Vi valde semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskolelärares resonemang kring studiens ämne. När video-intervjuerna utfördes användes en intervjuguide (Bilaga 3) som utgångspunkt och följdes så gott det gick. Intervjuguiden bidrog till att få struktur, samt att det blev lättare att dra paralleller mellan de olika intervjuerna. Utifrån de huvudfrågor som vi hade med i intervjuguiden tycker vi att alla bidrog med något till resultatet. På vissa delar av resultatet saknade vi dock vissa specifika svar som vi i efterhand hade önskat att våra respondenter hade uttalat sig om i video-intervjuerna.
Bristerna med detta var baserat på att vi antingen saknade en specifik spontan fråga eller att vi som intervjuare hade svårt att ställa rätt följdfråga. Att intervjua okända människor på detta sätt var vi båda ovana med och vi är medvetna om att detta har bidragit till att vi ibland inte har fått med spontana följdfrågor som hade kunnat ge mer klarhet i video-intervjuerna. Video-intervjuerna som vi har gjort i detta arbete har bidragit till en stor del av resultatet. Anledningen till detta kan bero på det vi nämnde angående skriftliga intervjuer i val av metod, där vi menade att det fanns en risk med att svaren i de
skriftliga intervjuerna kunde ha spår av efterforskning i sig. Vi har en uppfattning om att skriftliga intervjuer har en tendens att bli väldigt kortfattade, detta på grund av att de skriftliga intervjuer som vi fick in inte innehöll lika utförliga svar som
video-intervjuerna. I de skriftliga intervjuerna blev informanterna inte påverkade av vår närvaro (Davidsson, 2007), men i kontrast till video-intervjuerna kan vi se att vår subjektiva påverkan bidrar till en längre och mer givande intervju. De skriftliga intervjuerna blev kortare än de muntliga intervjuerna, vilket i sin tur bidrog till att de skriftliga intervjuerna blev svårare att använda.
Urvalsprocessen till detta arbete har varit baserad på ett målstyrt och strategiskt urval där vi efterfrågade specifika kunskaper av förskollärarna för att kunna besvara arbetets frågor med ett litet urval. Vi hörde av oss till ca 180 förskolerektorer och fick sex
37
stycken förskollärare att ställa upp på intervjuer. En av anledningarna till att det var så pass få förskollärare som ställde upp på intervjuer kan bero på att många förskollärare saknar de specifika kunskaper som vi har efterfrågat. Bland svaren av våra grundfrågor kan vi se tendenser på detta då vi frågade om någon av förskollärarna hade fått någon fortbildning. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de inte hade fått det genom arbetsgivaren. Det kan kopplas till studien av Hultén et al. (2019). där de visar på att det finns en tydlig kompetensbrist hos förskollärare i relation till arbetet med digitala verktyg. En annan anledning till bristen av respondenter i denna studie kan bero på att arbetet har pågått under endast en termin på halvfart. På grund av detta fanns en tidsbegränsning i urvalet, vilket i sin tur kan påverka antalet respondenter.
I en optimal situation hade det varit bra att kombinera förskollärarintervjuer med observationer och intervjuer av barn för att kunna dra en mer tillförlitlig slutsats av datainsamlingen, men på grund av rådande pandemisituation är detta inte möjligt.
Examensarbetets trovärdighet kunde ha styrkts mer om vi hade utgått från det som Bryman (2018) tar upp gällande att deltagarna får möjligheten att konfirmera resultatet innan arbetet publiceras. Att konfirmera resultatet innebär att deltagarna får läsa igenom arbetets resultat och korrigera vid behov om något skulle vara felaktigt.
7.2 Resultatdiskussion - Förskollärares arbete med datorplattan och andra digitala verktyg
I intervjuerna såg majoriteten av förskollärarna på datorplattor och andra digitala verktyg som kompletterande verktyg/läromedel i förskolans verksamhet snarare än som ett eget läroämne. De menade att digitala verktyg ska finnas med som en del av
aktiviteterna på förskolan. Flera av förskollärarna menade att det är viktigt att ha ett syfte med användningen av datorplattor och andra digitala verktyg, samt att de strävar efter att barnen ska bli producenter snarare än konsumenter av dessa. Förskollärarna var till största delen positivt inställda till användningen av digitala verktyg, men nämnde även en del brister med detta. Brister som nämndes fanns hos respondenternas kollegor och gällde kunskaper och attityder inom användningen av digitala verktyg.
Förskollärarna utryckte även avsaknad av vissa funktioner på datorplattorna, samt tekniska problem. De typer av applikationer som majoriteten av förskollärarna använde
38
var till exempel en digital bok-applikation, en Green Screen-applikation och QR-kod-applikationer.
Studiens intervjuer och tidigare forskning har fått oss att inse att datorplattor kan fungera som ett kompletterande verktyg till förskolan och bidrar med att underlätta inlärning hos barn. De fungerar bra som ett verktyg för att arbeta med barn som har funktionsvariationer, vilket två av förskollärarna i våra intervjuer nämnde. Datorplattor kan användas som ett hjälpmedel för att ta en bild, spela upp videor och ljud eller för att scanna QR-koder. Baserat på resultatet anser viatt datorplattor som verktyg är
ett digitalt verktyg som passar i förskolans verksamhet och kan stödja detta på all aktuell forskning som vi lyfte under tidigare forskning (Nielsen, 2014; Walldén-Hillström, 2014; Fernández‐Gaullés et al., 2018; Nielsen, 2018; Hultén et al., 2019;
Karno & Hatcher, 2019; Kjällander & Riddersporre, 2019; Ivarsson & Magnusson, 2020; Otterborn, 2020; Petersen, 2020).
I arbetet med digitala verktyg anser de flesta av förskollärarna att dessa verktyg ska ses som kulturella verktyg som medierar ett innehåll mellan barn och förskollärare. Det vill säga att förskollärarna använder ett verktyg (exempelvis datorplattor) som i sin
tur medierar ett innehåll till barnen. Utifrån studiens resultat och den tidigare
forskningen går det att se hur scaffolding kan användas när förskollärare arbetar med digitala verktyg och barn, där en mer kunnig person stöttar och leder den/de andra in i aktiviteten och visar hur denna ska utföras (Smidt, 2010; Säljö, 2014). Av resultatet framkommer att förskollärarna tyckte att verktyget skulle fungera som ett komplement till deras undervisning, men förklarade även vikten av syftet med användningen av de digitala verktygen.
Trots att vanliga datorplattor är behändiga och är enkla att förflytta finns det även utmaningar med att arbeta med dem. En utmaning är att det endast är möjligt för en person åt gången att trycka på skärmen. Karno och Hatcher (2019) tar dock upp att det även finns datorplattor i form av multi-touch tables där det är möjligt för flera barn att samtidigt trycka och göra olika saker på skärmen, utan att behöva vänta på att de andra barnen ska bli klara. Några respondenter tog upp att de arbetade med FunTable, vilket är en sorts multi-touch table som Karno och Hatcher (2019) har skrivit om. Förskollärarna
39
använde denna typ av digitala verktyg för att möjliggöra att flera barn samtidigt skulle kunna arbeta och bli delaktiga i aktiviteten. Liknande verktyg kan användas istället för de mer vanliga datorplattorna, som har ett begränsat utrymme där barnen enbart kan arbeta med datorplattan en åt gången. Det vill säga att möjligheten för att flera barn ska kunna trycka på samma skärm samtidigt inte finns. Användningen av multi-touch tables skulle kunna öppna upp möjligheten för att flera barn lättare ska bli delaktiga i
varandras programmerande, spelande och lärande eftersom de här får den möjligheten att interagera samtidigt på skärmen.