of pornography among young men in Sweden)
Den första delstudien behandlar unga mäns förhållande till tradi- tionell heterosexuell pornografi. Vad karaktäriserar unga mäns pornografianvändning och hur kan den förstås? Från tidigare forskning vet vi att det unga män ägnar sig mest åt på internet, då det gäller sex och kärlek, är att söka efter pornografiskt innehåll (Månsson et al 2003; Daneback & Månsson 2009). Samtidigt har de vuxit upp med idealet om jämställdhet mellan könen. Sjutton män i åldern 18-25 år har intervjuats kvalitativt i syfte att förstå deras användning av pornografi och de attityder som är förknip- pade därmed.
Den första kontakten med pornografi hade i regel skett under bar- naåren. De undanskymda ställena där pornografin hittades indike- rade hemlighetsmakeri och förbud. Dessa möten präglades av ny- fikenhet och spänning.
Utifrån attityderna till och användningen av pornografi delades männen in i tre grupper; acceptans-, motstånds- och ambivalens- gruppen. Gemensamt för alla är att de förknippar pornografi med sexuell upphetsning, men också i olika hög grad skamkänslor. Kännetecknande för acceptansgruppen är att de använder sig mer eller mindre regelbundet av pornografi, att de onanerar när de tit- tar på pornografiskt material och att de har en avdramatiserad och
tämligen normaliserad inställning till porr. Motståndsgruppen för- kastar pornografi helt och hållet. Ambivalensgruppens förhållande till pornografi karaktäriseras av motsägelsefullhet.
Relationen mellan pornografi och sexuellt umgänge med någon annan ser olika ut för de unga männen. Pornografi uppfattas av vissa som en ”sämre version” av sex, ett andrahandsval. För andra, däremot, kan sex aldrig ersätta pornografi, eftersom syftet med att titta på pornografi är ett annat än syftet med att ha sex. Uppfatt- ningen är att pornografin inte porträtterar verklighetens sexualitet. De som är kritiska anser att pornografin förmedlar en stereotyp bild av i synnerhet kvinnor; de önskar att den hade porträtterat mer jämställda relationer mellan könen. Ingen av dem uppskattar när pornografin är förnedrande för kvinnor; de försöker undvika ett sådant innehåll. De tror inte att de själva influeras av könsste- reotypa eller misogyna gestaltningar, men däremot att andra per- soner påverkas och att pornografin därför har en negativ inverkan på jämställdheten mellan könen.
De unga männen låter sig inspireras av olika samlagsställningar från pornografin som de provar med sin kvinnliga partner. De upp- lever att det är stimulerande att använda pornografi tillsammans med partnern då pornografin förstärker den sexuella upphetsning- en inför eller under samlaget. Då pornografin används på egen hand och i smyg förekommer det dock att partnern uppfattar det som kränkande och som en form av otrohet.
De informanter som använder pornografi utbyter gärna pornogra- fiskt material med vänner (andra unga män). Pornografin kan ibland fungera som ett sammanfogande kitt i en homosocial kultur. Här är pornografins syfte inte att ge sexuell stimulans, utan att sammansvetsa gruppen.
Analysen av intervjuerna visar att de unga männens pornografian- vändning kan sägas kretsa kring fyra olika teman. Dessa har till- kommit i ett samspel mellan intervjumaterialet och mina teoretiska perspektiv.
Temat ”Tabut och skammen” tar upp relationen mellan pornogra- fi, sexuell upphetsning, skam och skuld. De unga männen beskriver att de upplever skam och skuld då de använder pornografi, men i olika stor utsträckning. Det tycks som att deras uttalanden är präg- lade av en normativ reflexivitet – de inordnar sig i en socialt accep- terad diskurs när de resonerar kring pornografi. I enlighet med scriptingteorin (Gagnon & Simon 1973/2004; Gagnon & Simon 1999) erotiseras pornografin, eftersom den är förknippad med för- bud och hemlighetsmakeri. Skam och skuld uppkommer i de in- trapsykiska scripten i samband med pornografianvändningen, ef- tersom interpersonella script inte stämmer överens med kulturella script. Skammen de unga männen känner, medför att pornografin upplevs som än mer förbjuden, vilket i sin tur förstärker den sexu- ella upphetsningen. Senmodernitetens reflexivitet ger dock upphov till nya förhållningssätt och därför är också synen på pornografi som förknippad med skam inte statisk, utan stadd i förändring. Temat ”Rädsla för den rena relationen” pekar på iakttagelsen att pornografi kan tjäna ett annat syfte än sexuell samvaro. I det sen- moderna flytande samhället försöker individen finna en gyllene medelväg, en balans mellan intimitet och oberoende. Mänskliga band knyts inte hårdare än att de lätt kan knytas upp, då bättre al- ternativ alltid kan stå till buds. Detta föder osäkerhet och infekte- rar den rena relationen, som inte ges möjlighet att utvecklas på djupet (Bauman 2003). Sexuell samvaro betyder alltid ett visst be- roende av annan part. Pornografin som avskild från intimitet och beroende utgör dess styrka – det är en typ av okomplicerat sex som passar individuella behov i det flytande samhället. Användningen av pornografi kan därmed utgöra en emotionell motvikt till den rena relationen. På så sätt innebär pornografianvändningen en viss trygghet; den fungerar som ett skyddsnät för de unga männen i en flytande värld präglad av förändringar, men ställd på sin spets ock- så en krass ersättare för mänskliga relationer.
Temat ”Inspiration i den rena relationen” ger en ljusare bild av pornografins betydelse, när den används ihop med en intresserad partner. Pornografin tycks i dessa fall fungera som ett kitt i den rena relationen, eftersom den ger inspiration i och variation till det
sexuella samlivet. Temat belyser också unga kvinnors förhållande till pornografi. Inom ramen för den rena relationen ges de möjlig- het att ta del av pornografiskt material utan att drabbas av stigma- tisering. Unga kvinnors pornografianvändning inom heterosexuella parförhållanden kan därmed inte utan vidare betraktas som ett passivt mottagande.
Temat ”Spektrum av reflexiva förhållningssätt” speglar att de unga männen är aktiva och reflekterande subjekt i relation till pornogra- fin. De anser att den förmedlar en stereotyp bild av i synnerhet kvinnor och önskar att den hade gestaltat mer jämställda relationer mellan könen. De unga männen uppger att de tar till sig de aspek- ter av pornografin som de upplever berikande, exempelvis uppslag till olika samlagsställningar, och tar avstånd från eller undviker så- dant som de finner förtryckande. På så sätt går det att hävda att pornografin inspirerar snarare än undervisar. De unga männen har tänkt över frågan om pornografi i relation till sin egen sexualitet i ett samhälle som förespråkar jämställdhet mellan könen.