tema.

Exempelvis: Hur förhåller sig förskollärarna till användningen av datorplattor i förskolan (tema),koppling till undervisning (kategori), eller med vilka typer av applikationer (kategori). Det andra temat namngavs Barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor och har tillhörande kategorier Barns intressen, Barns

synpunkter och Barns användande. Detta gjordes med samma princip som ovanstående där kategorierna kan sättas i relation till temat. Till exempel barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor med utgångspunkt i barnens intressen, synpunkter eller att genom barns användande.

5.5 Trovärdighet

Materialet har samlats in på ett trovärdigt sätt genom att vi först gjorde en intervjuguide som vi diskuterade och gick igenom med vår handledare, för att säkerställa att alla frågor var tillförlitliga och kunde bidra till att svara på arbetets forskningsfrågor. För att ytterligare styrka intervjuguidens möjligheter gjordes pilot-intervjuer på varandra samt på personer i vår närhet. Urvalsunderlaget i detta arbete har bidragit till en del av trovärdigheten i arbetet, eftersom arbetet har ett målstyrt och strategiskt urval där

respondenterna har specifika kunskaper som i sin tur ska bidra till att det går att svara på arbetets forskningsfrågor. De specifika kunskaperna var att förskollärarna skulle aktivt arbeta med datorplattor några gånger i veckan, men de behövde inte vara experter på området.

Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer där respondenterna har fått uttrycka sig fritt med fokus på intervjuguidens frågor som är formade utifrån arbetets syfte och frågeställningar. De intervjuade fick möjligheten att ta del av inspelningarna och transkriberingarna för att säkerhetskälla att inga missförstånd har förekommit.

Transkriberingarna lästes igenom flera gånger för att säkerhetsställa resultatet, vilket skedde både översiktligt och genom att gå från fråga till fråga. När utförandet och resultatet gjordes har detta skett med objektivitet för att inga av våra personliga värderingar eller åsikter ska finnas med och påverkar resultatet eller analysen. För att säkerhetsställa och öka pålitligheten i arbetet, har alla processer som gjorts beskrivits genomgående (Bryman, 2018).

6 Resultat

I detta avsnitt redovisas examensarbetets analysresultat. Resultatet presenteras genom rubriker baserade på studiens teman och kategorier, som handlar om digitala verktyg i förskolan och barnens delaktighet kring dessa. Resultatredovisningen är baserade på citat och nyckelord som sades eller skrevs i våra intervjuer. Resultatet kommer att presenteras i två teman som är kopplade till forskningsfrågorna och har tre tillhörande kategorier var, som hjälper till att strukturera upp samt specificera vad de svarar på. När dessa kategorier skapades var utgångspunkten arbetets teoretiska ramverk. Till varje kategori kopplades även citat för att öka deras äkthet av innehållande information och en korrelation mellan respondenternas svar söktes. Nedan sammanfattas de uttryckta svaren och citat redovisas som är av vikt. Skillnader och likheter av förskollärarnas uttalanden lyfts och redovisas när det är relevant.

6.1 Förskollärares arbete med digitala verktyg

Här presenteras resultatet av analysen i relation till hur förskollärare använder

datorplattor i undervisningen. Den första delen behandlar hur användningen av digitala verktyg ser ut i förskolans undervisning. I den andra delen redogörs vilka typer av applikationer som används i förskolans verksamhet.

6.1.1

Användning av digitala verktyg i undervisningen

Vid förskollärarnas arbete med datorplattor och andra digitala verktyg i

undervisningen meddelade de allra flesta av respondenterna att de tyckte att datorplattor och digitala verktyg ska användas som ett kompletterande verktyg i förskolans

verksamhet. Förskollärarna uttryckte att digitala verktyg inte ska vara som ett enskilt läroämne eller att digitala verktyg ska ersätta något som ingår i förskolan. En

förskollärare beskrev detta i följande citat:

... vi försöker se det digitala som ett komplement. Det ska inte ersätta, utan det är ett komplement. Som när vi använder Polyglutt, det är ett komplement. För vi kanske har 20 barn. Då kanske det är mer optimalt där det blir en stor bok, än att sitta med en fysisk då du sitter med två - tre barn, då kan du mycket väl sitta med den fysiska boken. För då får alla möjligheten att se bilderna. (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

I ovanstående citat förklarade hen att de kopplade datorplattan till en projektor för att få en större bild så att många barn kan se boken samtidigt, och hur man ser de digitala verktygen som ett komplement till verksamheten. Informanten nämnde innan citatet ovan: “...att använda en lärplatta med en projektor och projicerar en bok. Gör att fler barn ser boken direkt” (Förskollärare 3, hösten 2020). Applikationen som hen pratar om är en digital bok-applikation. Vidare utvecklar förskolläraren detta svar genom att tillägga:

Så vi försöker ju tänka det som ett komplement och att det ska vara en naturlig del i barnens vardag. Det ska inte vara något konstigt att de går och frågar efter om dem vill kolla på Polyglutt eller om de vill använda FunTable. Det ska vara en naturlig del i verksamheten. (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

I förskollärarens vidareutvecklande svar fastställer hen ännu en gång att datorplattor ses som ett kompletterande naturligt verktyg som ska ingå i förskolans verksamhet.

Gällande syftet av datorplattor i förskolan, förklarar en informant sin syn på följande sätt. “Som ett verktyg, inget eget ämne för surfplattan, utan det är ett verktyg, det följer med i det vi gör.” (Förskollärare 2, Video-intervju, hösten 2020). Förskolläraren

förklarar att hen ser datorplattor som ett verktyg, och detta visar att det finns en korrelation och liknelse med det som Förskollärare 3 nämnde i de föregående citaten.

Ett annat samband som en förskollärare skrev och som kan kopplas till detta är: “för att ge barnen förutsättningar att utveckla en del av den adekvata digitala kompetens de har rätt till, komplement i undervisningen men används i ärlighetens namn även till att lugna ner vissa barn eller situationer ibland.” (Förskollärare 5, skriftlig intervju, hösten 2020). Tre förskollärare benämner att datorplattor ses som ett verktyg i förskolan, där två av dessa förtydligar att denna typ av verktyg ses som ett komplement i förskolans verksamhet. En avvikelse från användningen av datorplattor som ett kompletterande verktyg i förskolans verksamhet är från en förskola där de nyligen hade börjat arbeta aktivt med datorplattor. En förskollärare berättar om den aktuella situationen gällande datorplattor på hens förskola på följande sätt:

…men de gör ju inte riktigt det. Det är ingen som frågar faktiskt. Utan det är om vi ska göra någon aktivitet så har vi den alltid med oss och då brukar de fråga vad vi ska göra med den, men det är ingen som faktiskt frågar. Jag tror det hänger ihop med att de inte har fått haft dem tidigare utan det bara har varit

pedagogernas verktyg. (Förskollärare 4, video-intervju, hösten 2020)

I föregående citat förklarar förskolläraren att datorplattans roll som ett lättillgängligt verktyg för förskolans barn inte riktigt har satt sig. Detta på grund av att de tidigare inte har haft möjligheten att använda den mer fritt, eftersom datorplattan tidigare endast hade setts som förskollärarnas verktyg. Vidare utvecklar vissa av de intervjuade att arbetet med datorplattor på deras förskolor ska ha ett syfte och att barnen inte ska bli konsumenter av verktyget. Det gick att dra en parallell mellan intervjuerna och att förskollärarna ville att barnen (fokuserat på de äldre) skulle bli producenter av datorplattan och dess innehåll, snarare än konsumenter.

Med barnen använder vi dem mycket. Med de yngsta så är det fortfarande mycket i upptäckarstadiet. Med de äldre så försöker vi så mycket som möjligt att de ska bli producenter istället för konsumenter. Det är vårt liksom, huvudmål. Vi använder väldigt mycket Green Screen till exempel. Där är lärplattan mycket. Vi filmar med Stop Motion, där är det också lärplattan som är grunden. Blue-Botsen är samma sak där, går också att ha. Vi har dem liksom i ett samspel tillsammans. Och har dem med... ja, men som vilket verktyg som helst skulle jag säga. Det är inte att vi går undan och “nu ska vi jobba med digitalt”, utan det är invävt i undervisningen. (Förskollärare 1, video-intervju, hösten 2020)

I ovanstående utsaga är förskolläraren väldigt tydlig med att hen tycker det är viktigt att sträva åt att barnen ska bli producenter, snarare än konsumenter av datorplattor.

Förskolläraren påvisar i detta exempel att även hen ser datorplattan som ett verktyg i förskolan.

En informant beskriver sin syn på datorplattans roll i förskolan på följande vis.

Plattan är ett läromedel som alla andra – i sina bästa stunder kan det ge bättre fokus, ökad koncentration, många aha-upplevelser och känsla av samhörighet.

Men det är främst applikationerna och hur du använder plattan som avgör lärandet. (Förskollärare 6, skriftlig intervju, hösten 2020)

I många tidigare citat har förskollärarna benämnt datorplattan som ett verktyg, medan förskolläraren benämner datorplattan som ett läromedel i ovanstående citat. Trots ett annat ordval liknar citatet från förskolläraren många av de tidigare citaten från andra förskollärare, då det handlar om att datorplattan borde ingå i förskolans dagliga verksamhet.

En förskollärare uttryckte att datorplattan kan användas som hjälpmedel i relation till arbetet med barn som har någon funktionsvariation eller i arbetet med nyanlända barn.

Jag tänker att den kan ha en stor betydelse utifrån vad man använder den till. Har du barn... vad ska man säga... speciella behov. Så kan man använda olika

sorts appar för att utveckla barnets färdigheter. Och att man... finns ju en hel del appar som man jobbar med språk och siffror och bokstäver. Och jag har använt den när jag har haft barn som har haft svårt med det här, eller barn som nyss har kommit till Sverige. Att använda den för att se, vad har de för förståelse?

Men sen också vad kan dem? Och att med hjälp av… ibland kan det vara lättare för dem visuellt än att sitta och traggla med papper och liknande. (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

Med ovanstående citat adresserar förskolläraren vikten av datorplattans roll när det kommer till barn med speciella behov. Förskolläraren förklarar hur hen använder datorplattan med nyanlända barn och barn med speciella behov för att se vad barnen kan, vad barnen har förståelse för, samt vilka kunskaper de har, vilket sker på ett visuellt sätt.

Förskolläraren berättade vid slutet av intervjun lite mer övergripande kring arbetet med datorplattor i den förskoleverksamhet där hen var verksam.

Jag tycker väl grunden är att man som pedagog måste våga prova. Och att man får ofta... att det är viktigt att förskolan har en samsyn om varför vi gör saker. Det är det viktigaste. Och att vi har ett syfte tillsammans. Och att digitala verktyg är så mycket mer än en lärplatta. Verkligen. För många föräldrar är rädd då dom hör att vi jobbar med lärplattor. Att vi sitter med YouTube och så tittar vi på det. Som många gör hemma kanske. Men förskolan är ett komplement och vi är... vi jobbar mer alltså... ja men mer aktivt och genomtänkt med det vi gör. Det... tycker väl jag. (Förskollärare 1, video-intervju, hösten 2020)

Respondenten uttryckte att hen tycker det är bra att pedagoger måste våga prova, att det är viktigt att förskolan har en samsyn kring varför de gör saker, att det finns ett syfte, samt att digitala verktyg är mer än datorplattor. Hen säger även att föräldrar kan ha en negativ syn på barnens användning av datorplattor i förskolan, men förklarar att de arbetar aktivt och genomtänkt med det som de sysslar med i förskolans undervisning.

Ett exempel på hur man kan stötta barn i förskolans verksamhet angående varför datorplattor används i förskolan skildras i en utsago. “Om vi målar så sätter vi upp bilder, om de vill måla en gris så kollar vi hur den ser ut och vilka färger så,

tillsammans med skapande.” (Förskollärare 4, video-intervju, hösten 2020). I detta citat beskriver förskolläraren hur de använder datorplattan i estetiskt skapande, genom att de är med och visar barnen på datorplattan hur något ser ut. På detta vis stöttar de barnen i den skapande processen.

I en annan intervju kopplas förskolans användning av datorplattor och digitala verktyg till den gällande läroplanen:

Nu kan man inte längre välja. Nu finns det med i läroplanen också, att digitala verktyg ska användas. Innan kunde man nog kanske komma undan om man inte var så intresserad. Men som det är idag... då ska.... då ska det finnas med. Nu måste det kanske inte exakt vara lärplattorna i sig, utan digitala verktyg då.

Men lärplattorna är en grund tycker jag. (Förskollärare 1, video-intervju, hösten 2020)

Föregående citat visar att digitala verktyg har blivit viktigare i den gällande läroplanen än tidigare läroplaner, och att det inte går att komma undan användningen av digitala verktyg om intresse för detta saknas.

Alla förskolorna från intervjuerna hade inte kommit igång ordentligt med att använda datorplattor aktivt i arbetet på förskolan ännu. Förskolläraren på den förskola där det aktiva arbetet med datorplattor nyligen hade kommit igång, såg en vilja hos barnen, i att de önskade att få utföra aktiviteter på datorplattan. Hen nämnde även att digitala verktyg var en viktig aspekt för barns lärande och beskrev detta på följande vis:

Oj, jag tror det är jätteviktigt. Dels för de växer upp i detta samhälle där vi har digitala verktyg överallt. Men jag tror de blir mer inspirerade, de blir mer

nyfikna, de förstår att de kan ta reda på väldigt mycket via iPaden som inte vi kan svara på. Men jag tror det är jätteviktigt att de lär sig att använda dem rätt.

(Förskollärare 4, video-intervju, hösten 2020)

Enligt citatet ovan anser respondenten att digitala verktyg är viktigt på grund av dess roll i samhället. Hen anser även att barn ska lära sig att använda datorplattor rätt och att de kan använda verktyget för att söka fram information som inte pedagogerna och barnen kan svara på.

Sammanfattningsvis går det utifrån respondenternas citat att beskriva arbetet med datorplattor i relation till undervisning på följande vis. De flesta av förskollärarna ser datorplattan som ett kompletterande verktyg som ska ingå naturligt i verksamheten.

Vissa av förskollärarna tyckte det var viktigt att barnen blev producenter av datorplattan och att det fanns ett syfte med användningen av den. Förskollärarna var även inne på att datorplattans användning ska relatera till läroplanen och att det finns fördelar att

användningen av att datorplattan kan ske med hjälp av att en pedagog som stöttar barnen.

6.1.2

Typer av olika applikationer i undervisningen

I förskolan används det olika applikationer med olika syften. De typer av applikationer som användes hos de flesta av de intervjuade förskollärarna var dokumentations-applikationer, QR-kod-applikationer (både skannande och skapande av koder), en Green Screen-applikation (ofta kopplad till en stor skärm via projektor), en digital bok-applikation och programmeringsbok-applikationer. Andra typer av bok-applikationer som nämndes var en animations-applikation, en interaktiv

bokskaparapplikation, videoapplikationer, schema-applikationer och övriga spel-applikationer som till exempel språkspel, problemlösningsspel och samarbetsspel.

Den typ av applikation som var absolut mest populär utifrån våra intervjuer var en digital applikation med uppläsningsfunktion. En förskollärare beskrev bok-applikationen på följande vis.

Det kan vara att vi ska lyssna på en saga, Polyglutt. Det är en jättebra app den använder vi mycket också, den tycker de om. Brukar vi ha på storbildsskärm så får de lyssna på boken, och så har vi en fysisk bok som vi blandar lite.

(Förskollärare 4, video-intervju, hösten 2020)

Förskolläraren beskriver att barnen uppskattar bok-applikationen med dess tillhörande uppläsningsfunktion. Dessutom berättar förskolläraren om att bok-applikationen är användbar och att de använder den för att kunna ha boken på storbildsskärm. Ett citat som vidareutvecklar detta är.

Vi kan läsa böcker på ett helt annat sätt, när vi har dem ihop med Polyglutt till exempel. Vi kan få tillgång till böcker och litteratur i alla språk, vilket är ett jätteprojekt annars. Allt blir så mycket enklare att få tillgång till. (Förskollärare 1, video-intervju, hösten 2020)

Det föregående citatet gällande bok-applikationen beskriver att den kan användas för att gynna barnens litteracitet i förskolans verksamhet, vilket förskolläraren uppfattar som svårt att genomföra utan denna applikation.

Många av de intervjuade förskollärarna nämnde ungefär samma typ av applikationer till datorplattor. Här följer ett exempel på detta.

…barnplattan som barnen har är det mest QR-koder och

Polyglutt-böcker… Och knäppa kort. Sen håller vi på och bygger en ny förskola på projekt.

Då brukar vi ta med några barn och paddan, så får de knäppa kort och kollar om det blivit någon förändring sen de var där sist (Förskollärare 2,

video-intervju, hösten 2020)

I föregående citat så beskrev förskolläraren vilka applikationer som finns på barnens datorplatta och vilka applikationer som barnen brukar använda på förskolan, samt att de använder kamera på datorplattan för att knäppa kort på en ny förskola.

I en av de skriftliga intervjuerna berättade en förskollärare mer specifikt om

vilka applikationer de brukar använda i verksamheten och tog upp följande exempel.

Bornholm, Sock Puppets, Minilobes, Radioapan, Tripp trapp träd, Pettsson och Findus, Beebot, Lightbot hour, Stop Motion, iMovie, Google Earth, Cloud QR, Green Screen, olika ritprogram, SVT Play, NE, UR, Förskola

21, SchoolSoft bland andra. Svårt att säga exakt till vad den enskilda appen används till. En del appar är rena språkappar till

exempel Bornholmslek, men en app som Tripp trapp träd kan användas i olika syften (språk, matematik, rörelse, natur, hållbar utveckling) Och en

del appar används av oss i personalen för fortbildning samt systematiskt kvalitetsarbete. (Förskollärare 5, skriftlig intervju, hösten 2020)

Applikationerna som beskrivs i ovanstående citat är de mest frekvent använda, som de flesta förskollärarna nämnde. Ett avvikande exempel på en applikation som användes i arbetet med barn som har tal- och språksvårigheter beskrevs på följande sätt:

“Vi har en app som heter Ljuda med Boo! som handlar om hur olika bokstavljud låter utifrån praxisalfabetet. Den använder vi när vi har barn som har fonologiska

svårigheter.” (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

Det här citatet beskriver hur förskolläraren använder sig av en fonologisk

In document Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan (Page 29-0)