Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan

En intervjustudie om förskollärares resonemang kring datorplattor och barns delaktighet

Sebastian Jonasson och

Tomas Stål 2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik

Förskollärarprogrammet Handledare: Davoud Masoumi

Examinator: Kerstin Bäckman

Jonasson, S. & Stål, T. (2020). Förskollärares syn på användningen av datorplattor i förskolan: En intervjustudie om förskollärares resonemang kring datorplattor och barns delaktighet. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Datorplattor har i dagens samhälle en hög status och är något som många kommer i kontakt med till vardags och interagerar med. På grund av detta har den senaste läroplanen för förskolan dessutom uppdaterats och innehåller mer kring användningen av digitala verktyg än den föregående läroplanen. Barn ska i förskolans utbildning, enligt den gällande läroplanen, erbjudas möjligheter till att utveckla digital adekvat kompetens. Det betyder att barn ska få chanser till att utveckla de kunskaper som de behöver för att kunna möta de digitala verktygen som de stöter på i deras vardag. Denna studie har som syfte att ta reda på hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor och barns delaktighet vid användningen av datorplattor. Studien ska redogöra för hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet och hur detta påverkar barns samspel och samarbete.

Metoden som användes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärarna resonerar och använder sig av digitala verktyg i förskolans

verksamhet. Intervjuerna skedde via videosamtal och skriftligt via mejl med

förskollärare i olika kommuner i Sverige. Resultaten i studien har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt, med fokus på datorplattor som ett kulturellt redskap som medierar och stöder lärande (scaffolding).

Resultaten i studien visar på hur olika förskollärare arbetar med de digitala verktygen, och hur de får med barnens delaktighet i detta arbete. Majoriteten av förskollärarna uttryckte att de tyckte arbetet med datorplattor ska ske som ett kompletterande verktyg i deras undervisning och att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte i den pågående aktiviteten med datorplattor. Studiens resultat har lett in till en diskussion om hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolan. Diskussionen har varit i relation till den tidigare forskningen som behandlat arbetet med datorplattor i förskolans verksamhet och studiens forskningsfrågor.

Nyckelord: Datorplattor, delaktighet, digitala verktyg, förskola, förskollärare, förskollärares perspektiv, sociokulturellt perspektiv.

Förord

Vi vill tacka alla förskollärare i denna studie som ställde upp på våra intervjuer. Med hjälp av er kunde vi utföra denna studie, vilket skulle ha varit helt omöjligt utan er.

Sedan vill vi även skicka ett stort tack till vår handledare Davoud Masoumi som har hjälpt och stöttat oss genom hela examensarbetets process. Arbetet med denna studie har givit oss nya erfarenheter och kunskaper som vi kan ha nytta av i yrket som förskollärare.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Förord ... 5

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

1.2 Begreppsdefinition ... 2

1.3 Examensarbetets disposition ... 3

2 Bakgrund ... 4

2.1 Digitala verktyg i läroplanen ... 4

2.2 Datorplattans användning i förskolan ... 5

3 Tidigare forskning och litteratur ... 5

3.1 Användning av datorplattor i förskolan ... 6

3.2 Användning av digitala verktyg i förskolan ... 9

3.3 Barn och förskollärares samspel och samarbete kring datorplattor ... 13

4 Teoretisk utgångspunkt ... 15

4.1 Sociokulturella perspektivet ... 15

4.2 Mediering & kulturella redskap ... 17

4.3 Scaffolding ... 17

5 Metod - tillvägagångsätt ... 18

5.1 Val av metod - motivering ... 18

5.2 Urval ... 19

5.3 Genomförande ... 20

5.4 Bearbetning av material ... 22

5.5 Trovärdighet ... 23

6 Resultat ... 24

6.1 Förskollärares arbete med digitala verktyg ... 24

6.1.1 Användning av digitala verktyg i undervisningen ... 24

6.1.2 Typer av olika applikationer i undervisningen ... 29

6.2 Barns delaktighet inom användningen av digitala verktyg ... 31

6.2.1 Barns intressen och synpunkter gällande digitala verktyg ... 31

6.2.2 Barns användande av digitala verktyg ... 32

6.3 Utmaningar med användningen av digitala verktyg ... 34

6.4 Sammanfattning av resultat ... 35

7 Diskussion ... 36

7.1 Metoddiskussion ... 36

7.2 Resultatdiskussion - Förskollärares arbete med datorplattan och andra digitala

verktyg ... 37

7.3 Resultatdiskussion - Barns delaktighet inom användningen av digitala verktyg 39 7.4 Risker med användningen av digitala verktyg i förskolan... 41

7.5 Vidare forskning ... 42

8 Slutsats ... 43

9 Referenslista ... 45

10 Bilagor ... 50

10.1 Bilaga 1 - Brev till Rektorer ... 50

10.2 Bilaga 2 - Information- och samtyckesblankett till förskollärare ... 51

10.3 Bilaga 3 - Intervjuguide... 53

1

1 Inledning

Under vår tid vid förskollärarprogrammet har vi båda fått upp ögonen för digital teknik och framförallt datorplattor. I de förskolor där vi har haft verksamhetsförlagd utbildning har vi märkt att datorplattors användning har ökat mer och mer för varje år. Under några lektioner på

förskollärarprogrammet har vi fått prova på att använda datorplattor och några applikationer. Detta har gjort oss ännu mer intresserade av just användningen av datorplattor som kompletterande verktyg i förskolan. En uppfattning som vi har fått under vår förskollärarutbildning är att

förskollärare inte alltid har en positiv inställning gällande den ökade användningen av datorplattor i förskolans verksamhet. Vår inställning till arbetet med datorplattan är till vis del positivt laddat.

Den digitala tekniken har fått mer plats i förskolans senaste läroplaner (Skolverket, 2016; Skolverket, 2018b). I den föregående läroplanen hade den digitala tekniken ett delat utrymme inom “teknik” samt fanns utskrivet inom “informationsteknik” och

“multimedia” (Skolverket, 2016) där det stod att barn kan använda sig av denna teknik inom skapande och tillämpning. I den nya läroplanen som blev offentlig 2018 och trädde i kraft i juli 2019 fick den digitala tekniken ett nytt uppsving. Istället för att vara inbakad i tekniken så fick det en egen plats som benämns som “digital” i olika former.

Den digitala tekniken är ett brett område som innefattar allt från datorer, mobiltelefoner, system och diverse elektroniska redskap. Att många förskolor väljer att arbeta med just datorplattor beror på att de är behändiga, smidiga, lätthanterliga och portabla (Falloon, 2014; Beal & Rosenblum, 2018). Detta underlättar för de barn som kan ha svårt för andra former av digitala tekniker som till exempel datorer eller mobiltelefoner (Nilsen, 2014). På datorplattor finns det tillgång till applikationer som är riktade mot barnens kompetensnivåer (Nilsen, 2018) samt att datorplattan är lätt att integrera i verksamheten och att den är lätt att förflytta för barnen (Nilsen, 2014). Barnen i sin tur kan ha nytta av datorplattan som redskap för att underlätta deras litteracitet, matematiska utveckling, motoriska färdigheter och digitalt skapande (Walldén Hillström, 2014;

Flewitt, Messer & Kucirkova, 2015; Aldhafeeri, Palaiologou & Folorunsho, 2016).

2

Det digitala finns med på åtta olika ställen i den nya läroplanen, vilket i sin tur innebär att förskollärare har fått ett nytt uppdrag att arbeta med i förskolan. Det handlar om att lära barnen att använda sig av digital teknik och utveckla det som benämns som

“adekvat” kompetens. Innebörden av detta är att barnen ska erbjudas möjligheter till den digitala kunskap som för tillfället anses vara det som är rimligt och användbart utifrån samhällets krav och barnens förutsättningar (Skolverket, 2020a). Anledningen till att barnen ska utveckla digital kompetens kan bero på det Godhe (2019) samt Ivarsson och Magnusson (2020) berättar angående EU (Europeiska Unionen, 2007). Där det har tagits fram åtta nyckelkompetenser som anses behövas för ett livslångt lärande, varav digital kompetens är en av dessa åtta nyckelkompetenser.

I en rapport av Skolverket (2013) visas bristen på kompetens hos förskollärare inom informationsteknik och att en tredjedel av personalen upplever att de är i behov av kunskapsutveckling (Skolverket, 2013). Forskning visar att det finns varierande synsätt avseende datorplattor hos förskollärare och vårdnadshavare (Nylander, 2019). Vidare tar Skolverket (2020b) upp att det behövs mer forskning gällande om det är bra eller dåligt med användning av datorplattor i förskolan.

Detta examensarbete ska hjälpa till att utforska/studera förskollärares resonemang kring datorplattor och visa på hur arbetet kan se ut gällande datorplattor, och vilka dess användningsområden är och kan vara.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares resonemang gällande

användning av datorplattor i svenska förskolor. Studien utgår från två frågeställningar.

Hur förhåller sig förskollärare till användningen av datorplattor i undervisningen?

Hur resonerar förskollärare kring barns delaktighet i arbetet med datorplattor?

1.2 Begreppsdefinition

Applikation: Enligt Nationalencyklopedin (“Applikation”, 2020) är applikation ett program som fokuserar sig på praktiska arbeten i digitala medier. Detta finns i

exempelvis datorer, mobiltelefoner och andra elektroniska plattformar. Applikationerna

3

laddas ner och säljs via olika digitala distribueringsplattformar som varierar beroende på vilket operativsystem som den digitala median använder sig av. Applikation ska ej förväxlas med systemprogram.

Datorplatta – I detta arbete använder vi oss av termen datorplatta, med detta menar vi en bärbar dator med pekskärm (Svenska datatermgruppen, u.å). Datorplattor kan även kallas för pekplatta, surfplatta, pekdator eller lärplatta.

QR-kod – QR-koder är en svart-vitrutig kod som liknar vanliga streckkoder, s.k. EAN- koder, men som kan innehålla mer information än dessa och avläses digitalt (“QR”, 2020).

FunTable – FunTable är en stor interaktiv datorplatta som är nersänkt i ett bord. Den har fler funktioner än en vanlig datorplatta och är anpassad för att flera personer ska kunna interagerar och samarbeta samtidigt på samma skärm. Andra förekommande namn på denna typ av datorplatta är till exempel multi-touch table.

Polyglutt – Polyglutt är en digital bok-applikation med uppläsningsfunktion, som finns att ladda ner till datorplattor.

1.3 Examensarbetets disposition

Denna text består av 10 avsnitt för att ge struktur åt arbetet. Det första avsnittet består av inledning, problemformulering och syfte. I bakgrund lyfts digitala verktyg i

förskolan. Tidigare forskning innefattar studier och litteratur som ansågs vara relevanta för detta arbete. I den teoretiska utgångspunkten behandlas arbetets teoretiska ramverk.

Metodavsnittet beskriver de metoder som har använts och förklaringar kring detta. I resultat presenteras resultatet av analysen i relation till forskningsfrågorna. Under diskussion diskuteras metoden som arbetet har utgått från, resultatet i relation till den valda forskningen och de teoretiska utgångspunkterna samt hur vidare forskning kring ämnet skulle kunna se ut. Arbetet avslutas med slutsatsen av studien, referenslista och bilagor.

4

2 Bakgrund

I detta avsnitt behandlas datorplattor och digitala verktyg i förhållande till förskolans läroplan och hur användningen av datorplattor kan se ut i förskolan. Vi kommer först att redogöra för hur digitala redskap kan stödja lärprocesser enligt förskolans läroplan och sedan påvisa hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet.

2.1 Digitala verktyg i läroplanen

Sedan 1 juli 2019 har förskolan en ny läroplan, där begreppet IKT och det som var kopplat till detta har skrivits om eller tagits bort. Istället har det digitala fått utrymme och tagit över det som tidigare var IKT och programmering i den föregående läroplanen (Skolverket, 2016; Skolverket, 2018b). I den nya läroplanen står det att barn ska lära sig att använda digitala verktyg med koppling till det estetiska, det vill säga att de ska få förutsättningar att kunna skapa med till exempel en datorplatta.

I det språkliga som ingår i läroplanen tas det upp att barn ska få möjligheter att utveckla sin kommunikativa förmåga och erbjudas de möjligheter de behöver för detta så att de kan förmedla sina idéer och tankar. Men även dokumentera sina lärprocesser som sker i förskolan. Allt detta ska ske både med och utan digitala verktyg (Skolverket, 2018b).

Läroplanen lyfter även att barn ska ges förutsättningar att skapa ett intresse för både digitala och andra litterära former (exempelvis böcker och tidningar), men att de även ska kunna prata om dem samt tolka och ifrågasätta det litterära. Överlag ska barn få möjligheter till att använda sig av digitala verktyg och få kunskaper om detta som i sin tur stimulerar och utvecklar dem så att det blir givande för deras lärande (Skolverket, 2018b). Läroplanen tar upp att barn ska få utveckla en specifik kompetens som Skolverket nämner på följande sätt.

Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. (Skolverket, 2018b, s. 9)

5

Med det menas att barnen ska lära sig att använda digitala verktyg och förstå dess roll i samhället, som är relevant i dagsläget och veta när de ska använda dessa verktyg, men även när de inte ska använda dem.

2.2 Datorplattans användning i förskolan

När det kommer till datorplattans roll i förskolan, handlar det enligt Skolverket inte om att barn ska sitta framför skärmar och konsumera digitalt innehåll. Det handlar snarare om att förskolan ska erbjuda barnen varierade aktiviteter där digital teknik finns med, samt att det strävas åt att barnen ska bli producenter via bland annat datorplattor (Skolverket, 2020c). Samtidigt visar Skolverkets rapport (Skolverket, 2018a) att det finns en tydlig efterfrågan hos barnen och personalen att man vill utöka arbetet med datorplattan i förskolans verksamhet.

Datorplattor är en del av den digitala tekniken som används inom förskolan. Skolverket (2020c) menar att en del av förskollärarens roll är att se till att alla barn får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras lärande och utveckling. Det är viktigt att förskolläraren har ett tydligt syfte som utgår från de didaktiska frågorna och förskolans olika styrdokument vid valet av vilka applikationer som ska användas på datorplattan. Dessutom ska datorplattan ses som ett kompletterande verktyg som ska finnas med som en naturlig del i förskolans verksamhet. Det betyder dock inte att det ska ersätta något eller bli ett eget ämne. De digitala verktygen ska vara en lika naturlig del av förskolans verksamhet som arbetet med språk och matematik, alternativt vara ett kompletterande hjälpmedel till dessa ämnen (Skolverket, 2020c).

3 Tidigare forskning och litteratur

Under denna rubrik presenteras relevanta studier och litteratur angående användningen av datorplattor och digitala verktyg i förskolan, samt hur barns delaktighet kan se ut kring arbetet med datorplattor.

De databaser som har använts för att söka efter tidigare forskning gällande datorplattor i förskolan/tidig barndom är ERIC, SwePub, Libris samt sökportalerna Discovery vid Högskolan i Gävle och Google Scholar. För att begränsa sökningen till en specifik

6

åldersgrupp på barnen användes dessa söktermer: Preschool*,

“Early childhood education” och kindergarten. För att hitta artiklar som var relevanta till ämnet har dessa söktermer använts: Datorplatt*, surfplatt*, lärplatt*, ipad*, tablet*,

“touch screen*” och teacher*. I Libiris och SwePub användes även termerna “thesis”,

“disertation” och “diss.”. Alla vetenskapliga artiklar som har sökts fram har varit

“peer reviewed” och de sökta avhandlingarna var “refereegranskade”, detta innebär att alla framsökta dokument var kvalitetsgranskade.

3.1 Användning av datorplattor i förskolan

Det finns många studier angående användningen av datorplattor i förskolans verksamhet. Här presenteras studier som behandlar hur lärare och barn använder

datorplattor på svenska förskolor, den digitala teknikens roll, samt studier som beskriver hur arbete med datorplattor via stöttning kan ske. På grund av att detta arbete handlar om datorplattor, dess integrering i förskolan och hur arbetet med dessa ser ut, så är denna tidigare forskning relevant.

I Nilsens (2014) studie har barns och lärares användning av datorplattor på en svensk förskola studerats. Syftet med denna studie var att forska vidare på ett redan pågående forskningsfält angående användningen av datorplattor i svenska förskolor. Mer specifikt undersöker Nilsen vilken typ av aktiviteter som utvecklas, hur lärare och barn deltar i dessa aktiviteter och vilken typ av lärande som har gjorts möjlig genom användandet av datorplattor. Hon påpekar att datorplattor är något som har blivit vanligt på förskolor i Sverige och att det har börjat efterfrågas mer och mer kunskap kring detta område.

Nilsen tar dessutom upp att datorplattor har en stor potential gällande pedagogiska sammanhang och att intresset är stort för datorplattor. Författaren beskriver att det finns skillnader för hur de yngre barnen arbetar med datorplattor kontra de äldre barnen på den förskola hon gjorde observationer på. De yngre barnen har mer frihet vid

användningen av datorplattor. Det vill säga att det underlättade för dem när de inte hade några strikta ramar för användningen, de fick lära sig att hantera de digitala verktygen i sin egen takt genom att först vara konsumenter av innehållet för att sedan bli till

producenter. När det gällde de äldre barnen behövde de ha striktare ramar för vad de fick göra på datorplattorna samt att de flesta aktiviteter som skedde runt datorplattan var lärarinitierade. Däremot märkte hon att syftet inte blev som tänkt i vissa lärarinitierade

7

aktiviteter. Exempel på detta kan vara i den aktivitet där barnen spelade Sudoku och istället för att lära sig de matematiska principerna runt Sudoku (som var grundtanken) var det själva förflyttningen av siffror som barnen fokuserade på.

I en annan studie har Nilsen (2018) som syfte att undersöka hur barn och lärare i förskolan interagerar genom datorplattor och applikationer, samt att bidra med kritiska diskussioner gällande den digitala teknikens roll i förskolan. Nilsens doktorsavhandling består av fyra empiriska studier innehållande observationer och intervjuer med barn och lärare. Barn som inte har ett utvecklat verbalt språk och har begränsad erfarenhet av användningen av datorplattor och dess applikationer kan ha svårt att arbeta med datorplattor helt själva (Nilsen, 2018). Barnet behöver stöd från en pedagog som visar hur applikationerna och datorplattan fungerar, som i tur bidrar till barns ökade

utvecklingsmöjligheter och lärande. Vidare lyfter Nilsen upp aspekter om datorplattan (skärmens tekniska funktioner och applikationsutbudet som finns tillgängligt) som kan kopplas till högre motivation och koncentration hos barn som har kommit in i

användande av datorplattan. Samt att datorplattan ger ytterligare

kommunikationsmöjligheter, bjuder in till individuellt lärande men även skapar samarbetsmöjligheter. Applikationernas värde är baserat på hur de kan stödja ett självständigt användande, möjligheter till ökande svårighetgrader och ett icke tidsbegränsat användande är viktiga aspekter.

I en enkätbaserad studie av Hultén, Otterborn och Schönborn (2019) hade de för avsikt att ta reda på hur datorplattor används för att stödja förskolebarns generella lärande och lärande med hänsyn till teknikundervisning. Resultatet från enkätstudien påvisade ett högt engagemang kring datorplattor i förskolan, innehållande aktiviteter med fokus på olika ämnesrelaterade, sociala och allmänna kunskaper. Gällande teknikämnen

innehållande aktiviteter med datorplattor framträdde områden kring programmering, problemlösning, uppfinningsrikedom, skapande och konstruktion, samt design. De upptäckte även att möjligheter för att ge meningsfulla inlärningsuppgifter och digital anpassningsförmåga var något som gav pedagogiska fördelar genom användningen av datorplattor. Ökande förväntningar på integrationen av aktiviteter med datorplattor och medföljande brist på digital kompetens ansågs vara negativt. Förskollärarnas

rekommendationer för framtida användning av datorplattor i en enkätundersökning

8

inkluderar att tydligare förklara riktlinjerna i läroplanen för implementeringen av datorplattor och adekvat utbildning för att skaffa sig digital kompetens (Hultén et al., 2019). Detta är något som sedan har förtydligats i den nya läroplanen som kom ut efter den läroplan som gällde när denna enkätundersökning utfördes mellan november 2016 och april 2017. Enkätsvaren från studien visar att programmeringsaktiviteter på

datorplattan var betydande, men även att det fanns en tydlig kompetensbrist hos

förskollärarna. Kompetensbristen hos förskollärare förtydligas och fördjupas i följande studie.

Otterborn (2020) skriver i sin studie om vikten av att studera hur förskollärare använder datorplattor för att stödja barns lärande generellt och i koppling till teknikundervisning innehållande datorprogrammering. Resultaten från Otterborns forskning visar att många förskollärare ofta utvecklar egna initiativ och integrerar aktiviteter med datorplattor och programmering i förskolorna trots bristen på kompetens, utrustning och stöd från förskolans ledning. Dessutom delgav förskollärarna flera fördelar gällande

programmeringsaktiviteter med hänsyn till barns lärande, aspekter kopplade till begrepp från 2000-talet gällande färdigheter och datalogiskt tänkande. Resultatet visar klart och tydligt indikationer på ett gediget lärarinitierat arbete med digitala verktyg som

pedagogiska resurser, som pågår på allvar på svenska förskolor. För att kunna

förverkliga fördelarna med förskollärarnas utveckling av aktiviteter med datorplattor för lärande, menar Otterborn (2020) att förskollärarna måste få nödvändigt stöd för en optimal integrering av digitaliseringsverktyg i förskoleutbildningen. Förskollärarna borde, enligt Otterborn (2020) erbjudas kompetensutveckling och tid för effektiv planering, genomförande och uppföljning, samt tillgång till lämpliga digitala verktyg för att klara av detta. Hon menar även att ökat samarbete mellan förskollärare och rektorer skulle bidra till initiativ i en positiv pedagogisk riktning. Till skillnad mot Nilsens (2014; 2018) studier tar Otterborn (2020) och Hultén et al. (2019) upp att det finns ett starkt driv från förskollärare att arbeta med just datorplattor i förskolan och att det finns en tydlig brist på kompetens i relation till arbetet med datorplattor.

Alla nämnda studier menar att aktiviteterna med datorplattor är gynnsamma för barnens lärande när de sker parallellt med pedagogiskt ledarskap. Men Nilsen (2018) menar även att applikationernas design och utformning har en betydelse för barnens lärande och motivation. Hultén et al. (2019) tar däremot upp vikten av programmeringsbaserat

9

lärande som vidare förklaras i ett kommande stycke av Ivarsson och Magnusson (2020) i följande underrubrik.

3.2 Användning av digitala verktyg i förskolan

Det finns en hel del forskning som tar upp användningen av digitala verktyg i förskolan.

Här presenteras studier och litteratur som redogör för datorplattors betydelse i förskolan och jämför dessa med andra digitala verktyg, samt beskriver hur arbetet med dessa kan se ut i förskolan.

Ivarsson och Magnusson (2020) skriver om digitala spel och spelbaserat lärande, där de förklarar att digitala spel har som syfte att stimulera och bibehålla spelarens intresse.

Med spelbaserat lärande menar författarna att det kan handla om att samla poäng för att kunna nå till nästa spelnivå, samt att spelare kan påverka beteendet eller resultatet av det egna spelandet utifrån spelets ramar och regler. Spelaren är därmed delaktig i

utformningen av spelet och dess villkor. Genom denna utformning av spelet menar Ivarsson och Magnusson att det kan uppstå en möjlig lärprocess. För att spelbaserat lärande ska kunna användas på ett nyttigt sätt i förskolan menar författarna att det är viktigt för förskollärare att ställa didaktiska frågor som, vad?, varför? och hur?. Det är även viktigt att som förskollärare ständigt undersöka på vilket sätt och hur digitala spel är konstruerade för att kunna avgöra om spelen gynnar, utvecklar och stimulerar barnen till möjligheter inom lärandet. Författarna förklarar att det ska finnas ett större syfte med själva spelet och en baktanke med processen, för att barnen inte bara ska spela spel för att kunna ta enkla poäng och komma vidare till nästa nivå i spelet.

Ivarsson och Magnusson har även skrivit om programmering, vilket ingår inom

användningen av digitala verktyg. De menar att detta är något som är viktigt för barn att lära sig om i förskolan för att få kunskap och förståelse för rollen som programmering har i samhället de växer upp i. Det handlar om att barnen ska få lära sig grunderna kring teknikanvändning, som kan ske i exempelvis leksammankomster. Med innehållande lekfyllda uppgifter som har varierande svårighetsgrader som kan utmana barnen på den nivå de befinner sig på, samt att dessa programmeringsuppgifter ska vara anpassade efter de aktuella frågorna som finns i barngruppen (Ivarsson & Magnusson, 2020).

Vidare förklarar de att den här typen av lekfullt undersökande är något som kan vara

10

grundläggande när det kommer till att barnen ska bedöma information. Några uppgifter som barnen kan syssla med när det kommer till programmering är exempelvis att styra robotar som Blue-Bots och Bee-Bots. Detta sker via en applikation till datorplattan, med robotens knappar som finns på ryggen eller med en Tactile Reader i form av en brick- baserad programmering. En annan programmeringsuppgift som barnen kan göra är att konstruera enkla digitala spel. Detta kan barnen göra med exempelvis en datorplatta och en tillhörande applikation, som exempelvis Scratch Jr eller Book Creator. Där barnen fritt eller med hjälp av en förskollärare får skapa en saga eller ett enkelt interaktivt spel.

Den svenska regeringen har satt upp mål för att Sverige ska bli världsledande inom användningen av digitala verktygs möjligheter, har förskolan hamnat i centrum som står som grund för barnens utveckling (Kjällander & Riddersporre, 2019). Eftersom de barn som föds idag hamnar direkt i en digitaliserad värld med moderna tekniker som

datorplattor och mobiltelefoner, behöver de även få kunskaper om detta. I förskolan får barnen möjligheten att lära sig och upptäcka nya saker kring det digitala tillsammans med pedagogerna. Men det finns även en hel del motstånd mot just det

digitala. Kjällander och Riddersporre (2019) nämner 8 påståenden som alla har en negativ inställning till barns användningsområden av datorplattor i förskolan, där författarna försöker redogöra för vad som kan anses vara positivt gällande dessa områden, där vårdnadshavare och pedagoger i förskolan möjligtvis kan ha fått en felaktig uppfattning kring området. Ett av de påstående som det redogörs för är bland annat “barndom och teknologi bör inte blandas”. Detta område handlar om att digital teknologi inte ska inkräkta på barnens lek och lärande eftersom det kan resultera i en försämring av barnens fysiska och psykiska mående. Det finns mycket forskning som påvisar hur barn kan utvecklas och leka med digitala verktyg, hur sammanblandningen av digitala verktyg, lek och undervisning inbjuder till många pedagogiska vinster och möjligheter. Det saknas även belägg för att digitala verktyg skulle vara skadligt för barnens barndom och utveckling (Kjällander & Riddersporre, 2019). Ett annat vanligt påstående är att teknologi står i vägen för social interaktion, det vill säga att barnen väljer att sitta framför en skärm hela tiden istället för att umgås med sina vänner (Kjällander & Riddersporre, 2019). Rapporten “Småungar och medier” (Statens medieråd, 2019) visar på att barn spenderar en stor del tid framför datorplattor (och även andra digitala verktyg), men inte med vad de gör, eller hur de gör det. Oron med

11

att barn sitter själva för mycket med just datorplattor påverkar förskolan ytterst lite då barn i förskolans verksamhet sällan sitter själva. Det är alltid någon annan som är med, som en pedagog eller andra barn. Istället visar forskning på sociala beteenden hos barn som gynnar andra inom den digitala verksamheten och hur digitala verktyg kan bidra som hjälpmedel för just kommunikation och sociala sammanhang (Kjällander &

Riddersporre, 2019). Nilsen (2018) tar upp att det är viktigt att fortfarande ha i åtanke att det finns en viss oro att det digitala kan bidra till minskad social interaktion mellan barnen. Det är viktigt att som pedagog vara vaksam om vad barnen använder verktygen till, då det ingår i digital adekvat kompetens att även veta när barnen inte ska använda verktygen.

När barn använder sig av datorplattan och dess applikationer lär de sig inte något

automatiskt. Kjällander och Riddersporre (2019) menar att det inte huvudsakligen spelar roll om applikationen är interaktiv. De menar att barnen inte lär sig automatiskt när de leker själva med den digitala tekniken. De menar istället att barn behöver en

förskollärare som finns med och utmanar dem, samt introducerar nya lekmiljöer och lekmaterial till de digitala verktygen. Förskollärarna behöver även vara medvetna om applikationernas innehåll och kvalitet så att de kan välja applikationer som är

meningsskapande för barnen, men även vara med som vägvisare och handledare när barnen använder sig av datorplattan. Slutligen lyfter författarna att det handlar inte främst om att barn ska lära sig att kunna använda digitala verktyg i förskolan. Det handlare snarare om att barnen ska lära sig förstå tekniken bakom de digitala verktygen och utveckla ett datalogiskt tänkande. Detta menar Kjällander och Riddersporre (2019) är något som barnen behöver, eftersom den digitala tekniken har fått en stor plats i dagens samhälle och det underlättar för deras kommande interaktioner inom denna gemenskap. Men även för att gynna deras framtida samhällsengagemang.

I en undersökning studerade Fernández‐Gaullés, Guzmán, Haya, Martín, Roldán‐

Alvarez och Quintanar (2018) skillnaderna mellan olika grupper av förskolebarn. De olika grupperna svarade på frågor genom att de använde sig av antingen datorplattor, digitala interaktiva skrivtavlor eller papperskort. Alla grupper utförde samma typ av aktiviteter, men de använda sig av olika verktyg för att göra detta. Fernández‐Gaullés et al. (2018) upptäckte där att barnen som använde datorplattor och digitala interaktiva skrivtavlor var mer motiverade och åstadkom bättre resultat än barnen som endast

12

arbetade med papperskort. När barnen använde sig av datorplattorna och de interaktiva skrivtavlorna visade de ett högre intresse, vilket även ledde till en högre grad av motivation. Barnen med datorplattor hade fördelen att kunna sätta sig var de ville i klassrummet och på så sätt engagerade sig i att diskutera resultatet med sina kamrater, i högre grad än vad barnen som använde sig av digitala interaktiva skrivtavlor eller papperskort gjorde. Detta på grund av att datorplattorna var portabla och behändiga vilket underlättar för barnen när de ska förflytta sig med dessa (Fernández‐Gaullés et al., 2018). Papperskorten är begränsade till ytan och har inte samma möjlighet att få med lika mycket information som de digitala verktygen. De stationära datorerna eller dem interaktiva skrivtavlorna behöver strömanslutning vilket gör att dem blir mer fastbundna på en specifik plats och är i sin tur mindre behändig än datorplattorna.

Multi-touch table är något som Karno och Hatcher (2019) har skrivit om i

sin studie vars syfte är att undersöka samarbetsinlärning via användningen av datorer med fokus på multi-touch tables. Detta är en typ av datorplatta i stor form som är nersänkt i ett bord som tillåter flera barn att trycka på skärmen samtidigt. En utmaning som finns med de vanliga datorplattorna som förskolor brukar använda sig av (iPad &

Android), är att bara ett barn åt gången kan trycka på skärmen. Karno och Hatcher (2019) tar upp en lösning till detta, angående multi-touch tables och hur förskollärare kan använda dem för att göra flera barn delaktiga samtidigt och lära sig att samarbeta.

Barnen kan på ett multi-touch table arbeta samtidigt och på så vis få möjligheten till att samarbeta, samt hjälpa och lära sig av varandra. De kan även arbeta enskilt, men med ett multi-touch table får de möjligheten att kunna slå ihop varandras projekt och skapa något tillsammans (Karno & Hatcher, 2019).

Ivarsson och Magnussons (2020) text behandlar ämnet kring spelbaserat lärande och programmering både med datorplattor och med andra digitala verktyg. Vilket liknar resultat av Fernández‐Gaullés et al. (2018) studie där de skildrar datorplattor, interaktiva skrivtavlor och stationära datorer och förklarar fördelar med just datorplattorna och de interaktiva skrivtavlorna. Däremot lyfter de specifikt barnens engagemang och

motivation och hur detta kan bidra till barnens lärande, medan Ivarsson och Magnusson (2020) diskuterar hur spelbaserat lärande och programmering är gynnsamt för barnen.

Det vill säga att skillnaderna blir till hur en faktor kan leda till ett lärande, kontra hur det direkt leder till lärande. Kjällander och Riddersporres (2019) text behandlar allmänna

13

påståenden om datorplattor i förskolans verksamhet samt motbevisar dessa påståenden.

Den sociala aspekten i ett påstående tar bland annat upp hur datorplattor kan bidra till ökade gynnsamma sociala beteenden för barnen. Liknelser finns med det

som Karno och Hatcher (2019) tog upp gällande multi-touch tables, där fler barn samtidigt kan utföra aktiviteter och interagera med varandra, samt få möjligheten till att samarbeta. I följande rubrik förklaras det vidare hur samspel och samarbete med

datorplattor leder till hur barnens delaktighet inkluderas.

3.3 Barn och förskollärares samspel och samarbete kring datorplattor

I detta avsnitt förklaras studier som behandlar hur barns samarbete och delaktighet ser ut via samspel med datorplattor, samt berör samspelet mellan pedagog och barn, och hur detta kan leda till ökad delaktighet i aktiviteter utifrån att pedagoger är med och stöttar.

Walldén Hillströms studie (2014) handlar om hur barn och pedagoger samspelar och använder datorplattan i förskolan. Hon beskriver hur datorplattan ofta får ett motstånd inom förskolan och hur den inkräktar på den traditionella förskolenormens arbetssätt, samt att ett högt antal lärare ser det som en inkräktare mot undervisningen

(Walldén Hillström, 2014).

Nilsens (2018) studie undersöker hur barnen och lärarna interagerar med datorplattan och dess applikationer, samt vikten av pedagogens plats. Detta liknar

det Walldén Hillström (2014) tar upp gällande barns samarbete och hur fler barn kan bli delaktiga vid arbete via datorplattor. Hon visar på problem när barn utan direktiv får möjlighet att sitta tillsammans med datorplattan och arbeta. I de fallen uppstår det ofta konflikter och barn använder sig av olika metoder för att få tillträde till datorplattan eller för att försvara “sin” tid vid datorplattan genom att mota bort andra barn. Samtidigt som barnen försvarar sin tid med datorplattan när de får fri tillgång till den, förhandlar de även med andra barn och pedagoger om vem som ska få sitta med datorplattan efter nästa barn. När barnen själva får planera och bestämma om datorplattan (utan pedagogisk påverkan), uppvisas en negativ skildring av hur barn inte kan samarbeta eller utvecklas och lära sig utav datorplattan. När Walldén Hillström (2014) sedan skildrar hur en aktivitet kan se ut (utifrån de observationer hon gjort) uppvisas en annan bild av hur en pedagog arbetar med två barn i koppling till datorplattan och hur de här

14

börjar med att träna samarbetet mellan barnen. Pedagogen infogar sedan

undervisningsmaterialet när barnen väl lärt sig att samarbeta via datorplattan. Vid denna punkt börjar barnen med hjälp av pedagogen att få en gemensam förståelse för spelet på datorplattan och på grund av samarbetet ökar inlärningen, då barnen hjälper varandra och tillsammans bidrar med gemensam information för att komma vidare i spelet. Det Walldén Hillström tog upp gällande pedagogens roll liknar det Nilsen (2018) skrev gällande vikten av pedagogens arbete med datorplattor tillsammans med barn, där barnen behöver stöd vid användning av datorplattor.

I Walldén Hillströms (2014) studie visas först en bild utan pedagogisk närvaro, där barnen genast stöter på konflikter och använder sig av olika metoder för att utesluta de andra barnen. Efter detta beskrivs sedan en aktivitet med en pedagog, där det blir en mer meningsskapande aktivitet för barnen. De kan på det sättet ta hjälp av varandra och lösa problemen i spelet tillsammans, men kan även be om hjälp av en pedagog om barnen fastnar eller behöver någon annan form av stöttning i aktiviteten (Walldén Hillström, 2014; Nilsen 2018).

Petersen (2020) skriver i sin studie om delaktighet och digitala resurser och tar bland annat upp begreppet “affordance”, vilket i hennes text handlar om de möjligheter, begränsningar och villkor som uppstår vid användningen av digitala verktyg. Detta liknar det Nilsen (2018) skrev gällande stöttning (scaffolding), där pedagogerna stöttar barnen i deras aktiviteter för att göra något meningsskapande. Till exempel studerade Petersen (2020) i en av sina delstudier förskolebarn i skogen som där tillåts använda datorplattor för att dokumentera sitt besök. Barnen får själva dokumentera det de tycker är intressant. Pedagogerna är med och bjuder in till att dokumentera specifika händelser, som exempelvis när de stöter på myror som klättrar på ett träd. Pedagogerna börjar fotografera för att uppmana barnen till imitering. Petersen menar att med hjälp av

“affordance” ger pedagogerna barnen möjligheter att upptäcka något nytt, som barnen kanske annars skulle ha missat. Genom att pedagogerna var där och stöttade barnen kunde de upptäcka dessa myror vilket liknar den sociokulturella metoden

“scaffolding”.

De två studierna visar både på samspel och samarbete mellan barn och pedagog, men även mellan barn sinsemellan, och hur detta bidrar till barnens ökade

15

delaktighet. Walldén Hillströms (2014) studie visar dock på en skillnad där barnen behöver specifik stöttning med att lära sig samarbetet som sker via datorplattan. Hon förklarar att när en pedagog har stöttat barnen korrekt in i aktiviteten kan barnen samarbeta och samspela bättre med varandra, på så vis kan båda barnen bli delaktiga i aktiviteten. Stöttning på detta vis leder till att barn lättare kan ta hjälp av varandra och även hjälpa andra barn in i aktiviteten, dvs. ett ökat samarbete som leder till en ökad delaktighet. Petersens (2020) studie trycker endast på vikten av att det är en pedagog som stöttar barnen in i aktiviteten. Stöttning av pedagoger ökar barnens delaktighet i aktiviteten, eftersom pedagogerna ger barnen nya möjligheter att lära och upptäcka något nytt, som de annars skulle ha gått miste om. På detta sätt deltar barnen mer i de pågående aktiviteterna med de digitala verktygen.

4 Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt behandlas det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på hur barns lärande och utveckling ser ut i praktiken enligt främst Smidt (2010) och Säljös (2014) litteratur samt Jakobssons (2012) studie. Den här studiens valda fokus beskrivs i de två underrubrikerna Mediering och kulturella

redskap och Scaffolding.

4.1 Sociokulturella perspektivet

I detta examensarbete har vi utgått från ett ramverk bestående av ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på en kulturell artefakt i form av datorplattor där lärandet sker via mediering och scaffolding. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet därför att det belyser samspelet mellan människor. Genom undervisning kan barn lära sig mer än vad de kan lära sig själva. Barn kan lära sig genom möten med andra individer, utifrån mål att bygga vidare på det som de redan kan, samt genom lagom utmanande uppgifter. Det vill säga att förskollärarna fokuserar på de ej färdigutvecklade kognitiva processerna och möter barnen där de befinner sig i den aktuella proximala utvecklingszonen (Smidt, 2010; Säljö, 2014). I mötet mellan individerna sker mediering med hjälp av den kulturella artefakten. I detta fall är artefakten i form av datorplattor, där lärandet till barnet sker via stöttning från lärare eller andra barn. Förskollärare kan

16

hjälpa barnen genom att använda sig av dessa kulturella artefakter och via

metoden scaffolding arbeta med dessa i förskolans verksamhet. Genom att man möter barnen där de befinner sig (i den proximala utvecklingszonen) och

genom scaffolding stöttas barnen i de aktiviteter de arbetar med på datorplattorna.

I detta examensarbete studeras det hur förskollärarna resonerar kring barnens användning av datorplattor i förskolan och vilken betydelse den kan ha för barnens utveckling och lärande, samt hur barnen blir delaktiga. Vi har valt att tolka datorplattan som en kulturell artefakt som i sin tur påverkar människans tänkande och handling, samt att användaren får möjlighet att utveckla artefakten (Jakobsson, 2012). Det sociokulturella perspektivet i sin tur intresserar sig för barnet och dess förmåga att lära sig, men även för mötet mellan lärare och barn. I mötet mellan lärare och barn är det de kulturella redskapen som står i utgångspunkt, som vi använder oss av för att förmedla information mellan varandra. Detta kan redogöra för hur barnen kan utvecklas och lära sig genom att de interagerar med varandra och lärarna (Säljö, 2014). Artefakterna är redskap som vi har skapat under vår mänskliga historia, och är i sin tur till för att hjälpa oss med diverse saker. Artefakterna kan underlätta och bidra till att vi lär oss nya saker och får hjälp med att hantera problem som kan uppstå i vår vardag, samt erbjuda nya metoder för att underlätta inlärningen av nya kunskaper (Säljö, 2014). Digital teknik kan förklaras som något som innehåller digitala artefakter och aktiviteter där dessa artefakter förekommer, samt ett stort antal kontexter som strukturerar och interagerar med varandra (Nilsen, 2018). Datorplattan är en artefakt som innehåller digitala

artefakter, det vill säga applikationer som finns att ladda ner. Applikationerna är till för att underlätta olika processer för oss individer som interagerar med den, alternativt underhålla oss.

Angående hur förskollärarnas barnperspektiv bidrar till barnens delaktighet har vi liknande syn som Nilsen (2018). Vi lägger vikt vid att förskollärare utgår från det sociokulturella perspektivet som inkluderar beaktandet av barnperspektivet. Med detta menar vi att förskollärarna tolkar barns handlingar som aktiva, sociala och

meningsskapande, men även att barn utvecklas ihop med andra och att de lär sig genom att medverka i sociala sammanhang (Nilsen, 2018). På grund av dessa sociala kontexter skapas en delaktighet och samhörighet bland barnen.

17

4.1.1

Mediering är ett centralt begrepp (Jakobsson, 2012; Säljö 2014; Nilsen, 2018) inom det sociokulturella perspektivet och beskrivs som en handling och samverkan av hur människan kommunicerar, tänker och indirekt relaterar till sin omvärld. Mediering sker ofta i samverkan av ett kulturellt redskap (som datorplattor), exempelvis kan vi genom språket och skriften “mediera” kunskap mellan varandra. Vi nämnde tidigare

datorplattan som en artefakt som Nilsen påpekade (2018). Säljö (2014) menar att det kan även ses som ett kulturellt redskap som används i syfte för att förmedla information mellan olika parter eller som hjälpmedel till själva medieringen, alternativt stå för själva kommunikationen. Det kan jämföras med det vi tog upp tidigare gällande datorplattan som stöd för kommunikation (Nilsen, 2018; Kjällander & Riddersporre, 2019) där den bidrar med att förmedla mellan olika parter som annars kan ha svårt att kommunicera.

Mediering är den form av kommunikation som barn och vuxna använder sig av i förskolan för att utbyta och diskutera idéer, tankar och förmedla kunskaper mellan varandra. Mediering kan ske genom att individer använder kulturella redskap, som exempelvis en datorplatta och dess skriftform eller någon form av bildstödsprogram.

4.1.2

I det sociokulturella perspektivet stöter man på begreppet scaffolding, även benämnt som stöttning eller byggnadsställning. Scaffolding innebär att en mer kompetent person vägleder och stöttar personer med mindre kompetens. Den stöttade personen kan därmed gå från aktuell kunskapsnivå till potentiell högre kunskapsnivå (Smidt, 2010). I förskolan är det främst förskollärarna som stöttar barnen i arbetet med datorplattor och bidrar med att de skaffar sig nya kunskaper om de digitala verktygen som de interagerar med. Scaffolding kan även ske utifrån att ett barn är den mer kunnigare individen.

Smidt (2010) menar att det inte är det sociokulturella perspektivets princip att se barnen som tomma kärl som ska fyllas med information. Istället ska det behandlas som

förhandlingar mellan den kunnigare personen och den mindre kunniga

personen. Scaffolding sker i form av ett samarbete och i form av förmedling av mening till kunskap istället för direkt överförande av kompetenser och kunskaper. Scaffolding är en rimlig metod i förskolan med arbetet av datorplattor, eftersom aktiviteterna blir mer meningsskapande för barnen via stöttning (Säljö, 2014).

18

5 Metod

I detta avsnitt går vi igenom valet av metod till arbetets datainsamling, hur urvalsprocessen gick till, hur genomförandet av datainsamlingen såg ut, hur

bearbetningen av materialet och datainsamlingen gick till och avslutar med studiens trovärdighet.

5.1 Val av metod - motivering

För att kunna ta reda på förskollärares resonemang om användningen av datorplattor i förskolan valdes en intervjustudie. Den metod som har valts är datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Denna metod valdes för att få en inblick i hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor i förskolan. En

intervjuguide har använts för att underlätta att respondenterna förhöll sig till det specifika temat, men även för att de så fritt som möjligt skulle få utrycka sig till

frågorna. Vi var medvetna om att det kunde behöva ställas andra frågor och följdfrågor som frångick från intervjuguiden för att få respondenterna att ge mer utförliga svar som kan användas för att besvara arbetets frågeställningar.

I den kvalitativa forskningen försöker bland annat forskaren att ta reda på hur deltagarna tolkar verkligheten, det vill säga hur förskollärarna uppfattar datorplattans

användningsområden i förskolan (Bryman, 2018). Anledningen till valet av denna kvalitativa metod var för att ta reda på specifikt hur förskollärare resonerar och hur de anser att de ska arbeta med datorplattor i förskolan. Hade studien istället undersökt exempelvis hur många förskollärare som arbetar med datorplattor och hur ofta de gör detta på olika förskolor i Sverige, hade det varit mer lämpligt att göra en

enkätundersökning. En sådan undersökning skulle exempelvis kunna ta reda på övergripande statistik angående olika mängder/antal av något gällande datorplattor i förskolan.

På grund av den rådande Covid-19-pandemin valdes ett distansbaserat alternativ till intervjuer i fysisk form, nämligen intervjuer via videomötesverktyget Zoom för att

19

minska risken för smittspridning. Med hänsyn till den rådande pandemin besöktes inte förskollärarna på deras arbetsplatser för fysiska intervjuer, som hade gjorts under normala förhållanden. Genom att istället intervjua förskollärarna via videosamtal gav det oss möjligheten att uppfatta ansiktsuttryck och kroppsspråk trots att vi inte träffades fysiskt (Bryman, 2018).

Covid-19 och begränsningar gjorde att vi även erbjöd en skriftlig intervju som utgick från vår intervjuguide. Fördelaktigt men även en nackdel med detta är att de får mer tid att svara på varje fråga än vad de får vid en muntlig intervju. Det vill säga att det kan vara en fördel med att få mer tid på sig på varje fråga och reflektera över sina svar, men samtidigt kan det bli en nackdel eftersom svaren kan bli korta eller ha spår av

efterforskning i sig. Men även vår egen subjektiva påverkan minskar med en skriftlig intervju då vi inte kan påverka individen med våra egna åsikter angående frågorna, samt att den fysiska pressen minimeras likt i en self-report (Davidsson, 2007). Det finns även en risk att som intervjuare råka avbryta respondenten om hen är väldigt tyst mellan svaren eller sitter och funderar, och när intervjuaren tror att individen är klar och därmed avbryter informanten och i sin tur påverkar svaret (Davidsson, 2007).

5.2 Urval

Vi har valt ett målstyrt urval (Bryman, 2018) på grund av att de intervjuande skulle ha relevanta kunskaper och arbeta aktivt med datorplattor. Vi utgick delvis utifrån en bekvämlighetsfaktor då vi gjorde intervjuerna med de få förskollärarna som valde att delta, dock så var de som deltog valda utifrån de förkunskaper vi eftersökte angående att de skulle ha erfarenhet av att arbeta med datorplattor regelbundet. Det var även ett strategiskt urval för att få en helhetsförståelse och kunna dra generella slutsatser utifrån en mindre urvalsgrupp (Bryman, 2018). Vi utgick från examensarbetets forskningssyfte och hörde av oss till ca 180 olika förskolerektorer i flera olika kommuner. Där vi skickade ett specifikt mejl med information om vad vi sökte och hur det skulle kunna gynna deras förskolor att vara med i vår undersökning. Vi eftersökte förskollärare med de kunskaper som var specifikt för arbetets syfte och till relevans för de två

forskningsfrågorna. Genom rektorerna blev vi sedan ihopkopplade med förskollärare som ville delta i undersökningen. Sedan hörde vi av oss till förskollärarna och gjorde intervjuer med dem, tills vi kände att vi hade uppnått en mättnad med datainsamlingen i

20

koppling till vårt syfte och kände att svaren var i korrelation med varandra och följde en röd tråd, dvs. att inga nya kategorier uppstod (Bryman, 2018). Totalt intervjuade vi sex förskollärare från sex olika kommuner i Sverige, varav fyra var video-intervjuer och två var skriftliga intervjuer. Kravet vi utgick ifrån var att förskollärarna skulle ha erfarenhet av att arbeta med datorplattor och använda dessa aktivt minst ett par gånger i veckan.

Förskollärarna skulle även arbeta i Sverige på en kommunal förskola och tala svenska.

Vi hade inget krav om att de skulle ha en extra utbildning gällande datorplattor i förskolan. Men vi frågade om detta i intervjuerna, då det kunde ha en inverkan på svaren som i sin tur kan påverka resultatet. När urvalsprocessen gjordes kontaktades rektorerna via mejl där information- och samtyckesblankett bifogades. Där lyftes övergripande etiska överväganden gällande deltagandet i studien.

5.3 Genomförande

Vi började med att utforma en intervjuguide med frågor som skulle hjälpa oss att besvara våra forskningsfrågor. Dessa frågor utgick till stor del från att vara opersonliga, så att respondenterna skulle få en ökad trygghetskänsla. Frågorna utgick även från att vara formulerade på detta sätt, för att vi skulle ha med skriftliga intervjuer eftersom några av respondenterna inte hade en möjlighet till att medverka i en video-intervju. Vi är medvetna om att detta kan göra att materialet till viss del blir fabricerat, då

respondenten får mer tid på sig att svara och kan göra lite eftersökningar mellan frågorna. Men vi försökte utforma frågorna mot arbetets syfte och frågeställningar så gått det gick, för att respondenterna skulle ge oss användbara svar, vilket i sin tur styrker resultatet i undersökningen.

I samband med breven som innehöll våra samtyckesblanketter som vi skickade ut (Bilaga 1; Bilaga 2) blev deltagarna informerade om de etiska grunderna, tystnadsplikt, anonymitet, konfidentialitet och sekretess (Vetenskapsrådet, 2018). I brevet blev deltagarna medvetna om att deras identitet skulle avidentifieras, att allt material skulle sparas så att inte obehöriga har tillgång till det. Vi lyfte även vikten av möjligheten för deltagarna att avbryta pågående intervjuer både under intervjuprocessen, men även i informations- och samtyckesblanketten, samt att deras deltagande är helt frivillig i undersökningen. Vid de skriftliga intervjuerna behandlas all text konfidentiellt och

21

enbart behöriga fick tillgång till dem, samt att de fick samma information som de andra deltagarna via information- och samtyckesblanketten (Bilaga 2).

Innan intervjuerna bekantade vi oss med vårt videomötesprogram “Zoom” och provade på att spela in, skicka länkar, dela skärm, testa ljudet och provade att göra

pilotintervjuer på varandra. Vi gjorde även test-intervjuer på personer i vår närhet.

Testteman och kategorier gjordes utifrån våra pilotintervjuer. Därefter diskuterade vi igenom frågorna med vår handledare och såg till att frågorna kunde ge svar till syftet och de frågeställningar vi utgick ifrån. Testteman och kategorier nämndes ej utan var bara med som grundläggande hypoteser. De två typerna av intervjuer utgick båda från samma intervjuguide. Dessa bestod av grundfrågor angående den intervjuade

förskolläraren, slutna basfrågor om datorplattor och öppna huvudfrågor om datorplattor i förskolans verksamhet (Bilaga 3). Till de förskollärare som inte kunde få till en tid för att göra en video-intervju, gav vi möjligheten att svara i skriftform. Där mejlade vi ut en skriftlig intervju som förskollärarna fick svara på. Detta skapade även ett frågebehov, där vi tog emot frågor och svarade på dem, samt skickade extra frågor om det behövdes.

Utifall något svar inte var tydligt och vi behövde ett förtydligande, till skillnad från en muntlig intervju där vi kan ställa en följdfråga direkt som inte var möjligt vid en skriftlig intervju. Istället mejlades följdfrågor, om de uppstod några i de skriftliga intervjuerna.

Efter varje genomförd intervju transkriberades det inspelade materialet och vi började jämföra samt skapa nya kategorier och teman vid behov. Vid varje intervju försökte vi båda vara med och en av oss antecknade och kunde hjälpa till med stödfrågor om det behövdes. Detta i sin tur underlättade tolkningen av materialet då vi båda var

närvarande vid alla video-intervjuer, vilket gjorde att vi lätt kunde tolka och hänga med i transkriberingarna så att det inte blev några feltolkningar. Vid de skriftliga intervjuerna skickade vi ut ett skriftligt dokument i form av den muntliga intervjuguiden som

strukturerades om, för att respondenterna lättare skulle kunna svara på frågorna. När vi hade fått in svaren på frågorna läste vi igenom svaren, vid behov fick de

återkomma med kompletteringar på vissa frågor. De skriftliga intervjuerna jämfördes med transkriberingarna från de muntliga intervjuerna och paralleller eftersöktes.

22

Efter att alla intervjuer var utförda och transkriberingarna var klara, sparades all videodata på en extern hårddisk (för att arkivera). Alla namn som var med blev omgjorda till fiktiva namn utan koppling till individen. Videofilerna, anteckningarna och transkriberingarna som gjordes till detta arbete har behandlades konfidentiellt och lagrats internt. Det har enbart varit författare och behörig högskolepersonal som har haft åtkomst till dem. När arbetet är godkänt kommer alla filer och anteckningar raderas enligt överenskommelse.

5.4 Bearbetning av material

För att bearbeta det insamlade materialet börjades det med att transkribera alla genomförda video-intervjuer vilket gjordes kontinuerligt, de skriftliga intervjuerna transkriberades inte. All persondata kopplad till individerna från transkribering av video-intervjuerna och från de skriftliga intervjuerna har ersatts med fiktiva förslag eller bara en bokstav. Respondenterna har under arbetets gång enligt GDPR

(dataskyddsförordningen) hela tiden haft möjlighet att få ta del av arbetets insamlade material som berör dem (Vetenskapsrådet, 2020). Det insamlade materialet har i sin tur enbart använts till detta arbete och de tillhörande forskningsfrågorna. Respondenternas svar lästes igenom flera gånger, först genom att gå från fråga till fråga och översiktligt jämföra de olika svaren mellan de intervjuade, för att sedan läsa varje intervju och skriva ner nyckelord och citat som gjorde att två teman skapades. När vi letade efter citat och nyckelord utgick vi från arbetets teoretiska utgångspunkter. Vi sökte efter citat i transkriberingarna som kan kopplas till scaffolding, utifrån hur förskollärarna arbetar med barnen i digitala aktiviteter. Utöver scaffolding söktes även citat om hur

förskollärarna såg på digitala verktyg utifrån att det är ett kulturellt verktyg

som medierar ett innehåll mellan de inblandade parterna. Avslutningsvis i analysen jämfördes förskollärarnas svar med varandra för att kunna identifiera likheter och olikheter mellan dessa, samt hur de korrelerade med våra teoretiska utgångspunkter.

Utifrån analysen skapades teman med tillhörande kategorier. De tillhörande

kategorierna är i sin tur ihopkopplade med sitt tema, kategorierna kan sättas i relation till varje tema men specificerar olika ändamål. Ett tema namngavs Hur förhåller sig förskollärare till användningen av datorplattor i undervisningen? Och har kategorierna i) I koppling till undervisningen, ii) Utmaningar med användningen och iii) Typer av applikationer. Detta gjordes för att kunna koppla varje kategori till respektive tema.

23

Exempelvis: Hur förhåller sig förskollärarna till användningen av datorplattor i förskolan (tema),koppling till undervisning (kategori), eller med vilka typer av applikationer (kategori). Det andra temat namngavs Barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor och har tillhörande kategorier Barns intressen, Barns

synpunkter och Barns användande. Detta gjordes med samma princip som ovanstående där kategorierna kan sättas i relation till temat. Till exempel barns delaktighet inom digital teknik och datorplattor med utgångspunkt i barnens intressen, synpunkter eller att genom barns användande.

5.5 Trovärdighet

Materialet har samlats in på ett trovärdigt sätt genom att vi först gjorde en intervjuguide som vi diskuterade och gick igenom med vår handledare, för att säkerställa att alla frågor var tillförlitliga och kunde bidra till att svara på arbetets forskningsfrågor. För att ytterligare styrka intervjuguidens möjligheter gjordes pilot-intervjuer på varandra samt på personer i vår närhet. Urvalsunderlaget i detta arbete har bidragit till en del av trovärdigheten i arbetet, eftersom arbetet har ett målstyrt och strategiskt urval där

respondenterna har specifika kunskaper som i sin tur ska bidra till att det går att svara på arbetets forskningsfrågor. De specifika kunskaperna var att förskollärarna skulle aktivt arbeta med datorplattor några gånger i veckan, men de behövde inte vara experter på området.

Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer där respondenterna har fått uttrycka sig fritt med fokus på intervjuguidens frågor som är formade utifrån arbetets syfte och frågeställningar. De intervjuade fick möjligheten att ta del av inspelningarna och transkriberingarna för att säkerhetskälla att inga missförstånd har förekommit.

Transkriberingarna lästes igenom flera gånger för att säkerhetsställa resultatet, vilket skedde både översiktligt och genom att gå från fråga till fråga. När utförandet och resultatet gjordes har detta skett med objektivitet för att inga av våra personliga värderingar eller åsikter ska finnas med och påverkar resultatet eller analysen. För att säkerhetsställa och öka pålitligheten i arbetet, har alla processer som gjorts beskrivits genomgående (Bryman, 2018).

24

6 Resultat

I detta avsnitt redovisas examensarbetets analysresultat. Resultatet presenteras genom rubriker baserade på studiens teman och kategorier, som handlar om digitala verktyg i förskolan och barnens delaktighet kring dessa. Resultatredovisningen är baserade på citat och nyckelord som sades eller skrevs i våra intervjuer. Resultatet kommer att presenteras i två teman som är kopplade till forskningsfrågorna och har tre tillhörande kategorier var, som hjälper till att strukturera upp samt specificera vad de svarar på. När dessa kategorier skapades var utgångspunkten arbetets teoretiska ramverk. Till varje kategori kopplades även citat för att öka deras äkthet av innehållande information och en korrelation mellan respondenternas svar söktes. Nedan sammanfattas de uttryckta svaren och citat redovisas som är av vikt. Skillnader och likheter av förskollärarnas uttalanden lyfts och redovisas när det är relevant.

6.1 Förskollärares arbete med digitala verktyg

Här presenteras resultatet av analysen i relation till hur förskollärare använder

datorplattor i undervisningen. Den första delen behandlar hur användningen av digitala verktyg ser ut i förskolans undervisning. I den andra delen redogörs vilka typer av applikationer som används i förskolans verksamhet.

6.1.1

Vid förskollärarnas arbete med datorplattor och andra digitala verktyg i

undervisningen meddelade de allra flesta av respondenterna att de tyckte att datorplattor och digitala verktyg ska användas som ett kompletterande verktyg i förskolans

verksamhet. Förskollärarna uttryckte att digitala verktyg inte ska vara som ett enskilt läroämne eller att digitala verktyg ska ersätta något som ingår i förskolan. En

förskollärare beskrev detta i följande citat:

... vi försöker se det digitala som ett komplement. Det ska inte ersätta, utan det är ett komplement. Som när vi använder Polyglutt, det är ett komplement. För vi kanske har 20 barn. Då kanske det är mer optimalt där det blir en stor bok, än att sitta med en fysisk då du sitter med två - tre barn, då kan du mycket väl sitta med den fysiska boken. För då får alla möjligheten att se bilderna. (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

25

I ovanstående citat förklarade hen att de kopplade datorplattan till en projektor för att få en större bild så att många barn kan se boken samtidigt, och hur man ser de digitala verktygen som ett komplement till verksamheten. Informanten nämnde innan citatet ovan: “...att använda en lärplatta med en projektor och projicerar en bok. Gör att fler barn ser boken direkt” (Förskollärare 3, hösten 2020). Applikationen som hen pratar om är en digital bok-applikation. Vidare utvecklar förskolläraren detta svar genom att tillägga:

Så vi försöker ju tänka det som ett komplement och att det ska vara en naturlig del i barnens vardag. Det ska inte vara något konstigt att de går och frågar efter om dem vill kolla på Polyglutt eller om de vill använda FunTable. Det ska vara en naturlig del i verksamheten. (Förskollärare 3, video-intervju, hösten 2020)

I förskollärarens vidareutvecklande svar fastställer hen ännu en gång att datorplattor ses som ett kompletterande naturligt verktyg som ska ingå i förskolans verksamhet.

Gällande syftet av datorplattor i förskolan, förklarar en informant sin syn på följande sätt. “Som ett verktyg, inget eget ämne för surfplattan, utan det är ett verktyg, det följer med i det vi gör.” (Förskollärare 2, Video-intervju, hösten 2020). Förskolläraren

förklarar att hen ser datorplattor som ett verktyg, och detta visar att det finns en korrelation och liknelse med det som Förskollärare 3 nämnde i de föregående citaten.

Ett annat samband som en förskollärare skrev och som kan kopplas till detta är: “för att ge barnen förutsättningar att utveckla en del av den adekvata digitala kompetens de har rätt till, komplement i undervisningen men används i ärlighetens namn även till att lugna ner vissa barn eller situationer ibland.” (Förskollärare 5, skriftlig intervju, hösten 2020). Tre förskollärare benämner att datorplattor ses som ett verktyg i förskolan, där två av dessa förtydligar att denna typ av verktyg ses som ett komplement i förskolans verksamhet. En avvikelse från användningen av datorplattor som ett kompletterande verktyg i förskolans verksamhet är från en förskola där de nyligen hade börjat arbeta aktivt med datorplattor. En förskollärare berättar om den aktuella situationen gällande datorplattor på hens förskola på följande sätt:

…men de gör ju inte riktigt det. Det är ingen som frågar faktiskt. Utan det är om vi ska göra någon aktivitet så har vi den alltid med oss och då brukar de fråga vad vi ska göra med den, men det är ingen som faktiskt frågar. Jag tror det hänger ihop med att de inte har fått haft dem tidigare utan det bara har varit

pedagogernas verktyg. (Förskollärare 4, video-intervju, hösten 2020)

26

I föregående citat förklarar förskolläraren att datorplattans roll som ett lättillgängligt verktyg för förskolans barn inte riktigt har satt sig. Detta på grund av att de tidigare inte har haft möjligheten att använda den mer fritt, eftersom datorplattan tidigare endast hade setts som förskollärarnas verktyg. Vidare utvecklar vissa av de intervjuade att arbetet med datorplattor på deras förskolor ska ha ett syfte och att barnen inte ska bli konsumenter av verktyget. Det gick att dra en parallell mellan intervjuerna och att förskollärarna ville att barnen (fokuserat på de äldre) skulle bli producenter av datorplattan och dess innehåll, snarare än konsumenter.

Med barnen använder vi dem mycket. Med de yngsta så är det fortfarande mycket i upptäckarstadiet. Med de äldre så försöker vi så mycket som möjligt att de ska bli producenter istället för konsumenter. Det är vårt liksom, huvudmål. Vi använder väldigt mycket Green Screen till exempel. Där är lärplattan mycket. Vi filmar med Stop Motion, där är det också lärplattan som är grunden. Blue- Botsen är samma sak där, går också att ha. Vi har dem liksom i ett samspel tillsammans. Och har dem med... ja, men som vilket verktyg som helst skulle jag säga. Det är inte att vi går undan och “nu ska vi jobba med digitalt”, utan det är invävt i undervisningen. (Förskollärare 1, video-intervju, hösten 2020)

I ovanstående utsaga är förskolläraren väldigt tydlig med att hen tycker det är viktigt att sträva åt att barnen ska bli producenter, snarare än konsumenter av datorplattor.

Förskolläraren påvisar i detta exempel att även hen ser datorplattan som ett verktyg i förskolan.

En informant beskriver sin syn på datorplattans roll i förskolan på följande vis.

Plattan är ett läromedel som alla andra – i sina bästa stunder kan det ge bättre fokus, ökad koncentration, många aha-upplevelser och känsla av samhörighet.

Men det är främst applikationerna och hur du använder plattan som avgör lärandet. (Förskollärare 6, skriftlig intervju, hösten 2020)

I många tidigare citat har förskollärarna benämnt datorplattan som ett verktyg, medan förskolläraren benämner datorplattan som ett läromedel i ovanstående citat. Trots ett annat ordval liknar citatet från förskolläraren många av de tidigare citaten från andra förskollärare, då det handlar om att datorplattan borde ingå i förskolans dagliga verksamhet.

En förskollärare uttryckte att datorplattan kan användas som hjälpmedel i relation till arbetet med barn som har någon funktionsvariation eller i arbetet med nyanlända barn.