Sociokulturella perspektivet - Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan

I detta examensarbete har vi utgått från ett ramverk bestående av ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på en kulturell artefakt i form av datorplattor där lärandet sker via mediering och scaffolding. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet därför att det belyser samspelet mellan människor. Genom undervisning kan barn lära sig mer än vad de kan lära sig själva. Barn kan lära sig genom möten med andra individer, utifrån mål att bygga vidare på det som de redan kan, samt genom lagom utmanande uppgifter. Det vill säga att förskollärarna fokuserar på de ej färdigutvecklade kognitiva processerna och möter barnen där de befinner sig i den aktuella proximala utvecklingszonen (Smidt, 2010; Säljö, 2014). I mötet mellan individerna sker mediering med hjälp av den kulturella artefakten. I detta fall är artefakten i form av datorplattor, där lärandet till barnet sker via stöttning från lärare eller andra barn. Förskollärare kan

hjälpa barnen genom att använda sig av dessa kulturella artefakter och via

metoden scaffolding arbeta med dessa i förskolans verksamhet. Genom att man möter barnen där de befinner sig (i den proximala utvecklingszonen) och

genom scaffolding stöttas barnen i de aktiviteter de arbetar med på datorplattorna.

I detta examensarbete studeras det hur förskollärarna resonerar kring barnens användning av datorplattor i förskolan och vilken betydelse den kan ha för barnens utveckling och lärande, samt hur barnen blir delaktiga. Vi har valt att tolka datorplattan som en kulturell artefakt som i sin tur påverkar människans tänkande och handling, samt att användaren får möjlighet att utveckla artefakten (Jakobsson, 2012). Det sociokulturella perspektivet i sin tur intresserar sig för barnet och dess förmåga att lära sig, men även för mötet mellan lärare och barn. I mötet mellan lärare och barn är det de kulturella redskapen som står i utgångspunkt, som vi använder oss av för att förmedla information mellan varandra. Detta kan redogöra för hur barnen kan utvecklas och lära sig genom att de interagerar med varandra och lärarna (Säljö, 2014). Artefakterna är redskap som vi har skapat under vår mänskliga historia, och är i sin tur till för att hjälpa oss med diverse saker. Artefakterna kan underlätta och bidra till att vi lär oss nya saker och får hjälp med att hantera problem som kan uppstå i vår vardag, samt erbjuda nya metoder för att underlätta inlärningen av nya kunskaper (Säljö, 2014). Digital teknik kan förklaras som något som innehåller digitala artefakter och aktiviteter där dessa artefakter förekommer, samt ett stort antal kontexter som strukturerar och interagerar med varandra (Nilsen, 2018). Datorplattan är en artefakt som innehåller digitala

artefakter, det vill säga applikationer som finns att ladda ner. Applikationerna är till för att underlätta olika processer för oss individer som interagerar med den, alternativt underhålla oss.

Angående hur förskollärarnas barnperspektiv bidrar till barnens delaktighet har vi liknande syn som Nilsen (2018). Vi lägger vikt vid att förskollärare utgår från det sociokulturella perspektivet som inkluderar beaktandet av barnperspektivet. Med detta menar vi att förskollärarna tolkar barns handlingar som aktiva, sociala och

meningsskapande, men även att barn utvecklas ihop med andra och att de lär sig genom att medverka i sociala sammanhang (Nilsen, 2018). På grund av dessa sociala kontexter skapas en delaktighet och samhörighet bland barnen.

4.1.1

Mediering och kulturella redskap

Mediering är ett centralt begrepp (Jakobsson, 2012; Säljö 2014; Nilsen, 2018) inom det sociokulturella perspektivet och beskrivs som en handling och samverkan av hur människan kommunicerar, tänker och indirekt relaterar till sin omvärld. Mediering sker ofta i samverkan av ett kulturellt redskap (som datorplattor), exempelvis kan vi genom språket och skriften “mediera” kunskap mellan varandra. Vi nämnde tidigare

datorplattan som en artefakt som Nilsen påpekade (2018). Säljö (2014) menar att det kan även ses som ett kulturellt redskap som används i syfte för att förmedla information mellan olika parter eller som hjälpmedel till själva medieringen, alternativt stå för själva kommunikationen. Det kan jämföras med det vi tog upp tidigare gällande datorplattan som stöd för kommunikation (Nilsen, 2018; Kjällander & Riddersporre, 2019) där den bidrar med att förmedla mellan olika parter som annars kan ha svårt att kommunicera.

Mediering är den form av kommunikation som barn och vuxna använder sig av i förskolan för att utbyta och diskutera idéer, tankar och förmedla kunskaper mellan varandra. Mediering kan ske genom att individer använder kulturella redskap, som exempelvis en datorplatta och dess skriftform eller någon form av bildstödsprogram.

4.1.2

Scaffolding

I det sociokulturella perspektivet stöter man på begreppet scaffolding, även benämnt som stöttning eller byggnadsställning. Scaffolding innebär att en mer kompetent person vägleder och stöttar personer med mindre kompetens. Den stöttade personen kan därmed gå från aktuell kunskapsnivå till potentiell högre kunskapsnivå (Smidt, 2010). I förskolan är det främst förskollärarna som stöttar barnen i arbetet med datorplattor och bidrar med att de skaffar sig nya kunskaper om de digitala verktygen som de interagerar med. Scaffolding kan även ske utifrån att ett barn är den mer kunnigare individen.

Smidt (2010) menar att det inte är det sociokulturella perspektivets princip att se barnen som tomma kärl som ska fyllas med information. Istället ska det behandlas som

förhandlingar mellan den kunnigare personen och den mindre kunniga

personen. Scaffolding sker i form av ett samarbete och i form av förmedling av mening till kunskap istället för direkt överförande av kompetenser och kunskaper. Scaffolding är en rimlig metod i förskolan med arbetet av datorplattor, eftersom aktiviteterna blir mer meningsskapande för barnen via stöttning (Säljö, 2014).

5 Metod

I detta avsnitt går vi igenom valet av metod till arbetets datainsamling, hur urvalsprocessen gick till, hur genomförandet av datainsamlingen såg ut, hur

bearbetningen av materialet och datainsamlingen gick till och avslutar med studiens trovärdighet.

5.1 Val av metod - motivering

För att kunna ta reda på förskollärares resonemang om användningen av datorplattor i förskolan valdes en intervjustudie. Den metod som har valts är datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Denna metod valdes för att få en inblick i hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor i förskolan. En

intervjuguide har använts för att underlätta att respondenterna förhöll sig till det specifika temat, men även för att de så fritt som möjligt skulle få utrycka sig till

frågorna. Vi var medvetna om att det kunde behöva ställas andra frågor och följdfrågor som frångick från intervjuguiden för att få respondenterna att ge mer utförliga svar som kan användas för att besvara arbetets frågeställningar.

I den kvalitativa forskningen försöker bland annat forskaren att ta reda på hur deltagarna tolkar verkligheten, det vill säga hur förskollärarna uppfattar datorplattans

användningsområden i förskolan (Bryman, 2018). Anledningen till valet av denna kvalitativa metod var för att ta reda på specifikt hur förskollärare resonerar och hur de anser att de ska arbeta med datorplattor i förskolan. Hade studien istället undersökt exempelvis hur många förskollärare som arbetar med datorplattor och hur ofta de gör detta på olika förskolor i Sverige, hade det varit mer lämpligt att göra en

enkätundersökning. En sådan undersökning skulle exempelvis kunna ta reda på övergripande statistik angående olika mängder/antal av något gällande datorplattor i förskolan.

På grund av den rådande Covid-19-pandemin valdes ett distansbaserat alternativ till intervjuer i fysisk form, nämligen intervjuer via videomötesverktyget Zoom för att

minska risken för smittspridning. Med hänsyn till den rådande pandemin besöktes inte förskollärarna på deras arbetsplatser för fysiska intervjuer, som hade gjorts under normala förhållanden. Genom att istället intervjua förskollärarna via videosamtal gav det oss möjligheten att uppfatta ansiktsuttryck och kroppsspråk trots att vi inte träffades fysiskt (Bryman, 2018).

Covid-19 och begränsningar gjorde att vi även erbjöd en skriftlig intervju som utgick från vår intervjuguide. Fördelaktigt men även en nackdel med detta är att de får mer tid att svara på varje fråga än vad de får vid en muntlig intervju. Det vill säga att det kan vara en fördel med att få mer tid på sig på varje fråga och reflektera över sina svar, men samtidigt kan det bli en nackdel eftersom svaren kan bli korta eller ha spår av

efterforskning i sig. Men även vår egen subjektiva påverkan minskar med en skriftlig intervju då vi inte kan påverka individen med våra egna åsikter angående frågorna, samt att den fysiska pressen minimeras likt i en self-report (Davidsson, 2007). Det finns även en risk att som intervjuare råka avbryta respondenten om hen är väldigt tyst mellan svaren eller sitter och funderar, och när intervjuaren tror att individen är klar och därmed avbryter informanten och i sin tur påverkar svaret (Davidsson, 2007).

5.2 Urval

Vi har valt ett målstyrt urval (Bryman, 2018) på grund av att de intervjuande skulle ha relevanta kunskaper och arbeta aktivt med datorplattor. Vi utgick delvis utifrån en bekvämlighetsfaktor då vi gjorde intervjuerna med de få förskollärarna som valde att delta, dock så var de som deltog valda utifrån de förkunskaper vi eftersökte angående att de skulle ha erfarenhet av att arbeta med datorplattor regelbundet. Det var även ett strategiskt urval för att få en helhetsförståelse och kunna dra generella slutsatser utifrån en mindre urvalsgrupp (Bryman, 2018). Vi utgick från examensarbetets forskningssyfte och hörde av oss till ca 180 olika förskolerektorer i flera olika kommuner. Där vi skickade ett specifikt mejl med information om vad vi sökte och hur det skulle kunna gynna deras förskolor att vara med i vår undersökning. Vi eftersökte förskollärare med de kunskaper som var specifikt för arbetets syfte och till relevans för de två

forskningsfrågorna. Genom rektorerna blev vi sedan ihopkopplade med förskollärare som ville delta i undersökningen. Sedan hörde vi av oss till förskollärarna och gjorde intervjuer med dem, tills vi kände att vi hade uppnått en mättnad med datainsamlingen i

koppling till vårt syfte och kände att svaren var i korrelation med varandra och följde en röd tråd, dvs. att inga nya kategorier uppstod (Bryman, 2018). Totalt intervjuade vi sex förskollärare från sex olika kommuner i Sverige, varav fyra var video-intervjuer och två var skriftliga intervjuer. Kravet vi utgick ifrån var att förskollärarna skulle ha erfarenhet av att arbeta med datorplattor och använda dessa aktivt minst ett par gånger i veckan.

Förskollärarna skulle även arbeta i Sverige på en kommunal förskola och tala svenska.

Vi hade inget krav om att de skulle ha en extra utbildning gällande datorplattor i förskolan. Men vi frågade om detta i intervjuerna, då det kunde ha en inverkan på svaren som i sin tur kan påverka resultatet. När urvalsprocessen gjordes kontaktades rektorerna via mejl där information- och samtyckesblankett bifogades. Där lyftes övergripande etiska överväganden gällande deltagandet i studien.

5.3 Genomförande

Vi började med att utforma en intervjuguide med frågor som skulle hjälpa oss att besvara våra forskningsfrågor. Dessa frågor utgick till stor del från att vara opersonliga, så att respondenterna skulle få en ökad trygghetskänsla. Frågorna utgick även från att vara formulerade på detta sätt, för att vi skulle ha med skriftliga intervjuer eftersom några av respondenterna inte hade en möjlighet till att medverka i en video-intervju. Vi är medvetna om att detta kan göra att materialet till viss del blir fabricerat, då

respondenten får mer tid på sig att svara och kan göra lite eftersökningar mellan frågorna. Men vi försökte utforma frågorna mot arbetets syfte och frågeställningar så gått det gick, för att respondenterna skulle ge oss användbara svar, vilket i sin tur styrker resultatet i undersökningen.

I samband med breven som innehöll våra samtyckesblanketter som vi skickade ut (Bilaga 1; Bilaga 2) blev deltagarna informerade om de etiska grunderna, tystnadsplikt, anonymitet, konfidentialitet och sekretess (Vetenskapsrådet, 2018). I brevet blev deltagarna medvetna om att deras identitet skulle avidentifieras, att allt material skulle sparas så att inte obehöriga har tillgång till det. Vi lyfte även vikten av möjligheten för deltagarna att avbryta pågående intervjuer både under intervjuprocessen, men även i informations- och samtyckesblanketten, samt att deras deltagande är helt frivillig i undersökningen. Vid de skriftliga intervjuerna behandlas all text konfidentiellt och

enbart behöriga fick tillgång till dem, samt att de fick samma information som de andra deltagarna via information- och samtyckesblanketten (Bilaga 2).

Innan intervjuerna bekantade vi oss med vårt videomötesprogram “Zoom” och provade på att spela in, skicka länkar, dela skärm, testa ljudet och provade att göra

pilotintervjuer på varandra. Vi gjorde även test-intervjuer på personer i vår närhet.

Testteman och kategorier gjordes utifrån våra pilotintervjuer. Därefter diskuterade vi igenom frågorna med vår handledare och såg till att frågorna kunde ge svar till syftet och de frågeställningar vi utgick ifrån. Testteman och kategorier nämndes ej utan var bara med som grundläggande hypoteser. De två typerna av intervjuer utgick båda från samma intervjuguide. Dessa bestod av grundfrågor angående den intervjuade

förskolläraren, slutna basfrågor om datorplattor och öppna huvudfrågor om datorplattor i förskolans verksamhet (Bilaga 3). Till de förskollärare som inte kunde få till en tid för att göra en video-intervju, gav vi möjligheten att svara i skriftform. Där mejlade vi ut en skriftlig intervju som förskollärarna fick svara på. Detta skapade även ett frågebehov, där vi tog emot frågor och svarade på dem, samt skickade extra frågor om det behövdes.

Utifall något svar inte var tydligt och vi behövde ett förtydligande, till skillnad från en muntlig intervju där vi kan ställa en följdfråga direkt som inte var möjligt vid en skriftlig intervju. Istället mejlades följdfrågor, om de uppstod några i de skriftliga intervjuerna.

Efter varje genomförd intervju transkriberades det inspelade materialet och vi började jämföra samt skapa nya kategorier och teman vid behov. Vid varje intervju försökte vi båda vara med och en av oss antecknade och kunde hjälpa till med stödfrågor om det behövdes. Detta i sin tur underlättade tolkningen av materialet då vi båda var

närvarande vid alla video-intervjuer, vilket gjorde att vi lätt kunde tolka och hänga med i transkriberingarna så att det inte blev några feltolkningar. Vid de skriftliga intervjuerna skickade vi ut ett skriftligt dokument i form av den muntliga intervjuguiden som

strukturerades om, för att respondenterna lättare skulle kunna svara på frågorna. När vi hade fått in svaren på frågorna läste vi igenom svaren, vid behov fick de

återkomma med kompletteringar på vissa frågor. De skriftliga intervjuerna jämfördes med transkriberingarna från de muntliga intervjuerna och paralleller eftersöktes.

Efter att alla intervjuer var utförda och transkriberingarna var klara, sparades all videodata på en extern hårddisk (för att arkivera). Alla namn som var med blev omgjorda till fiktiva namn utan koppling till individen. Videofilerna, anteckningarna och transkriberingarna som gjordes till detta arbete har behandlades konfidentiellt och lagrats internt. Det har enbart varit författare och behörig högskolepersonal som har haft åtkomst till dem. När arbetet är godkänt kommer alla filer och anteckningar raderas enligt överenskommelse.

5.4 Bearbetning av material

För att bearbeta det insamlade materialet börjades det med att transkribera alla genomförda video-intervjuer vilket gjordes kontinuerligt, de skriftliga intervjuerna transkriberades inte. All persondata kopplad till individerna från transkribering av video-intervjuerna och från de skriftliga intervjuerna har ersatts med fiktiva förslag eller bara en bokstav. Respondenterna har under arbetets gång enligt GDPR

(dataskyddsförordningen) hela tiden haft möjlighet att få ta del av arbetets insamlade material som berör dem (Vetenskapsrådet, 2020). Det insamlade materialet har i sin tur enbart använts till detta arbete och de tillhörande forskningsfrågorna. Respondenternas svar lästes igenom flera gånger, först genom att gå från fråga till fråga och översiktligt jämföra de olika svaren mellan de intervjuade, för att sedan läsa varje intervju och skriva ner nyckelord och citat som gjorde att två teman skapades. När vi letade efter citat och nyckelord utgick vi från arbetets teoretiska utgångspunkter. Vi sökte efter citat i transkriberingarna som kan kopplas till scaffolding, utifrån hur förskollärarna arbetar med barnen i digitala aktiviteter. Utöver scaffolding söktes även citat om hur

förskollärarna såg på digitala verktyg utifrån att det är ett kulturellt verktyg

som medierar ett innehåll mellan de inblandade parterna. Avslutningsvis i analysen jämfördes förskollärarnas svar med varandra för att kunna identifiera likheter och olikheter mellan dessa, samt hur de korrelerade med våra teoretiska utgångspunkter.

Utifrån analysen skapades teman med tillhörande kategorier. De tillhörande

kategorierna är i sin tur ihopkopplade med sitt tema, kategorierna kan sättas i relation till varje tema men specificerar olika ändamål. Ett tema namngavs Hur förhåller sig förskollärare till användningen av datorplattor i undervisningen? Och har kategorierna i) I koppling till undervisningen, ii) Utmaningar med användningen och iii) Typer av applikationer. Detta gjordes för att kunna koppla varje kategori till respektive tema.

Exempelvis: Hur förhåller sig förskollärarna till användningen av datorplattor i förskolan (tema),koppling till undervisning (kategori), eller med vilka typer av applikationer (kategori). Det andra temat namngavs Barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor och har tillhörande kategorier Barns intressen, Barns

synpunkter och Barns användande. Detta gjordes med samma princip som ovanstående där kategorierna kan sättas i relation till temat. Till exempel barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor med utgångspunkt i barnens intressen, synpunkter eller att genom barns användande.

5.5 Trovärdighet

Materialet har samlats in på ett trovärdigt sätt genom att vi först gjorde en intervjuguide som vi diskuterade och gick igenom med vår handledare, för att säkerställa att alla frågor var tillförlitliga och kunde bidra till att svara på arbetets forskningsfrågor. För att ytterligare styrka intervjuguidens möjligheter gjordes pilot-intervjuer på varandra samt på personer i vår närhet. Urvalsunderlaget i detta arbete har bidragit till en del av trovärdigheten i arbetet, eftersom arbetet har ett målstyrt och strategiskt urval där

respondenterna har specifika kunskaper som i sin tur ska bidra till att det går att svara på arbetets forskningsfrågor. De specifika kunskaperna var att förskollärarna skulle aktivt arbeta med datorplattor några gånger i veckan, men de behövde inte vara experter på området.

Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer där respondenterna har fått uttrycka sig fritt med fokus på intervjuguidens frågor som är formade utifrån arbetets syfte och frågeställningar. De intervjuade fick möjligheten att ta del av inspelningarna och transkriberingarna för att säkerhetskälla att inga missförstånd har förekommit.

Transkriberingarna lästes igenom flera gånger för att säkerhetsställa resultatet, vilket skedde både översiktligt och genom att gå från fråga till fråga. När utförandet och resultatet gjordes har detta skett med objektivitet för att inga av våra personliga värderingar eller åsikter ska finnas med och påverkar resultatet eller analysen. För att säkerhetsställa och öka pålitligheten i arbetet, har alla processer som gjorts beskrivits genomgående (Bryman, 2018).

6 Resultat

I detta avsnitt redovisas examensarbetets analysresultat. Resultatet presenteras genom rubriker baserade på studiens teman och kategorier, som handlar om digitala verktyg i förskolan och barnens delaktighet kring dessa. Resultatredovisningen är baserade på citat och nyckelord som sades eller skrevs i våra intervjuer. Resultatet kommer att presenteras i två teman som är kopplade till forskningsfrågorna och har tre tillhörande kategorier var, som hjälper till att strukturera upp samt specificera vad de svarar på. När dessa kategorier skapades var utgångspunkten arbetets teoretiska ramverk. Till varje kategori kopplades även citat för att öka deras äkthet av innehållande information och en korrelation mellan respondenternas svar söktes. Nedan sammanfattas de uttryckta svaren och citat redovisas som är av vikt. Skillnader och likheter av förskollärarnas

In document Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan (Page 22-0)